Syftet med modulen GY3 är att särskilt främja den studerandes fysiska funktionsförmåga och mångsidigt stödja hens färdigheter och upplevelse av egen rörelsekompetens genom att hen lär sig nytt. 

Allmänna mål (GLP 2019)

Målen för modulen är att den studerande ska

  • mångsidigt öva och tillämpa sina rörelsefärdigheter och -kunskaper på nya sätt
  • träna sin kroppskontroll
  • dentifiera sina känslor, visa respekt för andra i kommunikationssituationer samt stödja gemenskapskänslan genom att hjälpa och uppmuntra andra
  • försöka göra sitt bästa genom att utföra en övning grundligt och ansvarsfullt, arbeta aktivt och ändamålsenligt samt utveckla sig själv långsiktigt.

Centralt innehåll (GLP 2019)

  • ntroduktion till nya aktiviteter och idrottsgrenar
  • upprätthållande och utveckling av rörelsefärdigheterna och de fysiska egenskaperna på mångsidiga sätt.

Modulen GY3 ger de studerande möjlighet att betrakta fysisk aktivitet som en del av en större samhällelig, kulturell och global helhet. I modulen granskas motionens betydelse för välbefinnandet, hälsan och den dagliga orken, men också dess kopplingar till miljöansvar, etiska val och en hållbar framtid. Lärandet sker mångvetenskapligt och kreativt genom att kombinera fysisk aktivitet, samhällelig förståelse, kulturkännedom och ett forskningsbaserat arbetssätt. Modulen stärker också interaktionsfärdigheterna och uppskattningen av olika sätt att agera eftersom fysisk aktivitet alltid också är en social och delad aktivitet. Som helhet utvecklar modulen de studerandes kompetens för välbefinnande, mångsidiga tänkande och beredskap att agera i en föränderlig värld som ansvarsfulla, samarbetsvilliga och kritiskt tänkande medborgare. Modulen ger ett utmärkt tillfälle att bekanta sig med nya motionsformer med ursprung i andra kulturer och skapar samtidigt goda möjligheter att tillämpa de egna rörelsefärdigheterna i nya situationer. 

I takt med att världen omkring oss förändras, förändras också motionens betydelse, former och möjligheter. Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen, klimatförändringen, urbaniseringen och globala fenomen formar ständigt hur, var och varför vi rör på oss. Motionskulturen är aldrig statisk: nya idrottstrender, gemensamma motionsformer, virtuell träning och distansträning samt allt mer individualiserade livsstilar utmanar traditionella föreställningar om motion. I modulen granskas hur dessa förändringar påverkar individers välbefinnande, vardagsaktivitet och samhällets motionsstrukturer – och å andra sidan hur man med hjälp av motion kan möta framtidens utmaningar, såsom mental belastning, ojämlikhet och en hållbar miljö.

Modulen uppmuntrar de studerande att fundera över hur motionskulturen kommer att utvecklas i framtiden: hur tekniken kan stödja hälsosamma levnadsvanor, hur motionsmiljöerna utvecklas och hur global och kulturell mångfald berikar våra sätt att röra på oss. I en föränderlig värld betonas också etik och ansvarsfullhet – motion är en del av en större helhet inom hållbar utveckling. Genom dessa frågor lär sig de studerande att förstå motionens roll både på individnivå och som en del av den samhälleliga, ekologiska och kulturella förändringen.

Innehållet i modulen GY1 behandlade redan hinder och möjligheter för motion. I denna GY3-modul går man igenom hinder för motion ur särskilda befolkningsgruppers perspektiv. Hindren för att röra på sig fördelar sig inte jämnt, utan vissa befolkningsgrupper kan möta fler utmaningar än andra. Dessa är grupper i en sårbar ställning med varierande sociala, ekonomiska eller hälsorelaterade hinder för att motionera. Betydande hinder för att röra på sig kan bero på individens olika funktionsbegränsningar eller svårigheter att förstå. Kulturella eller religiösa faktorer kan också skapa olika hinder för att röra på sig. Dessa faktorer kan vara särskilt betydelsefulla om individen befinner sig i ett främmande land där det kan uppstå utmaningar med språket eller med att hitta de kontakter som behövs. Dessutom riskerar personer som befinner sig i en socialt eller ekonomiskt svagare ställning att bli exkluderad från motionen av andra skäl än brist på motivation eller intresse. Även om jämlikhet är en central värdering i samhället i Finland kan kvinnors ställning i många länder vara betydligt svagare. Detta kan också ta sig uttryck i möjligheterna att delta i motion och idrott, antingen som deltagare eller som åskådare. Samhällets stereotypier eller attityder kan anses påverka vilka slags hobbyer man söker sig till. Attityderna gentemot sexuella minoriteter kan upplevas som påtryckande inom hobbyverksamhet, och om de är starka kan attityderna helt hindra någon från att söka sig till en hobby. 

