Internationella EU-projekt genomförs runt om i Finland – ändå blir en del kommuner utan de fördelar som internationaliseringen ger

Under 2021–2025 genomfördes EU-projekt inom allmänbildande utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning samt ungdoms- och idrottssektorn med stöd av bidrag från programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren i alla landskap i Finland. Projekt registrerades i sammanlagt 176 kommuner, dvs. 57 % av kommunerna i Finland. Internationell projektverksamhet bedrevs mest aktivt i Nyland (841 projekt) och minst aktivt i Kajanaland (21 projekt). 

Utredningen omfattar inte högskolorna, eftersom de är nationella aktörer och det därför är omöjligt att avgränsa deras internationella verksamhet till någon viss kommun.

Det fanns stora skillnader mellan de olika landskapen när det gäller beviljade finansieringsbelopp. Minst finansiering riktades till Åland, 1,8 miljoner euro, och mest finansiering till Nyland, 64,1 miljoner euro. De totala finansieringsbeloppen följde regionernas befolkningsunderlag. En del av den totala finansiering som gick till Nyland kan förklaras med att det finns flera nationella aktörer i det landskapet. Beloppet av beviljad finansiering per projekt varierade mellan 1 000 och 460 000 euro, och projektens medianstorlek var cirka 41 000 euro. 

När man analyserar situationen per invånare ser man att den beviljade EU-finansieringen har fördelat sig ganska jämnt mellan regionerna. Det kan dock konstateras att i flera regioner med mindre folkmängd, till exempel Åland och Mellersta Österbotten, har man aktivt sökt och även fått finansiering för internationalisering. Däremot når Nyland och Birkaland, som har en stor folkmängd, upp till medelnivån i finansieringen per invånare.

Projektaktiviteten var lägst i Norra och Mellersta Finland

Statistiken visar att antalet kommuner där inga internationella projekt registrerats under granskningsperioden är sammanlagt 132. De flesta kommunerna utan projektaktivitet fanns i Norra och Mellersta Finland, men det fanns enskilda kommuner som inte var särskilt aktiva i fråga om internationell verksamhet på många olika orter i Finland.

Kommunerna utan projektaktivitet var huvudsakligen små kommuner på landsbygden, av vilka 79 % var kommuner med färre än 4 000 invånare och 93 % var landsbygdskommuner.

– Samma fenomen observerades redan i vår tidigare utredning från 2023, nämligen att mindre landsbygdskommuner behöver mer stöd för att de ska internationalisera sig. Utbildningsstyrelsen har under de senaste åren satsat på att stärka detta stöd. Vi hoppas att det också ska ge resultat på lång sikt, eftersom internationellt samarbete kan spela en betydande roll för regionens attraktions- och livskraft, konstaterar Mika Saarinen från Utbildningsstyrelsen. Saarinen är direktör för Finlands nationella programkontor för Erasmus+.  

Olika regioner har på grund av sina varierande utgångslägen olika möjligheter att inleda internationell verksamhet. Skillnaderna mellan regionerna kan delvis förklaras med regionernas aktörsstruktur, befolkningsunderlag och de sätt på vilka utbildning ordnas i regionen. En del av skillnaderna beror dock på brist på information, arbetstid, kunnande, samarbetspartner eller administrativt stöd. 

Inom den allmänbildande utbildningen är intresset för internationell verksamhet stort

Inom den allmänbildande utbildningen genomfördes EU-projekt med stor iver av grundskolor, gymnasier, organisationer inom småbarnspedagogik och grundläggande konstundervisning samt andra aktörer som samarbetar inom allmänbildande utbildning. Deras internationella verksamhet består på ett mångsidigt sätt av elev- och studerandemobilitet i grupp och individuellt, fortbildning av lärare samt internationalisering både på hemmaplan och virtuellt. Med internationalisering på hemmaplan avses att få internationella erfarenheter i sitt eget hemland. 

Inom den allmänbildande utbildningen påverkas etableringen av internationell verksamhet enligt utredningen av hur väl kommunerna och skolorna lyckas förankra internationaliseringen i läroplanerna och i vardagen vid läroanstalterna.

Inom yrkesutbildningen grundade sig internationaliseringen främst på mobilitet

Inom yrkesutbildningen gick internationaliseringen främst ut på mobilitet, dvs. studier eller arbetspraktik utomlands samt utlandsperioder för lärare och annan personal. Verksamhetens omfattning och resurser varierade stort mellan organisationerna. En viktig internationaliseringskanal inom yrkesutbildningen är nationella nätverk och det stöd som det nationella programkontoret för Erasmus+ erbjuder.

Inom yrkesutbildningen är nätverket av utbildningsanordnare, kopplingarna till arbetslivet och de ekonomiska regionerna av central vikt för internationaliseringen.

Inom ungdomssektorn var organisationerna en stor främjare av internationalisering 

Inom ungdomssektorn spelade organisationerna en betydande roll som genomförare av projekt. Ungdomscentren var i sin tur ofta regionala koordinatorer av internationell ungdomsverksamhet. Inom projekten genomfördes särskilt utbyten, frivilligverksamhet och solidaritetsprojekt, och projekten gällde många olika teman såsom delaktighet och jämlikhet, demokrati och medborgarskap samt internationalitet och regional utveckling.

