Människan har ett grundläggande behov av att vara i kontakt med andra människor. Vi bryr oss om andra och vi vill känna att andra bryr sig om oss. Att röra sig tillsammans kan till exempel erbjuda sådant som motion på egen hand inte alltid ger: delade upplevelser, stöd och glädje. När vi rör oss med andra lär vi känna människor bättre och upplever samhörighet. Att vara verksam i en grupp ökar motivationen eftersom andra uppmuntrar och får oss att försöka mer än vad vi kanske skulle göra på egen hand. Samtidigt lär vi oss värdefulla sociala färdigheter, såsom att lyssna, kompromissa och följa gemensamma regler. Att röra på sig tillsammans kan också lindra stress och ge gott humör, eftersom skratt, stunder av att lyckas och gruppens stöd stärker både individens och gruppens välmående. Därför är motion för många mycket mer än fysisk aktivitet – det är ett sätt att vara en del av en gemenskap.
GLP 2019 Undervisning i gymnastik - GY4 - Gemensam aktivitet
Målet med modulen GY4 är att särskilt främja den studerandes sociala funktionsförmåga och samhörighet med hjälp av gymnastikundervisningen. Arbetssätten ska präglas av de studerandes delaktighet, aktivitet och samverkan.
Allmänna mål (GLP 2019)
Målen för modulen är att den studerande ska
- arbeta gemensamt för att uppnå målet som ställts upp för den fysiska aktiviteten
- respektera andra i kommunikationssituationer, hjälpa och uppmuntra andra under gymnastiklektionerna och ge konstruktiv respons och kamratrespons
- försöka sitt bästa genom att utföra en övning grundligt och ansvarsfullt, arbeta aktivt och ändamålsenligt samt utveckla sig själv långsiktigt.
Centralt innehåll (GLP 2019)
- gemensam fysisk aktivitet, till exempel de gamlas dans, friluftsliv eller någon annan projekthelhet.
Människan är social av naturen. Redan en liten nyfödd baby söker med blicken kontakt med andra människor. Vi har därför ett behov av att höra till en gemenskap. En individ kan höra till flera gemenskaper, såsom familjen, en hemgrupp och olika hobbygrupper. Genom hela livet samlas människor också kring betydelsefulla livshändelser (t.ex. olika fester) och stora evenemang (såsom festivaler, konserter och idrottstävlingar). Att uppleva och dela tillsammans stärker känslan av att höra till en gemenskap. Inom idrott och motion är det mycket typiskt att bilda grupper och lag i olika storlekar. På så sätt skapas mindre gemenskaper med ett gemensamt mål, till exempel att lösa en uppgift, göra mål eller röra sig tillsammans. (Eys m.fl., 2020)
Samarbete i en grupp innebär att dela gemensamma mål och sträva mot dem tillsammans. Ett lyckat samarbete börjar ofta med att gruppens medlemmar ställer upp gemensamma mål, eftersom det stärker allas engagemang att arbeta tillsammans och sträva efter det gemensamma målet. När man talar om motions- och idrottsgrupper används ofta beskrivningar som energiska, livskraftiga och inriktade på att växa och utvecklas. En grupp eller ett lag blir dock inte sådan av sig självt – det kräver ett medvetet och målinriktat arbete. (Eys m.fl., 2020, 13)
De fem typiska faserna i gruppbildning (Eys m.fl. 2020)
Bildning
- Gruppmedlemmarna lär känna varandra och skapar en känsla av samhörighet.
- Gruppmedlemmarna definierar ett gemensamt syfte eller en gemensam uppgift och kommer överens om metoder för att uppnå detta
Konfliktfasen
- Det uppstår spänningar och konfliktsituationer mellan gruppledaren och medlemmarna
- Motstånd uppstår mot de överenskomna uppgifterna och metoderna
Normering
- Samhörighet och harmoni utvecklas och olika roller etableras
- Samarbete mellan medlemmarna blir vanligare
Genomförande
- Relationerna mellan medlemmarna har stabiliserats
- Gruppen strävar efter goda resultat och hög prestationsförmåga
Avslutning
- Kontakten och det emotionella beroendet mellan medlemmarna minskar
- Gruppen har slutfört sin uppgift och de gemensamma skyldigheterna har upphört
Att ställa upp och nå gemensamma mål
En studerandegrupp som deltar i gymnastikundervisningen utgör samtidigt basgruppen i undervisningen. Under enskilda lektioner arbetar man vanligtvis också i mindre grupper inom gymnastikgruppen med en gemensam uppgift. Ett par är den minsta enskilda gruppen.
Med utgångspunkt i de olika faserna i gruppbildningen börjar en ny grupp bildas med att man ställer upp ett gemensamt mål. Frågor som vilka förväntningar och vilka personliga mål de studerande har för arbetet under läsåret bidrar till att förtydliga målet för gruppens gemensamma arbete. Utöver gruppens gemensamma mål är det också nyttigt att varje studerande skriver ner sitt eget mål. Det nedskrivna målet är nyttigt att använda bland annat som grund för självvärdering i bedömningen av hur väl målen för varje modul har uppnåtts.