dekorativ bild.
Foto: History pictures
Illustration: Kathrine Switzer (261) var den första kvinnan som sprang Maraton år 1967. Under loppet försökte man avlägsna henne från tävlingen eftersom man inte trodde att kvinnor kunde klara av att springa distansen.

Under de senaste decennierna har arbetets karaktär förändrats från fysiskt tunga arbetsuppgifter till uppgifter som i huvudsak kräver mycket stillasittande – detta kallas för om stillasittandets paradox (Pyykkönen & Kokkonen, 2017). 

dekorativ bild.
Foto: Teollisuusvalokuvaamo Mannelin / Christina Morillo
Illustration: Arbetets karaktär har förändrats avsevärt under de senaste hundra åren.

Tidigare var arbetsuppgifterna till största delen fysiska men numera sitter man mycket på arbetet. Motion på fritiden räcker inte till för att kompensera bristerna i den fysiska aktiviteten. (Pyykkönen & Kokkonen, 2017)

I Finland sitter, ligger eller står vuxna över tre fjärdedelar av sin vakna tid. Enligt LIITU 2024-studien är 16–20-åringar passiva i genomsnitt i över 10 timmar per dag. Denna tid tillbringas sittande, slappande eller liggande, och motsvarar cirka 64 procent av deras vakna tid. (Kokko & Hämylä, 2024, s. 33–34).

I Finland tillpbringar unga i genomsnitt 32 timmar per vecka på smarta enheter. (Barometern för digital säkerhet 2025). Det är nödvändigt att uppmärksamma ergonomin vid användning av digitala enheter. Huvudet på en vuxen person väger i genomsnitt 4–5 kg och när man till exempel scrollar på mobilen med huvudet framåtböjt är belastningen på nacken stor. Ställningen töjer ut musklerna i övre delen av ryggen och på lång sikt, och om den upprepas ofta kan följden vara nacksmärtor och försämring av hållningen.

Förslag till självständiga uppgifter för de studerande: Skriv upp varje dag under en vecka hur mycket tid du varje dag tillbringar på mobilen och i sociala medier. Observera huvudets ställning och känn efter hur spända musklerna är i nack- och halspartiet. 
 

text motsvarande nedan.

FI text i figuren:
Figur 11. Barns, ungas och unga vuxnas genomsnittliga sammanlagda tid per dygn för sömn, stillasittande och fysisk aktivitet i timmar (pojkar/män n = 1 067, flickor/kvinnor n = 1 345, totalt n = 2 412). *gymnasiestuderande
Sovtid (mätare i armband)
Stillasittande (sittande, slappande, liggande)
Passiv, stående
Lätt rörelse
Rask rörelse
Ansträngande rörelse
7-åringar Flickor Pojkar
9-åringar Flickor Pojkar
11-åringar Flickor Pojkar
13-åringar Flickor Pojkar
15-åringar Flickor Pojkar
16–20 åringar * Kvinnor Män

Bilaga
Kuva suurempana (pdf, 228.12 KB)

Det dagliga omfattande stillasittandet och långa oavbrutna perioder av sittande bland gymnasiestuderande medför också betydande hälsorisker, såsom smärta i nack- och skulderpartiet och i ryggen samt huvudvärk. För finländare som sitter mer än nio timmar per dag är långvarigt sittande kopplat till fetma, otillräcklig sömn och nedsatt funktionsförmåga. Detta kan innebära utmaningar i många yrken som kräver motoriska färdigheter och en god allmän fysisk kondition. Tabellen nedan visar exempel på yrkesområden och arbetsuppgifter som ännu idag kräver god fysisk funktionsförmåga. Vid förberedelser inför urvalsprov till dessa utbildningsområden är det bra att på förhand ta hand om sin fysiska funktionsförmåga, och sedan under studier och arbetsliv sträva efter att upprätthålla den så länge som möjligt.

