Lärarna svarade: De grundläggande färdigheterna stärks genom kommunikation, motivation och tillräckligt stöd för lärande
Enkäten Utbildningspulsen kombinerar forskningsinformation och registermaterial och samlar in synpunkter på olika teman från dem som arbetar med utbildning och lärande.
Utbildningsstyrelsen publicerade i augusti en sammanfattning om lärande av grundläggande färdigheter som grundade sig på utredningar. Utifrån den skapades en mer omfattande lägesbild med hjälp av en enkät som riktade sig till yrkesfolket inom utbildning och lärande.
Enkäten om lärande av grundläggande färdigheter besvarades under den senare hälften av augusti av drygt 1 500 yrkespersoner inom utbildning och lärande, som huvudsakligen representerade småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Majoriteten av dem som besvarade enkäten var lärare inom den grundläggande utbildningen.
Sammanlagt 22 % av alla som besvarade enkäten ansåg att den viktigaste metoden för att främja lärandet av grundläggande färdigheter är att förbättra barnens och de ungas kommunikativa färdigheter, delaktighet och motivation. Detta ansågs vara ett särskilt viktigt tema bland representanterna för småbarnspedagogik (27 %), yrkesutbildning (25 %) och gymnasieutbildning (23 %).
Tillräckligt stöd för lärande var med en svarsandel på sammanlagt 21 % helt klart det näst viktigaste temat enligt respondenterna. Framför allt representanterna för grundläggande utbildning (25 %) och gymnasieutbildning (20 %) lyfte fram detta i sina svar.
Resultaten överensstämmer med den utredning som under våren 2026 publicerades av den arbetsgrupp för lärresultat som tillsatts av undervisnings- och kulturministeriet. Den utredningen gällde enbart den grundläggande utbildningen och byggde på ett mindre urval, men också den visade att lärarna inom den grundläggande utbildningen anser att ett utökat stöd för lärande är den viktigaste metoden för att stärka lärandet av grundläggande färdigheter.
Lägre nöjdhet med stödet för lärande – reformen är den bakomliggande orsaken
Jämfört med förra hösten verkar yrkesfolket inte vara riktigt lika nöjda med hur stödet för lärande fungerar. En orsak till detta är den stora reformen av systemet för stöd för lärande som genomfördes för ett år sedan inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Yrkesutbildningen genomgår samma reform denna höst.
– Det är fråga om en omfattande förändring i verksamhetskulturen. Det kräver att stödet för lärande genomförs på ett annat sätt än tidigare, vilket i praktiken innebär till exempel att personalresurserna måste omorganiseras. Det är helt naturligt att det tar tid innan reformen har genomförts i alla skolor och läroanstalter, men på Utbildningsstyrelsen erbjuder vi kontinuerligt stöd i den här processen, berättar generaldirektör Kurt Torsell.
Torsell är av samma åsikt som yrkesfolket när det gäller betydelsen av kommunikativa färdigheter, delaktighet och motivation som grund för lärandet.
– I skolan är det viktigt att barnen och de unga har tillgång till tillräckligt stöd för lärande, men också att de känner att de är en del av en gemenskap. Att de har ett gäng som de gärna umgås med. Kompisrelationer, samspel och kommunikation i vardagen påverkar också barnens och de ungas intresse och motivation att lära sig nytt, menar Torsell.
Tillräckligt med tid för att öva och uppmuntran både i skolan och i hemmet
Resultaten i enkäten Utbildningspulsen visar att yrkespersonerna använder sig av många olika metoder för att i sitt eget arbete främja lärandet av grundläggande färdigheter. De reserverar tillräckligt med tid för barnen och de unga att öva på och repetera grundläggande färdigheter, och de uppmuntrar också vårdnadshavarna att göra samma sak hemma.
Av PISA 2025-undersökningen framgick det att 15-åringarna i Finland ger sig själva sämre betyg i uthållighet än unga i samma ålder i andra länder. Av alla deltagarländer hade Finland den minsta andelen elever (41 %) som svarade att de anstränger sig ännu mer när en uppgift börjar kännas svår.
De yrkespersoner som besvarat enkäten Utbildningspulsen anser det vara viktigt att barnens och de ungas lärande av grundläggande färdigheter anknyts till deras egna intressen och att de får positiv respons när de övar, både i skolan och i hemmet. Meningsfulla uppgifter, uppmuntran och tillräckligt mycket övning stärker barnens och de ungas uthållighet när det gäller att lära sig grundläggande färdigheter.
