Bakgrunden till reformen är den nationellt ökande oron över att elevernas kunnande i den grundläggande utbildningen har försvagats och att lärresultaten har försämrats. Särskilt stor oro gäller behärskandet av de grundläggande färdigheterna, det vill säga framför allt läs-, skriv- och räknefärdigheterna. Ur förskoleundervisningens perspektiv innebär förändringen att utvärderingen och målen ses över och förtydligas samt att barnens förutsättningar för lärande stärks.
Kunskapsgarantin och förskoleundervisningen
Enligt regeringens proposition (RP 35/2026 rd) bedöms lärandet i förskoleundervisningen i förhållande till målen för förskoleundervisningen. Det primära syftet med bedömningen är att planera och utveckla undervisningen samt att stödja barnets lärande. För förskoleundervisningens del innebär kunskapsgarantin att barnens förutsättningar för lärande stärks, att framskridandet i lärandet synliggörs och att en pedagogisk kontinuitet byggs upp från förskoleundervisningen till den grundläggande utbildningen.
Förskoleundervisningen bidrar till att genomföra kunskapsgarantin bland annat genom att stärka barnens förmåga att lära sig att lära, deras språkliga färdigheter, delaktighet och mångsidiga kompetens samt genom att stödja en smidig övergång till den grundläggande utbildningen.
Ur förskoleundervisningens perspektiv innebär kunskapsgarantin inte samma sak som inom den grundläggande utbildningen. I förskoleundervisningen
- tillämpas inte bestämmelserna om övergång från årskurs till årskurs,
- fastställs ingen läroämnesspecifik miniminivå för kunnandet,
- bedöms lärandet i förhållande till målen för förskoleundervisningen,
- betonas jämlikhet, mångsidighet och handledande respons i utvärderingen.