Exempel på yrken och arbetsuppgifter som förutsätter god fysisk funktionsförmåga.

IdrottsbranschenIdrottsinstruktör och lärare, personlig tränare, dansare, professionell idrottare
Räddnings- och säkerhetsbranschenAkutvårdare, Brandkåren, Polisen, väktare, officer, gränsbevakare, räddningsdykare
OmsorgsbranschenBarnskötare
De pedagogiska områdenaLärare inom småbarnspedagogik, klasslärare, gymnastiklärare och speciallärare 
HälsoområdenKirurg, fysioterapeut, sjukskötare, massör
TrafikPilot, sjöman
UnderhållningSkådespelare, sångare, musiker

 

Tillbaka upp

I dag är det svårt att föreställa sig idrott utan modern teknik. Teknik finns på många sätt närvarande inom idrotten, men också inom motion. Inom elitidrotten filmas och analyseras prestationer noggrant med hjälp av olika applikationer, och en vanlig motionär kan utnyttja till exempel en aktivitetsmätare eller mobilens stegräknarapp i sin egen motion. Även om teknologiska hjälpmedel inom träning blir allt vanligare, är det viktigt att komma ihåg att de också medför vissa risker som man bör vara medveten om. I dag kan teknologin också betraktas ur åskådarens och funktionärens perspektiv, men här fokuserar vi endast på utövarens och tränarens perspektiv. 

Teknologi som stöd för prestationen

På individnivå är kroppsburen teknik (till exempel puls- eller aktivitetsmätare och smarta ringar) den vanligaste formen av rörelseteknologi. Med hjälp av dem kan man följa upp och planera träningen samt tajma återhämtningen till då kroppen behöver den.
Utrustningen innehåller ofta också en GPS-funktion vilket gör det möjligt att bland annat följa längden på den rutt man har tagit, hastigheten, kaloriförbrukningen samt höjd- och fallmetrar. 

Slowmotion- och fördröjningsvideor, rörelseanalyser och rörelseigenkänning stöder självständig träning genom möjligheter till återkoppling. Slow motion-videor är användbara för att analysera komplexa och snabba rörelser. Rörelseanalyser kan fungera som stöd till exempel vid lyfttekniker. 

Artificiell intelligens ger möjligheter att bedöma den optimala belastningen. Det stödjer träningen och kan därmed främja progressionen i prestationen. Att lägga märke till sin egen utveckling kan stärka upplevelsen av kompetens och på så sätt stödja den inre motivationen. 

Den information som samlas in om prestationerna kan vara motiverande för individen på många olika sätt. Genom den är det möjligt att se sin egen utveckling vilket i sin tur kan öka motivationen ytterligare. Informationen kan också fungera som ett mål att sträva mot, till exempel en viss gång- eller löpsträcka per månad. För vissa kan det vara viktigt att dela sin egen prestation i sociala medier och på så sätt få stöd samt acceptans och uppskattning av andra. Detta kan också bidra till gemenskap. För vissa kan det vara tillfredsställande att filma sin prestation och redigera videon, särskilt om den delas i sociala medier. I vissa appar för motionsteknik kan det också finnas yttre belöningar som kan sporra till att röra på sig och uppnå mer krävande mål, till exempel 20 000 steg per dag. Sådana mål kan stödja den yttre motivationen. 

Teknologi som stöd för tränaren

Videoteknik har länge använts som stöd i träning, men artificiell intelligens har tillfört nya möjligheter till hur videotekniken kan utnyttjas. Vid analys av rörelser kan man till exempel filma spelsituationer utan att någon behöver ansvara för själva filmningen, eftersom kameran själv kan följa spelredskapet. 

Kulturell mångfald och motion

Motion har alltid varit en del av människans kultur – men sättet att röra sig, utöva hobbyer och använda kroppen varierar i olika delar av världen. Det är viktigt att lära sig förstå att motionskulturen påverkas av historia, värderingar, levnadsvanor, samhällelig utveckling och globala influenser. 

I modulen GY3 granskas hur olika kulturer formar Betydelsen av motion. För vissa handlar den om tävling, för andra om gemenskap, och för somliga om fysisk överlevnad i vardagen eller om att värna om välbefinnandet. Mångfalden syns både inom idrottsgrenarna, i sätten att delta och i vem som upplever motionsmiljön som trygg och tillgänglig. Samtidigt diskuteras man hur invandring, globalisering och internationella medier för med sig nya idrotter och rörelsetraditioner till Finland – från streetdance till padel och från yoga till shuffledans.

