Förvaltningsbeslutsprocessen: Beslut om stöd

Före beslutet fattas ska utbildningsanordnaren höra elevens vårdnadshavare eller en annan laglig företrädare för eleven (förvaltningslag 34 §). Om vårdnadshavarna har gemensam vårdnad om eleven ska båda vårdnadshavarna ges möjlighet att bli hörda. Hörande enligt förvaltningslagen är en del av beslutsfattandet. Det är fråga om en rättighet för vårdnadshavaren, inte en skyldighet. Vårdnadshavaren har därmed också rätt att låta bli att utnyttja det tillfälle att bli hörd som reserverats för hen. Anordnaren ska sträva efter att vid behov på olika sätt nå vårdnadshavaren för att höra hen. Vårdnadshavaren underrättas om hörandet med ett vanligt brev, elektroniskt, via en kommunikationstjänst (tjänsten Suomi.fi-meddelande) eller i en kanal för uträttande av ärenden som används i kommunen. En skriftlig kallelse till hörandet ska skickas till parterna i god tid före hörandet. Det sätt på vilket man strävat efter att höra vårdnadshavaren ska vid behov kunna påvisas i efterhand.

Vårdnadshavaren ska känna till i vilket ärende hen hörs samt tidsfristen för hörandet. Av den skriftliga kallelsen till hörandet ska det tydligt framgå att man överväger att fatta eller uppdatera ett beslut för eleven. Om en utredning har införskaffats för att fatta beslutet, ska även denna tillhandahållas vårdnadshavaren i god tid före hörandet och vårdnadshavaren ska ges tillfälle att avge sin förklaring om utredningen. 

Förvaltningslagen innehåller inte några bestämmelser om hur hörandet ska genomföras. I regel ges vårdnadshavaren möjlighet att lämna in en skriftlig förklaring. Vårdnadshavaren kan även ges möjlighet att ge sin förklaring muntligt. Det muntliga hörandet kan genomföras som ett närtillfälle eller på distans. Anordnarna får själva närmare bestämma om förfarandena kring hörandet. Hörandet kan genomföras och beslutet beredas av en annan person än den som avgör ärendet och fattar det skriftliga förvaltningsbeslutet.

Vårdnadshavaren kan lämna sin förklaring om det föreslagna beslutet per post, e-post eller i en kanal för uträttande av ärenden som används av kommunen. Den skriftliga förklaringen fogas till handlingarna. Om hörandet genomförs muntligt ska den som ansvarar för genomförandet anteckna de synpunkter som eleven och vårdnadshavaren för fram under hörandet i enlighet med 42 § i förvaltningslagen. Enligt paragrafen ska uppgifter om muntligen framförda yrkanden och utredningar som kan inverka på avgörandet i ett ärende antecknas eller dokumenteras på något annat sätt.  

Efter hörandet ska den som genomfört hörandet lämna de synpunkter som antecknats elektroniskt eller på papper till beslutsfattaren för kännedom, så att beslutsfattaren kan bedöma deras betydelse för avgörandet av ärendet. Förvaltningsbeslutet som fattas av tjänsteinnehavaren kan vara antingen positivt eller negativt. Förvaltningsbeslutet kan fattas även om vårdnadshavaren inte lämnar in en skriftlig förklaring eller kommer till hörandet eller om vårdnadshavaren uppger att hen inte vill bli hörd gällande beslutet. 

Vårdnadshavaren kan vid hörandet motsätta sig det föreslagna beslutet. Det är viktigt att man strävar efter att föra samtal med vårdnadshavaren i syfte att uppnå samförstånd. Om ett enhälligt beslut inte kan fattas, fattas beslutet i enlighet med kommunens förvaltningsstadga. Att vårdnadshavaren motsätter sig beslutet utgör inte ett hinder för att fatta beslutet. 

Om vårdnadshavaren är initiativtagare och kräver ett beslut om elevspecifika stödåtgärder eller något annat ovan nämnt beslut enligt läropliktslagen eller lagen om grundläggande utbildning och utbildningsanordnaren inte är av samma åsikt, ska ett negativt förvaltningsbeslut fattas om vårdnadshavaren yrkar på detta. Om det rör sig om en omhändertagen elev ger den socialarbetare som ansvarar för elevens ärenden information om huruvida beslutanderätten innehas av elevens vårdnadshavare eller av det organ i välfärdsområdet som ansvarar för socialvården. Om eleven bor hos fosterföräldrar kan kommunen i egenskap av beslutsfattare vid behov be fosterföräldrarna om en utredning av deras behörighet att sköta elevens ärenden. Om fosterföräldrarna inte har anvisats detta ansvar, ska elevens vårdnadshavare höras före beslutet om stöd fattas, för att de ska kunna framföra sin åsikt om det föreslagna beslutet. Förvaltningsbeslutet ska tillställas elevens vårdnadshavare, om inte något annat beslutats.