Att berätta om sina personliga mål för hela gruppen kan i bästa fall också hjälpa gruppen att förstå hur olika målen kan vara. Det ger andra möjlighet att stödja individen i arbetet mot sina mål och samtidigt respektera individens målinriktade strävan att nå sina egna målsättningar. Utvecklingsmålen inom fysisk aktivitet kan handla om att utveckla den fysiska funktionsförmågan, göra de motoriska färdigheterna mångsidigare eller bekanta sig med nya motionsformer. En del gymnasiestuderande har redan en bild av sina fortsatta studier efter gymnasiet, och då kan målen handla om att utveckla de beredskaper eller färdigheter som behövs för fortsatta studier. När de personliga målen har uttalats högt skapas ett klimat i gruppen där man uppskattar varandra och respekterar arbetet.
I lagidrotter är rollfördelning vanligt och allmänt accepterat. Till exempel i bollspel handlar rollfördelningen om spelpositioner (t.ex. målvakt, försvarare och anfallare). Inom motion och idrott finns det dock också exempel på andra typer av rollfördelning. Där kan rollfördelningen grunda sig på individuella färdigheter (t.ex. god balans), egenskaper (den minsta eller modigaste högst uppe på pyramiden) eller helt enkelt på överenskomna roller eller uppgifter (t.ex. förare och följare i dans).
Kärnkompetensområden inom socialt och emotionellt lärande
Modellen Social and Emotional Learning (SEL) skapar en ram för fem centrala delområden inom socialt och emotionellt lärande, det vill säga självreglering, social medvetenhet, relationsfärdigheter samt ansvarsfullt beslutsfattande (CASEL, 2024). Att utveckla dessa stärker motivationen för lärande och engagemanget i studierna. De stödjer också både lärarnas och de studerandes välbefinnande, trygghet i lärmiljön och uppkomsten av positiva relationer mellan gruppens medlemmar.
Delområden inom socialt och emotionellt lärande (Weissberg m.fl., 2015)
| Kompetensområde | Specifika färdigheter (F) och beteenden (B) |
| Självkännedom | - Förstå sina egna känslor, mål och värderingar (F) - Identifiera sina egna styrkor och utvecklingsområden (F) - Ett synsätt som betonar förmåga, växande och utveckling samt optimism (B) |
| Självreglering | - Förhållningssätt och färdighet att reglera känslor och beteende (F) - Överlevnadsförmåga, såsom stresshantering och impulskontroll (B) |
| Social medvetenhet | - Förmåga att sätta sig in i olika människors situation (F) - Påvisande av medkänsla (B) - Att agera i enlighet med sociala beteendenormer (K) |
| Interaktionsfärdigheter | - Utveckling och upprätthållande av sunda relationer (F) - Tydlig kommunikation, aktivt lyssnande, samarbete samt konstruktiv konfliktlösning och förmåga att motivera (F) - Förmåga att skapa en positiv atmosfär (F) - Förmåga att arbeta i grupp och vid behov söka hjälp (B) |
| Ansvarsfullt beslutsfattande | - Göra konstruktiva, ansvarsfulla och etiska val för att främja det egna och gruppens välbefinnande (F) - Beaktande av andra i beslutsfattandet (B) - Realistisk bedömning av olika alternativ (B) |
Att agera i olika interaktionssituationer förutsätter emotionell intelligens och färdigheter såsom,
- Genuint lyssnande och en vilja att förstå den andra
- Medkänsla och att uttrycka empati
- Respekt för den andra och acceptans för olika perspektiv
- att vid behov hjälpa till
- Att sträva mot ett gemensamt mål och dela information, känslor och erfarenheter.
Respons
Respons innebär att reagera på någon annans handlingar, prestation eller beteende. Förmågan att ge respons på ett sätt som främjar gruppens arbete är en central färdighet för att grupp- eller pararbete ska lyckas.
Kamratrespons innebär att de studerande ger varandra respons. För att respons från en annan studerande ska vara uppmuntrande, motivera till lärande och stärka känslan av tilltro behöver den vara konstruktiv och uppmuntrande.
- Konstruktiv respons sätter ord på vad som fungerade bra i uppgiften samt vad man kan ändra, och på vilket sätt, för att kunna uppnå något. Efter uppvärmningen kan konstruktiv respons till exempel låta så här: ”Bra jobbat, din puls höjdes jämnt under hela uppvärmningen. Om du ökar belastningen lite till får du upp pulsen ännu med tio slag, och då får du bästa möjliga prestanda för hopp som kräver explosiv snabbhet.”
- Uppmuntrande respons kan i sin enklaste form vara ett tecken på att man accepterar den andras prestation genom miner, gester eller ord. Den kan också handla om beundran och/eller beröm.