Den kulturella mångfalden hänger nära samman med hur motionskulturen förändras i takt med att vår värld förändras. Teknik, sociala medier och globala trender påskyndar förändringen och öppnar nya sätt att röra på sig och uttrycka sig. Vilka normer och förväntningar förekommer inom motion? Vem får vara med? Hur kan motionen utvecklas så att den blir mer jämställd, mer jämlik och som inkluderar alla? När man rör på sig är det viktigt att fundera över hur motionen ser ut – både ur det egna och ur andras perspektiv.

Förslag på självständiga uppgifter för studerande: 
A)    Sök bildexempel på olika idrottare som har varit framgångsrika i sin idrottskarriär under olika årtionden. Välj en gren som intresserar dig och fundera över hur de mest framgångsrika idrottarna under olika epoker har kunnat vara mycket olika till kroppsbyggnad och storlek. 
B)    Sök information på internet om motionsformer som är typiska för olika kulturer och om idrottsgrenar som är nationellt viktiga. Fundera på vilka faktorer som har påverkat hur nationella idrottskulturer har vuxit fram.

Tillbaka upp

Etiska aspekter på prestationsförmågan

Att utveckla prestationsförmågan är en central del av motion och idrott. Ofta ger en kombination av träning, vila och kost de bästa resultaten. Det finns dock också etiska aspekter som hör till temat. Det är viktigt att fundera över med vilka metoder prestationsförmågan kan förbättras på ett rättvist och säkert sätt – både ur individens och gemenskapens perspektiv.

Centrala etiska aspekter:

Rent spel och jämlikhet

Inom idrott och motion bör alla tävla på samma villkor. Metoder som förbättrar prestationsförmågan men som bryter mot reglerna skapar en orättvis fördel och undergräver tilliten för både tävlingen och idrottandet. Inom elitidrotten försöker man kringgå rent spel på många sätt. Till exempel är alltför stora hoppdräkter hos backhoppare ett exempel på användning av fusk inom idrotten. 
Till rent spel-andan hör att alla deltagare bemöts likvärdigt och med ömsesidig respekt. Samma respekt bör också synas i hur man hejar och gläds åt motståndarens goda prestationer. Detta är typiskt för vissa idrottsgrenar. Till exempel applåderar publiken åt alla skridskoåkare i slutet av prestationerna i konståkningstävlingar. 

För personer med funktionsnedsättning ordnas egna tävlingsidrottsevenemang där de har möjlighet att tävla på jämlika villkor med andra. Jämlikhet eftersträvas genom tävlingsklasser som bygger på ändamålsenliga funktionsklassificeringar.

Hälsa och säkerhet

Att utvecklas genom träning, återhämtning och en mångsidig kost främjar hälsan. Däremot kan oetiska metoder, såsom förbjudna substanser, äventyra både det fysiska och det psykiska välbefinnandet.

Vid tävlingsevenemang förutsätter både idrottarnas och publikens säkerhet en ömsesidig respekt mellan alla deltagare. Samma respekt förutsätts också av supportrar gentemot både det egna laget och motståndaren/motståndarna. Idrottsevenemang avbryts ibland på grund av olämplig verksamhet eller olämpligt beteende och för att farliga situationer uppstår. I bästa fall är anhängare en extra resurs för idrottarna men om de agerar oetiskt kan de i stället sabotera evenemanget. 

Laglighet och efterlevnad av regler

Inom idrotten är det inte alls ovanligt att man inte bara bryter mot grenens regler utan också mot rådande lagar. Import av förbjudna ämnen kan strida mot länders lagstiftning, och misshandel som sker under en match kan bli föremål för polisutredning. Även rop och förolämpningar kan leda till en förundersökning om misstänkt ärekränkning. 

Förebildens roll och inverkan på andra 

Idrottare, tränare och influerare inom motion och idrott fungerar ofta som förebilder för andra. När man väljer hälsosamma och rättvisa sätt att förbättra prestationsförmågan stärker det också en positiv kultur för andra. På motsvarande sätt kan en förebild ha en negativ inverkan genom att låtsas eller simulera. Särskilt inom lagidrott ser man situationer där man till exempel försöker skaffa sitt lag en fördel genom att överdriva motståndarens regelbrott eller rentav simulera det.
 

Tillbaka upp