Användningen av digitala enheter väcker oro men främjar också lärandet
En stor del av dem som besvarade enkäten anser att det att digitala enheter används i undervisningen är en utmaning för lärandet av grundläggande färdigheter. De upplever nämligen att det försämrar barnens och de ungas koncentrationsförmåga, uthållighet och kommunikativa färdigheter.
En del av respondenterna utnyttjar dock digitala lösningar i sitt arbete för att främja barnens och de ungas kommunikativa färdigheter, delaktighet och motivation. De menar att de digitala enheterna gör det möjligt att dela upp uppgifterna enligt kunskapsnivå, skapa en mångsidigare inlärningsupplevelse och frigöra resurser för läraren så att hen hinner kommunicera mer med barnen eller de unga.
Digital kompetens och multilitteracitet har fått allt större betydelse i takt med att samhället digitaliserats. Därför ingår digitala färdigheter i de grundläggande färdigheter som måste främjas i undervisningen i alla läroämnen.
– Utgångspunkten är att de tjänster och tillvägagångssätt som används i undervisningen ska främja en sund tillväxt och utveckling samt stärka barnens och de ungas välbefinnande och säkerhet i digitala miljöer. Det är viktigt att eleverna lär sig att använda digitala enheter på ett nyttigt sätt. Samtidigt behöver skadlig användning av digitala enheter begränsas, konstaterar direktör Virve Jämsén.
Skadlig användning av digitala enheter under skoltid har begränsats med krafttag sedan augusti 2025. Då trädde en ändring i lagen om grundläggande utbildning i kraft som förbjöd användning av mobila enheter under lektionerna utan lärarens tillstånd eller av andra skäl än hälsoskäl. Utbildningsstyrelsen har rekommenderat att skolorna i sina ordningsregler ska begränsa användningen av mobila enheter också utanför lektionstid.
Även rekommendationerna för användning av digitala enheter på fritiden främjar barns och ungas möjligheter att ha en balanserad vardag och må bra överlag. Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd publicerade i januari rekommendationer för barn under 13 år och bereder för närvarande rekommendationer för 13–18-åringar.
Enkäten Utbildningspulsen har genomförts sedan augusti 2025. Teman som har behandlats tidigare i Utbildningspulsen är vilka faktorer som påverkar barns och ungas tro på utbildning samt hur samarbetet med hemmen fungerar.
De grundläggande färdigheterna utgör grunden för allt lärande
- Med grundläggande färdigheter avses till exempel läs- och skrivfärdigheter, matematik, naturvetenskaper och digitala färdigheter. Dessa utgör grunden för allt lärande.
- Lärresultaten beror i hög grad på hur väl barnet eller den unga behärskar de grundläggande färdigheterna.
- I internationell jämförelse är de grundläggande färdigheterna hos barn och unga i Finland alltjämt på en bra nivå, men på lång sikt har kunnandet försämrats och behovet av att stärka det grundläggande färdigheterna har ökat.
- Strävan efter att stärka de grundläggande färdigheterna är ett övergripande mål som också har genomsyrat flera av de senaste årens reformer inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.
- Den största lagändringen som redan trätt i kraft är reformen av stödet för lärande. Antalet undervisningstimmar som satsas på undervisning i läs-, skriv- och räknefärdigheter har utökats. Utbildningsvägen för dem som studerar finska som andraspråk har preciserats: vid valet lämplig lärokurs utgår man från elevens faktiska kunskaper i undervisningsspråket, inte elevens modersmål.
- Följande reform blir kunskapsgarantin, som går ut på att fram till början av augusti 2028 revidera grunderna för bedömningen inom den grundläggande utbildningen och delvis läroplansgrunderna som helhet. Som en del av reformen kommer Utbildningsstyrelsen att bland målen för varje läroämne fastställa ett mål för stärkande av läskunnigheten.
Mer information
- Direktör Virve Jämsén, avdelningen för lärande, utbildning och kunnande, tfn 0295 331 356, virve.jamsen [at] oph.fi (virve[dot]jamsen[at]oph[dot]fi)
- Utvecklingschef Elina Piskonen, enheten för strategiskt stöd, tfn 0295 331 114, elina.piskonen [at] oph.fi (elina[dot]piskonen[at]oph[dot]fi) (Enkäten Utbildningspulsen)