Inom ungdomssektorn är det av avgörande betydelse för internationaliseringen hur väl strukturerna stöder samordningen av organisationernas, kommunernas och ungdomscentrens verksamhet.

Inom vuxenutbildningen fanns det stora regionala skillnader med avseende på internationaliseringen

Inom vuxenutbildningssektorn hade de stiftelser som finansierar folkhögskolorna och de enheter som tillhandahåller högskolornas fortbildningar en stor roll som genomförare av internationella projekt. Fokus lades särskilt på att få vuxna i utsatt ställning och invandrare att bli delaktiga i verksamheten.

När det gäller utnyttjandet av internationella program fanns det stora regionala skillnader inom vuxenutbildningen. Projekt hade registrerats i sammanlagt 56 kommuner. Projektaktiviteten var kommunvis relativt punktformad, men aktiva aktörer fanns på olika håll i Finland. Bland de aktiva kommunerna fanns också små kommuner, där aktiviteten i förhållande till befolkningen var relativt hög.

Utmaningar när det gäller internationaliseringen inom vuxenutbildningen är det glesa nätverket av aktörer och svårigheten att nå vuxna som är i en utsatt ställning.

Inom idrottssektorn är internationaliseringen beroende av föreningens storlek

Idrottssektorn är den nyaste aktören inom programmet Erasmus+: bidragen för utlandsperioder för idrottspersonal introducerades i programmet först 2023. Idrottsföreningarnas aktivitet när det gäller internationell verksamhet varierade bland annat enligt föreningens storlek och organisation. De största hindren för internationell verksamhet var knappa resurser och brist på information. Inom idrottssektorn anses internationell verksamhet bidra till ett bättre kunnande inom föreningarna, större synlighet och en källa till nya erfarenheter.

Internationell EU-finansierad verksamhet är fortfarande ett relativt nytt fenomen inom idrottssektorn, och därför ligger tyngdpunkten tills vidare på att främja medvetenheten om denna finansieringsmöjlighet och kapaciteten att ansöka om den samt på att bygga upp en balans mellan de olika grenarna.

Ackrediteringen har underlättat internationaliseringen avsevärt 

Utredningen visar att ackrediteringen, dvs. finansiering som kan fås genom ett etablerat medlemskap i programmet Erasmus+, har fått en allt viktigare roll som möjliggörare av internationell verksamhet inom alla utbildningssektorer i takt med att kommunernas ekonomiska läge har blivit stramare. De organisationer som är ackrediterade enligt programmet Erasmus+ garanteras ett mobilitetsstöd för hela den pågående programperioden. Ackrediteringen gör verksamheten mer långsiktig. Tidigare kunde internationaliseringen grunda sig mer på kortvarigare projekt som drevs av enskilda lärare och deras egna nätverk. 

EU-programmen främjar delaktigheten och jämlikheten i internationaliseringen   

Det största mervärdet som EU-programfinansieringen erbjuder anses inom såväl alla utbildningssektorer som ungdomssektorn vara att principen om delaktighet och jämlikhet uppfylls. EU-finansieringen gör det möjligt för alla unga och vuxna att oberoende av sin familjebakgrund eller socioekonomiska ställning kunna få internationella erfarenheter och delta i internationell verksamhet. Exempelvis inom yrkesutbildningen kan mobilitetsstödet göra det möjligt för en ung person att för första gången resa utomlands eller vara en del av en internationell arbetsmiljö. Internationaliseringen betraktas inte längre som en separat tilläggsverksamhet utan den är direkt kopplad till studerandenas jämlika möjligheter, personalens kompetensutveckling och de regionala kompetensbehoven. 

Utbildningssektorerna och regionerna har olika utmaningar – därför krävs det skräddarsydda åtgärder för att främja internationaliseringen

Man har märkt att de olika utbildningssektorerna och regionerna skiljer sig från varandra när det gäller internationalisering. Det betyder att åtgärderna för att stärka den regionala jämlikheten måste skräddarsys enligt regionernas olika behov. 

– Internationaliseringen kan ta sig uttryck på många olika sätt i olika miljöer. I en stadsmiljö som präglas av kulturell mångfald kan internationaliseringen vara en naturlig del av läroanstalternas vardag, medan en aktiv läroanstalt i glesbygden kan ha en betydande roll när det gäller att skapa internationella kontakter till orten, konstaterar Sinikukka Pyykkönen från Owal Group Oy. 

Mer Information:

•  Sinikukka Pyykkönen, Manager, Owal Group Oy, tfn +358 40 846 0846
• Juha Ketolainen, ledande sakkunnig vid Utbildningsstyrelsen, tfn +358 29 533 8592
• Mika Saarinen, direktör för Finlands nationella programkontor för Erasmus+, Utbildningsstyrelsen, tfn +358 29 533 8543