Delaktighet
Delaktighet innebär individens upplevelse av att höra till en gemenskap eller grupp. Det handlar om möjligheten att vara sig själv, känslan av att bli sedd och hörd och därigenom också möjligheten att påverka sådant som gäller en själv och gruppen. När man upplever delaktighet känner man sig uppskattad av gruppen
Motions- och idrottsföreningar erbjuder många olika gemenskaper på fritiden där man kan uppleva samhörighet och uppskattning och dessutom hitta långvariga vänskapsrelationer. Att höra till en gemenskap stödjer det psykiska välbefinnandet och tryggar att livet rymmer flera olika dimensioner.
Att göra och lyckas tillsammans
Inom motion och idrott syns samarbete på många sätt. Lagsporter lär ut förtroende, ansvarsfördelning och att ta hänsyn till andra. Paruppgifter och gruppmotion hjälper i sin tur till att förstå hur olika arbetssätt, styrkor och roller kan komplettera varandra. Ett fungerande samarbete uppstår dock inte av sig självt utan byggs upp genom öppen kommunikation, lyssnande och uppmuntran och genom att var och en upplever sig vara en del av gruppen. När en trygg atmosfär uppstår vågar vi anstränga oss mer, pröva nytt och tänja på våra gränser.
Att lyckas tillsammans innebär också att gruppens resultat är mer än summan av de enskilda medlemmarnas insatser. När olika färdigheter, perspektiv och erfarenheter förs samman uppstår lösningar och insikter som man inte hade nått på egen hand. Särskilt i motionssituationer märks detta som en gemensam rytm, tillit och en känsla av att gruppen bär. Samtidigt lär man sig att uppskatta mångfalden, att varje deltagares insats är viktig, oavsett om det handlar om idrottsliga färdigheter, strategiskt tänkande, en uppmuntrande attityd eller förmåga att lugna gruppen.
Samarbetsfärdigheter begränsar sig inte bara till gymnastiksalen eller spelplanen, utan färdigheterna har betydelse också i skolarbetet, i människorelationerna och senare i arbetslivet. När vi lär oss att lita på varandra, be om och ge hjälp och hantera meningsskiljaktigheter konstruktivt kan vi fungera mer effektivt och med bättre välmående i olika grupper. Samarbete stärker också de emotionella färdigheterna: att förstå den andras perspektiv, återhämta sig från besvikelser och dela med sig av framgångar är resurser som bygger upp en positiv självbild. Gemensamma stunder av att lyckas inom motion och idrott kan vara viktiga erfarenheter som ökar tilltron till den egna förmågan och stärker känslan av att höra till gruppen.
Att ställa upp gemensamma mål
Att sätta upp gemensamma mål inom motion och idrott hjälper gruppen att rikta sitt arbete mot ett gemensamt mål. Målen kan vara små, till exempel ett träningspass som flyter på bra eller att lära sig en ny eller större färdighet, till exempel att delta i en tävling eller att en uppvisning lyckas. När gruppen kommer överens om målen tillsammans vet var och en sin roll och kan stödja de andra. Att nå målen kräver samarbete, planering och engagemang, men detta belönar också eftersom det känns bättre att lyckas när man kan dela framgången med de andra. Att arbeta för gemensamma mål stärker gruppens tillit och visar att man tillsammans kan uppnå mer än ensam.
Att träna med en kompis gör motionen mer avspänd och ofta också mer effektiv. Vare sig det handlar om att träna på gym, att lära sig ett nytt skateboardtrick eller att finslipa en dansserie ökar det motivationen och bidrar till bättre ork att arbeta tillsammans. En kompis kan ge respons, upptäcka misstag som man själv inte lägger märke till och uppmuntra till att försöka igen när träningen känns svår. Gemensam träning ger också trygghet: till exempel på gymmet kan man säkra varandras prestationer och i skateparken kan man se till att ingen tränar ensam. Färdigheter som lärts tillsammans känns också mer meningsfulla och delade framsteg stärker vänskapen. Att träna med en kompis är därför ett bra exempel på hur socialt stöd kan hjälpa en att utvecklas och njuta mer av motion.
Sociala normer
Social reglering avser regler och normer som anger hurdant beteende som är godtagbart för individer, gemenskaper och myndigheter. Till dessa regler hör också belöningar och påföljder. Syftet är att styra sådan praxis som påverkar folkhälsan, säkerheten och välbefinnandet.
Kroppens sociala reglering handlar om samhällets uppfattning om vilken typ av kropp som är ”godtagbar” eller ”idealisk”. Kroppstyper har traditionellt delats in i tre kategorier: endomorf, mesomorf och ektomorf. I dag kan social reglering ändå också orsaka skada: den kan leda till utseendeångest, riskfyllda metoder för viktnedgång eller viktuppgång samt fysiska och psykiska hälsoproblem. Dessa faktorer försvagar ofta individens vilja och möjligheter att delta i motion och idrott.
Medierna påverkar i hög grad vilka kroppar som ses som godtagbara. Samtidigt har medierna stor potential att främja en positiv kroppsbild och uppmuntra alla att delta i motion och idrott på ett tryggt och meningsfullt sätt.