Utbildningsstyrelsen utvecklar yrkesutbildningen och det kontinuerliga lärandet för att svara mot nya kompetensbehov i arbetslivet

Utbildningsstyrelsen bjöd i september in utbildningsanordnare, företrädare för arbetslivet och andra intressentgrupper för att tillsammans diskutera yrkesutbildningens framtid samt hur examenssystemet borde utvecklas. I diskussionen utgick man från den arbetsgruppsrapport som undervisnings- och kulturministeriet publicerade våren 2026.

I yrkesutbildningen studerar drygt 200 000 studerande som är över 20 år. En del av vuxenstuderandena avlägger sin första examen på andra stadiet, en del uppdaterar eller kompletterar sitt kunnande.

Arbetsgruppen bakom rapporten "Mer relevant vuxenutbildning – Förslag till utveckling av kontinuerligt lärande inom yrkesutbildningen föreslår att utbildningen" ska rikta in sig på tillväxtbranscher samt på utbildning av arbetslösa och personer som riskerar att bli arbetslösa. Samtidigt betonas betydelsen av yrkes- och specialyrkesexamina, enskilda examensdelar samt kompetenshelheter som medel för kontinuerligt lärande.

Arbetsgruppens förslag lyftes tydligt fram på det seminarium med intressentgrupperna som Utbildningsstyrelsen ordnade i september. På seminariet fördes en bred diskussion om behovet att se över examensgrunderna och examensstrukturen samt om samarbetet mellan utbildningsanordnarna, arbetslivet och andra centrala aktörer. I diskussionen var det flera deltagare som framhöll att det finns ett behov av breda yrkesinriktade grundexamina. Samtidigt måste man också säkerställa att de studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs i arbetslivet samt att man kan bygga upp kompetenshelheter.

Mer flexibilitet i examensstrukturerna för att stödja kontinuerligt lärande

Hur kan examensstrukturerna och examensgrunderna utvecklas, så att de bättre svarar mot de snabba förändringarna i kompetenskraven i arbetslivet samt mot behoven av kontinuerligt lärande?

– Vi behöver i dialog med många olika aktörer se över om det nuvarande examenssystemet på bästa möjliga sätt svarar mot framtidens kompetensbehov. Viktigt är att man kan lära sig nytt, anpassa sig till förändringar och tillsammans leta lösningar, konstaterar Virve Jämsén, direktör för avdelningen Lärande, utbildning och kunnande vid Utbildningsstyrelsen.

Utvecklingen av yrkesutbildningen utgår från att säkerställa att utbildningssystemet stöder både kontinuerlig utveckling av individens kunnande och arbetslivets behov. Genom att stärka kompetenshelheternas roll och se över examensstrukturerna kan man skapa möjligheter att bygga utbildningsvägar för människor i olika livssituationer.

Kompetenshelheter kan byggas av examensdelar. Utbildningen för omsorgsassistent är ett exempel på hur den studerande genom att avlägga tre examensdelar från grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen (närvårdare) får det kunnande som en omsorgsassistent behöver. Det är inte fråga om en examen, utan en helhet med en omfattning på 60 kompetenspoäng, som ger den kompetens som krävs för uppgiften.  

– Med tanke på det kontinuerliga lärandet bidrar kompetenshelheterna till att utbudet blir mer mångsidigt och möjligheterna att delta i utbildning ökar. Det här gäller särskilt för studerande som redan har avlagt en yrkesinriktad examen på andra stadiet, säger Marko Aaltonen, chef för enheten för yrkesutbildning vid Utbildningsstyrelsen. 

Sanna Rekola, som arbetar som sakkunnig vid Sitra, betonar att framtiden inte bara uppstår av sig själv, utan att det också är möjligt att påverka den. Framtiden kan också vara mångfacetterad.

– Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns bara en framtid. Det finns många olika framtider för arbetslivet och vi behöver analysera dem ur flera olika perspektiv, säger Rekola.

AI-omställningen påverkar samhället på bred front, men vi kan inte exakt förutse konsekvenserna. Av den anledningen borde man kunna använda yrkesinriktade examina och examensdelar flexibelt för att uppdatera sitt kunnande under hela arbetskarriären.

– Vid revideringen av examensgrunderna behöver man definiera de framtida kompetensbehoven i arbetslivet. Det här kräver en aktivare dialog mellan förvaltningen och arbetslivet, betonar Mirja Hannula, ledande sakkunnig vid Finlands Näringsliv.  
Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC framhåller att det borde finnas fler kompetenshelheter, eftersom korta utbildningshelheter svarar väl mot de framtida kompetensbehoven. 

– Antalet avlagda examensdelar och kompetenshelheter behöver utökas och de fyller sin funktion i arbetslivet, menar Mikko Heinikoski, chef för utbildnings- och sysselsättningsärenden vid FFC.

Följande regering kommer nästa år att bestämma hur examenssystemet inom yrkesutbildningen ska utvecklas i fortsättningen.

– Efter det fortsätter Utbildningsstyrelsen med utvecklingsarbetet och bjuder in företrädare för läroanstalterna och arbetslivet samt andra intressentgrupper att delta i arbetet, säger Marko Aaltonen från Utbildningsstyrelsen.  

Seminariet om framtiden för yrkesinriktade examina och kompetenshelheter ordnades på Paasitorni i Helsingfors 16.9.2026.   

Mer information

Enheten för yrkesutbildning, yrkesutbildning [at] utbildningsstyrelsen.fi (yrkesutbildning[at]utbildningsstyrelsen[dot]fi)