Institutet för hälsa och välfärd (THL) definierar psykisk funktionsförmåga som de resurser människan har för att klara utmaningarna i vardagen och i krissituationer. Den psykiska funktionsförmågan hänger också samman med livskompetens, psykisk hälsa och psykiskt välbefinnande. Den omfattar också funktioner som hör ihop med känslor och tänkande, såsom individens förmåga att ta emot och bearbeta information, att känna och uppleva och att forma uppfattningar om sig själv och den omgivande världen samt att planera sitt liv och fatta beslut och göra val som gäller livet. Till den psykiska funktionsförmågan hör också personligheten och förmågan att hantera utmaningar i den sociala miljön. Till en god psykisk funktionsförmåga hör också förmågan att fatta genomtänkta beslut och ett realistiskt förtroendefullt förhållningssätt till framtiden och den omgivande världen.
Att stödja det psykiska välbefinnandet
Genom att bedöma den egna psykiska funktionsförmågan, energinivån och orken är det möjligt att förbättra funktionsförmågan och stärka studieförmågan. Rörelse, motion och tillräcklig sömn har forskningsbaserade effekter som stödjer den psykiska funktionsförmågan.
Känslor och tecken på att den psykiska funktionsförmågan försämras kan till exempel vara:
- Långvarig trötthet, likgiltighet, en känsla av att inte få något gjort, ångest och apati
Faktorer som kan stärka den psykiska funktionsförmågan:
- Att göra sådant som ger glädje, till exempel att motionera tillsammans med en vän, promenera i en vacker miljö eller vistas i naturen
- Att sträva efter en regelbunden dygnsrytm och regelbundna måltider
- Att se till att få tillräckligt med sömn (genom att undvika aktiviteter sent på kvällen, till exempel motionspass eller sociala medier efter kl. 20).
- Att se till att vara tillräckligt fysiskt aktiv varje dag enligt rekommendationerna.
Studier förutsätter vanligtvis mycket stillasittande. Gymnasiestuderande sitter eller är stilla cirka 10 timmar per dygn (Kokko & Hämylä 2024, 33). Därför är pausgymnastik och gymnastiklektioner nödvändiga avbrott för kroppen under långa perioder av stillasittande. Att vara länge i en statisk ställning påverkar stöd- och rörelseorganen på många sätt. Kroppens och särskilt huvudets ställning lutar framåt. Det orsakar ensidig belastning av nack- och skulderpartiet vilket påverkar individens hållning, muskelspänning och ledernas rörlighet och kan orsaka olika typer av smärtor såsom huvudvärk och smärta i nack- och skulderpartiet samt i rygg- och höftområdet. Mångsidig rörelse och dynamisk rörelse samt stretchning och avslappning som vårdar kroppen minskar den statiska spänningen i kroppen och hjälper till att återställa kroppens normala rörelsebanor och rörelseomfång. De förändringar i kroppsställningen som rörelse ger ökar blodcirkulationen i musklerna och förbättrar hjärnans syreupptagning. När kroppen mår bra syns det också i det psykiska välbefinnandet. (Pesola, 2013; Vuori m.fl., 2017)
Avslappning är en viktig motvikt till den belastning som studierna medför. Korta andnings- och avslappningsövningar hjälper till att sänka kroppens stressnivå och återställa nervsystemet till ett lugnt tillstånd. Till exempel några minuters djupandning, spänn–slappna av-övningar i kroppen eller en kort visualisering kan minska muskelspänningar och förbättra koncentrationsförmågan. Regelbunden avslappning gör återhämtningen mer effektiv och hjälper en att orka både i studierna och på fritiden.
Jag duger, jag är bra
En positiv självbild är en av de centrala faktorerna för psykiskt välbefinnande. Självbilden handlar om individens uppfattning om sig själv. I självbilden kan man skilja mellan en bild av sig själv som bygger på egna iakttagelser, andras upplevelser av personen till exempel i sociala situationer, men också ett idealjag av hur personen skulle vilja vara fysiskt och psykiskt. (Keltikangas-Järvinen, 2023)
Personliga egenskaper som hänger samman med det fysiska är bland annat individens kroppstyp och kroppsbild. Kroppsbilden består av tankar, känslor och föreställningar om det egna utseendet, såsom vikt, form och storlek, och den hänger samman med självkänsla och självförtroende. Studier visar att personer med en positiv kroppsbild är mer benägna att motionera än personer med en negativ kroppsbild. Därför är det viktigt att motion upplevs som något behagligt. Kroppsbilden påverkar ofta vilka aktiviteter människor vill delta i, till och med mer än kroppstypen. Personer som är självmedvetna och upplever utseendeångest föredrar i allmänhet att träna ensamma och känner mindre tillfredsställelse. Njutning och socialt stöd förbättrar däremot upplevelsen. Därför bör miljön för motionsaktiviteter vara stödjande och välkomnande. Kroppspositivitet som synsätt innebär att uppskatta och respektera både den egna kroppen och andras kroppar.
Ouppnåeliga skönhetsideal
Typiskt för skönhetsideal är att de är svåra att uppnå. En kritisk granskning av några tidigare decennier visar historiskt sett att under perioder då människor arbetade utomhus och utsattes för mycket solljus ansågs vit hud vara vackert. När arbetet flyttade inomhus och människor skyddades från solen förändrades skönhetsuppfattningen och solbränd hud började ses som vackert. Bakom detta fanns också tanken att en solbränd person hade råd att resa på semester för att sola.
På motsvarande sätt har synen på fritidsintressen och på kroppens byggnad förändrats. För flera decennier sedan var en stor del av arbetet fysiskt och krävde muskelstyrka. Då idealiserade man särskilt god uthållighet i sporterna på fritiden. När arbetet senare förändrades till skärmbaserat arbete tog idealet om muskelstyrka och gymträning över. Genom sådana svåråtkomliga ideal försöker man sticka ut ur mängden och få uppmärksamhet. De har dock inte nödvändigtvis något att göra med hälsa eller välbefinnande. Därför är det viktigare att i motion och vid val av fritidsintressen lyssna på sig själv och ta hand om sina behov och förutsättningar för välbefinnande än att följa tidens trender. Ibland är det bra att påminna sig själv: Jag duger och är bra som jag är!
Inom motion och idrott beaktar man gruppens individer genom mångsidiga innehåll och inkluderande arbetssätt, så att de får möjlighet att pröva sig fram och hitta trevliga sätt som passar dem att ta hand om sitt eget välbefinnande.
Det har konstaterats att måttlig och regelbunden gymträning stödjer en positiv självbild och stärker självkänslan (Santabarbara m.fl., 2017). Att röra sig i naturen (till exempel i skogar, grönområden och vid vattendrag) har positiva effekter på andnings- och cirkulationsorganen, eftersom det sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket (Twohig-Bennett & Jones, 2018). Kampsporter lär ut självregleringsfärdigheter och styr mental kontroll (Moore m.fl., 2019). Rörelse till musik och att dansa är för många ett sätt att uttrycka sig (Agres & Chen, 2025).
Förslag på uppgift för studerande: Sök på nätet efter bilder på personer som i olika tider och i olika kulturer har motsvarat tidens skönhetsideal. Fundera på vad skillnaderna kan bero på och granska också nutiden kritiskt: vad definieras som vackert i dag och hur kan skönhetsidealet tänkas se ut om tio år?