I Grunderna för planen för småbarnspedagogik ses leken som ett för barnet naturligt sätt att vara, lära sig, delta och skapa förståelse om världen. Leken är ett för småbarnspedagogiken karakteristiskt pedagogiskt arbets- och verksamhetssätt.

På denna sida beskrivs leken utifrån Grunderna för planen för småbarnspedagogik (2022). Texten innehåller också citat ur Grunderna för planen för småbarnspedagogik.
Lapset ja lelukori
Foto: Kaisa Rekinen

I Grunderna för planen för småbarnspedagogik nämns leken flera gånger. Vid en sökning på ordet lek förekommer det över hundra gånger i dokumentet. Leken genomsyrar hela läroplanen och är en väsentlig del av all pedagogisk verksamhet inom småbarnspedagogiken.

Lek är ett för barnet naturligt sätt att agera, och den främjar barnets lärande, utveckling och välbefinnande. Leken stödjer utvecklingen av barnets kognitiva, sociala, emotionella och motoriska färdigheter samt stärker kreativiteten och fantasin. Leken är ett centralt arbets- och verksamhetssätt som är karakteristiskt för småbarnspedagogiken. Förutsättningarna för leken, såsom tillräckligt med tid, ändamålsenliga lokaler, material och en trygg atmosfär, ska säkerställas.

Personalens uppgift är att delta i leken, berika den och använda den pedagogiskt. Personalen ska också se till att lekens egenvärde som en källa till barnets glädje, delaktighet och välbefinnande bevaras.

Leken är en central del av småbarnspedagogikens pedagogik. Inom småbarnspedagogiken ska leken och leksituationerna vara planerade och målinriktade. Med planering och målinriktning avses att de mål och verksamhetssätt som gäller leken i Grunderna för planen för småbarnspedagogik förverkligas i varje barns småbarnspedagogik.

I Grunderna för planen för småbarnspedagogik definieras leken som en källa till utveckling, lärande och välbefinnande. Leken möjliggör glädje och upplevelser av att lyckas, vilket stärker barnets motivation och självtillit samt stöder barnets helhetsmässiga välbefinnande. Eftersom leken är ett för barnet naturligt sätt att agera och lära sig nya saker, utvecklas genom leken viktiga färdigheter såsom tänkande, problemlösning samt sociala och emotionella färdigheter.

Leken stöder barnets kognitiva utveckling, såsom språkutveckling, matematiskt tänkande och kreativitet. När barnet leker stärks barnets kommunikativa färdigheter, empatiförmåga och förmåga att fungera i grupp. Genom leken kan barnen öva sig i att samarbeta samt uttrycka sina känslor och bearbeta sina erfarenheter i en trygg miljö. Ur språkutvecklingens perspektiv erbjuder leken naturliga situationer där barnen använder och utvecklar språket i samspel med andra.

Leken ger utrymme för fantasi, experimenterande och kreativt tänkande. När språkmiljön i leksituationerna är rik kan barnen öva sitt tal, utöka sitt ordförråd och utveckla sina berättarfärdigheter. I en rik språkmiljö får barnen höra mångsidig språkanvändning och lära sig ny vokabulär. De kommer överens om roller, förhandlar om lekens gång, löser konflikter och motiverar sina egna synpunkter. Till exempel stöder rollekar och berättelsebaserade lekar den språkliga och kulturella förståelsen.

Tillbaka upp

Inom småbarnspedagogiken är personalens uppgift att trygga förutsättningarna för lek: leken ges tillräckligt med tid, utrymme och material, och man skapar en inspirerande och uppmuntrande atmosfär för lek. Att delta i och berika leken är en central del av personalens pedagogiska arbete. Läraren inom småbarnspedagogik ansvarar för att leksituationerna planeras pedagogiskt och att de utvärderas. Hela personalen inom småbarnspedagogiken ansvarar för att leksituationerna genomförs, är trygga och möjliggör delaktighet för alla barn.

Leken är ett redskap för lärande inom småbarnspedagogiken, men leken som fenomen är vidare än så. Leken har också ett egenvärde: leken främjar i sig barnets välbefinnande och ger barnet glädje. För att leken ska vara kvalitativ och mångsidig för alla barn behöver personalen delta i, handleda och observera leken samt vara medveten om vad som sker i olika leksituationer. Målen för verksamheten kan på många sätt integreras i handledd och pedagogiskt stödd lek. När personalen handleder och stöder leken upprätthåller, berikar och vid behov utvecklar den leken vidare. Med hjälp av handledd och pedagogiskt stödd lek kan man till exempel främja språkliga, matematiska och sociala färdigheter genom olika pedagogiska metoder.

I leksituationer kan språkutvecklingen stödjas på många sätt. Läraren kan till exempel be barnet bygga tillsammans genom att säga: ”Vi bygger ett torn”, eller ansluta sig till barnets lek genom att fråga: ”Bygger du ett torn?”. Dessutom kan läraren berika sitt språkbruk genom att fråga barnet: ”Ska vi bygga ett högt torn?” och ”Vad tror du, skulle det löna sig att lägga de breda klossarna längst ner så att tornet står stadigare?”. I en sådan situation får barnet höra ett mer nyanserat språk med bland annat ett mer beskrivande ordförråd, fler begrepp samt uttryck för orsakssamband.

