Webbnyheter

Kunnandet i arbetslivet förändras i snabb takt. I praktiken kan man se förändringarna inom nästan alla branscher. Det är viktigt att kontinuerligt få utveckla sitt kunnande under arbetskarriären oavsett bransch. Av den anledningen blir det allt viktigare att man fortsätter styra in yrkesutbildningen, så att den svarar mot de snabba förändringarna i arbetslivet. Därtill borde det finnas mer flexibilitet i examenssystemet. De här frågorna lyftes upp i diskussionen med intressentgrupperna om hur yrkesutbildningen ska utvecklas.

Utbildningsstyrelsen har nu en särskild webbsida för reformen av läroplansgrunder i anslutning till kunskapsgarantin, där man enkelt kan följa vad arbetet går ut på och hur det framskrider samt få reda på hur man kan delta i de olika beredningsfaserna. Webbsidan finns på Utbildningsstyrelsens webbplats, Oph.fi.

OECD har publicerat sin årliga indikatorpublikation Education at a Glance som jämför utbildningssystemen i olika länder. År 2026 är huvudtemat för publikationen bristen på lärare och läraryrkets attraktivitet.

Utbildningsstyrelsen medverkade i somras i Aalto-universitetets, Sitras och Lovables sommarjobbsprogram AI Summer Program, som gick ut på att studerande och organisationer inom den offentliga sektorn tillsammans utvecklade digitala tjänster med hjälp av artificiell intelligens.

Leena Nissilä har sedan början av 2026 arbetat som direktör för avdelningen Institutet för de inhemska språken (Språkinstitutet) vid Utbildningsstyrelsen. Tidigare var Språkinstitutet en självständig...

Ett tekniskt fel uppstod i anmälningarna till allmänna språkexamina (YKI) måndagen den 21 september 2026. Felet gällde den allmänna språkexamen i finska, som ordnas den 7 november 2026. Felet har korrigerats, men en del av de anmälda hann få meddelande om att de får delta i examenstillfället trots att det redan var fullbokat.

Utbildningsstyrelsen har publicerat ett nytt stödmaterial om disciplinära åtgärder och åtgärder för att trygga säkerheten inom utbildningen på andra stadiet. Motsvarande anvisningar har tidigare publicerats om förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Stödmaterialet innehåller exempelmeningar som läroanstalterna kan använda i sina egna planer. Målet med stödmaterialet är att säkerställa en trygg studiemiljö och en jämlik behandling av de studerande.

I receptboken har man sammanställt praktiska verktyg som har utvecklats inom olika projekt för kontinuerligt lärande. I det här formatet blir verktygen lättare att hitta och använda. I publikationen ingår bland annat exempel på hur man kan identifiera kunnande och utveckla utbildningen. Boken riktar sig till projektaktörer, utbildningsanordnare och myndigheter. Den finns att läsa på finska i Utbildningsstyrelsens tjänst Biblioteket för öppna lärresurser.

Det totala värdet av den finländska utbildningsexporten uppgick till 730 miljoner euro år 2025. Det är en minskning med 54 miljoner euro, eller cirka 7 procent, jämfört med året innan. Detta framgår av den årliga enkäten till medlemsföretagen och medlemsorganisationerna i Utbildningsstyrelsens program Education Finland. Trots att tillväxten har avstannat tyder enkätresultaten på att utbildningsexporten fortfarande anses ha stor potential.

Hur kan vi stärka barns och ungas framtidstro? I utlysningen av Cygnaeus-priset 2026 söker vi nu fungerande modeller för detta. Priset delas årligen ut av Utbildningsstyrelsen och Kommunförbundet.

Rekommendationerna om ökad internationell mobilitet i högskolorna publicerades hösten 2025 och de har fått ett positivt mottagande i högskolorna. För att uppnå målen krävs emellertid ännu kraftfullare strategiska åtgärder och att mobiliteten kopplas till undervisningen och examina. Orsaken till att rekommendationerna utarbetades var förutom en oro över att utbytesstudier minskar i popularitet även Europeiska kommissionens rekommendation ”Europa på väg” som publicerades 2025. Målet är att stärka alla studerandes internationella kompetens och arbetslivsfärdigheter.

År 2025 tillsatte undervisnings- och kulturministeriet en arbetsgrupp för att dryfta den fria bildningens framtid. Arbetsgruppen publicerade sin halvtidsrapport den 15 september 2026. Den fria bildningen bör utnyttjas som en resurs för att stärka det finländska samhällets livskraft, välfärd och resiliens.

Utbildningsstyrelsen har publicerat en utredning om internationaliseringens regionala spridning. Av utredningen, som utgår från genomförd internationell verksamhet, framgår det att EU-projekt inom utbildnings-, ungdoms- och idrottssektorn genomfördes i 57 procent av Finlands kommuner under 2021–2025. Dessa projekt beviljades finansiering till ett sammanlagt belopp på cirka 168,6 miljoner euro.

Europeiska partnerskap för skolutveckling är en ny insats i programmet Erasmus+ som är avsedd att främja gränsöverskridande strategiskt samarbete och internationell mobilitet inom den allmänbildande utbildningen. Verksamhetens budget i hela Europa är 20 miljoner euro, och för enskilda projekt finns cirka 400 000 euro att fördela. I Finland beviljades finansiering för samarbetsprojektet Stem ahoy! i Seinäjoki.

Sammanlagt 2 273 europeiska läroanstalter beviljades titeln eTwinning-skola för läsåret 2026–2027, och fem av dem finns i Finland. eTwinning erbjuder skolorna en möjlighet att utveckla lärandet och kompetensen inom skolan som en del av ett internationellt nätverk. Eleverna får i sin tur en chans att utvecklas till världsmedborgare.

Arbetet kring kunskapsgarantin, dvs. reformen av läroplansgrunderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, framskrider i snabb takt vid Utbildningsstyrelsen. Arbetet utförs i läroämnes- och temaspecifika arbetsgrupper under ledning av en styrgrupp. Man kan delta i beredningen på flera olika sätt.

Fortbildningsserien om mobbning och våld fortsätter under läsåret 2026–2027. Målet är att främja utbildningsanordnarnas, rektorernas och den övriga skolpersonalens kompetens samt stärka förutsättningarna för att bygga upp en trygg verksamhetskultur och sektorsövergripande samarbete.

Riksdagen godkände en ändring av lagen om grundläggande utbildning den 15 juni 2026. Lagändringen innebär att bestämmelserna om bedömningen av elevernas kunnande och deras framsteg i studierna ska förenhetligas samt att målen, innehållet och bedömningskriterierna för varje läroämne ska förtydligas och fastställas årskursvis. Utbildningsstyrelsen ska nu revidera läroplansgrunderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen så att de överensstämmer med lagstiftningen.

Utbildningsstyrelsen inleder riktade samarbetsförhandlingar om sparåtgärder och omställningar som omfattar verksamheten för främjande av undervisningen i finska språket och Finlands kultur utomlands. Utbildningsstyrelsen har lämnat en förhandlingsframställning till personalorganisationerna den 18 augusti 2026.

Den här gången fördjupar sig Utbildningspulsen i barnens, elevernas och studerandenas grundläggande färdigheter. Vi presenterar vad forskning och utredningar visar om barns och ungas grundläggande färdigheter och vilka faktorer som påverkar dem i Finland, från småbarnspedagogiken till andra stadiet. Samtidigt vill vi höra synpunkter från yrkesverksamma inom småbarnspedagogik och utbildning om vilka arbetssätt i vardagen som bäst stöder lärandet av grundläggande färdigheter.