Läraren kan stödja och uppmuntra barnets berättande genom att till exempel fråga om den pågående leken: ”Vad hände sedan?”, ”Hur kom ni fram till den här lösningen?” eller ”Berätta mer om den där draken.”

Tillbaka upp

Verksamhetskulturen är ett historiskt och kulturellt format sätt att agera som skapas och formas i gemenskapen genom socialt samspel. Varje medlem i gemenskapen, såväl barn som vuxna, påverkar verksamhetskulturen och dess utveckling. Vars och ens handlingar har betydelse. Även ledarskapet har en central roll i att forma och utveckla verksamhetskulturen.

Utgångspunkten för utvecklingen av verksamhetskulturen är en inkluderande småbarnspedagogik där barnen uppmuntras att lära sig och där lek, barnets egen aktivitet, idéer, åsikter, kreativitet och delaktighet värdesätts. Utrymme för lek skapas genom lösningar som gäller lärmiljön, atmosfären och verksamhetssätten. Samtidigt identifierar man aktivt faktorer som begränsar leken och strävar efter att undanröja dem. Det är till exempel viktigt att skapa sådana regler och verksamhetssätt i barngruppen som stöder leken och inte i onödan begränsar dess möjligheter.

Tillbaka upp

Vid planeringen av de fysiska, sociala och psykiska lärmiljöerna betonas lösningar som stödjer leken, såsom:

  • olika pedagogiska lösningar
  • mångsidiga och lättillgängliga material
  • flexibla lokaler
  • trygghet och säkerhet
  • strukturer i barngruppen.

Lokalerna och materialen planeras så att de inspirerar till lek. Leken ges tillräckligt med tid och flexibla utrymmen där barnen själva kan inleda, utveckla och fortsätta sina lekar. Flexibla lokallösningar förutsätter inte nödvändigtvis stora utrymmen. Det väsentliga är att miljöerna lätt kan anpassas och berikas, till exempel genom att material och redskap byts ut utifrån barnens lekar och intressen. Flexibilitet innebär också att leken kan fortsätta där den slutade föregående gång och att oavslutade lekar värdesätts som en del av lärprocessen.

Det är viktigt att uppmärksamma att barn kan se på och uppleva leksituationer på ett helt annat sätt än personalen. Att lekar breder ut sig till olika utrymmen, rum och material kan för barnet upplevas som inspirerande och som något som stärker fantasin och delaktigheten, medan samma lek för en medlem av personalen kan framstå som rörig, planlös och splittrad.

Tillbaka upp

Lärande sker i alla situationer inom småbarnspedagogiken. Barn lär sig i samspel med andra människor och med sin omgivning. I lärandet förenas kunskaper, färdigheter, känslor, tänkande, språk, kroppsliga erfarenheter och sinnesintryck. Barnets tidigare erfarenheter samt tidigare förvärvade kunskaper och färdigheter påverkar lärandet av nya saker. Leken är inom småbarnspedagogiken både ett verktyg för lärande och ett mål för lärandet.

Fundera på hur leken kan användas för att stödja lärandet och hur pedagogiska lösningar, lärmiljöer och personalens deltagande kan stärka en kvalitativ lek som möjliggör lärande. Här följer några perspektiv som stöd för reflektionen:

Leken som möjliggörare för lärande

  • Planera lärsituationer så att de integreras i leken (t.ex. rollekar och konstruktionslekar).
  • Använd leken som en naturlig verksamhetsmiljö för att öva nya färdigheter (t.ex. språk, matematik och sociala färdigheter).
  • Observera lekarna och dra slutsatser om vilken pedagogisk verksamhet och undervisning som främjar barnens lärande, utveckling och välbefinnande.

Skapa en lärmiljö som inspirerar till lek

  • Erbjud mångsidiga material (t.ex. böcker, byggklossar och material för rollekar).
  • Planera och ordna miljöerna tillsammans med barnen så att de inspirerar till olika former av lek och gör det möjligt för barnen att på eget initiativ inleda och fortsätta sina lekar.

Den vuxna som berikar leken och vid behov för den vidare

  • Delta i leken genom att observera samt berika och stöd leken på ett lyhört och varsamt sätt.
  • För in element som stärker språket och tänkandet, till exempel frågor, begrepp och ny vokabulär.)
  • Lär ut och öva tillsammans olika former av lek (t.ex. regellekar).

Knyt målen för verksamheten till lekens innehåll

  • Om målet är att stödja barnens språkutveckling kan berättelsebaserade lekar och rollspel användas där ett mångsidigt och beskrivande språk förekommer.
  • Om målet är att stärka det matematiska tänkandet kan leken innehålla aktiviteter som främjar matematisk förståelse, till exempel klassificering, jämförelser och undersökning av mönster och regelbundenheter.

Dokumentera och utvärdera

  • Dokumentera hur leken stödjer lärande, utveckling och välbefinnande.
  • Observera vilka lekar barnet tycker om och i vilka lekar barnet deltar mer sällan. Observera också med vilka barn barnet söker sig till lek.
  • Granska vilka roller barnet har i lekarna.
  • Utvärdera vilka pedagogiska lösningar som stödjer leken i barngruppen.
  • Använd observationerna i planeringen och utvärderingen av verksamheten samt i barnets plan för småbarnspedagogik.
Tillbaka upp
Uppdaterad