I beslutet om stöd fattas beslut om en eller flera elevspecifika stödåtgärder utifrån en bedömning av behovet av elevspecifikt stöd. Det är även möjligt att fatta ett beslut om avvikelse från den grundläggande utbildningens lärokurs eller målen i läroplanen. Av beslutet ska utbildningsanordnaren framgå, det vill säga till exempel kommunen, men platsen där den grundläggande utbildningen ordnas, till exempel skolan, behöver inte nämnas i beslutet. 

Beslutet ska vara tillräckligt konkret för att mottagaren ska förstå vilken stödåtgärd eller vilka stödåtgärder som man de facto fattat beslut om. 

Det förutsätts inte enligt förvaltningslagen eller lagen om grundläggande utbildning att det ska framgå av beslutet när stödåtgärderna har satts in för eleven. Nödvändiga elevspecifika stödåtgärder kan och ska omedelbart sättas in för eleven när behovet av stöd upptäcks. Genom att sätta in nödvändiga stödåtgärder kan man försäkra sig om att eleven utan dröjsmål får det stöd hen behöver.

Genom beslutet kan man inte besluta om social- och hälsovårdstjänster för eleven, såsom hjälpmedel för medicinsk rehabilitering.

Enligt 41 § i lagen om grundläggande utbildning har utbildningsanordnaren trots bestämmelserna om sekretess rätt att avgiftsfritt få de uppgifter som är nödvändiga för att ordna den grundläggande utbildningen, till exempel av myndigheter inom småbarnspedagogiken eller social- och hälsovårdsmyndigheterna, andra tjänsteproducenter inom småbarnspedagogiken eller socialservicen och hälso- och sjukvården samt av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Enligt 23 § i läropliktslagen har utbildningsanordnaren trots sekretessbestämmelserna rätt att av en tidigare utbildningsanordnare utan avgift få de uppgifter som är nödvändiga för att ordna den grundläggande utbildningen. Enligt paragrafen ska anordnaren av grundläggande utbildning till den nya utbildningsanordnaren även tillhandahålla ett beslut om särskilt stöd enligt 17 § och från och med den 1 augusti 2026 enligt 20 f § ett beslut om stöd i lagen om grundläggande utbildning som gäller när den grundläggande utbildningen avslutas i de situationer som avses i 67 § 3 mom. i lagen om yrkesutbildning och 22 § 1 mom. i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning och 28 b § 2 mom. i gymnasielagen. Beslutet ska också tillhandahållas på utbildningsanordnarens begäran.

Information om eventuella stödåtgärder som eleven fått före den grundläggande utbildningen och deras effekt utnyttjas inom den grundläggande utbildningen. Om eleven har fått barnspecifika stödåtgärder i förskoleundervisningen, ska informationen om stödets genomförande och effekt beaktas när barnet övergår till den grundläggande utbildningen. Om barnet i förskoleundervisningen har haft tillgång till personliga hjälpmedel, fått barnspecifika tolknings- eller biträdestjänster eller fått undervisning av speciallärare regelbundet eller på heltid i en smågrupp, ska detta beaktas när barnet övergår till den grundläggande utbildningen. Behovet av elevspecifika stödåtgärder ska bedömas i övergångsskedet och genomförandet av stödet planeras i samarbete med förskoleundervisningen. För eleven ska en plan för genomförandet av elevspecifika stödåtgärder utarbetas och ett beslut om stöd fattas i enlighet med grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.

Elevens behov av stöd och genomförandet och tillräckligheten av stödet ska bedömas enligt behov inom den grundläggande utbildningen. Förvaltningsbeslutet ska ändras eller upphävas om behovet av stöd förändras i samband med att planen för genomförande av elevspecifikt stöd ses över. I samband med att planen ses över kan det till exempel hända att man upptäcker att elevens behov av stöd kräver en ny stödåtgärd. I så fall ska förvaltningsbeslutet ändras så att alla nödvändiga stödåtgärder ingår i beslutet.

Ett tidigare förvaltningsbeslut kan upphävas på så vis att det i det nya beslutet konstateras att beslutet upphäver det tidigare beslutet. I det nya beslutet ska antecknas allt det som det är nödvändigt att besluta om enligt bedömningen av behovet av stöd. Detta innebär att det tidigare beslutet kan upphävas och beslutet ändras med samma beslutsdokument. Om man genom samma beslut också har beslutat att avvika från den grundläggande utbildningens lärokurs eller att ordna grundläggande utbildning för en elev med en funktionsnedsättning, sjukdom eller begränsad funktionsförmåga som påverkar inlärningsförmågan, ska motsvarande beslut fattas även i det nya beslutet om det fortfarande finns ett behov av detta. Det kan givetvis även hända att det tidigare beslutet om stöd behöver upphävas utgående från en bedömning av behovet av stöd utan att ett nytt beslut behöver fattas. Även i detta fall ska beslutet upphävas i enlighet med förvaltningslagen, vilket innebär att vårdnadshavarna ska höras om upphävandet av beslutet och att beslutet motiveras. Rätten att söka ändring gäller det nya förvaltningsbeslutet på samma sätt som det tidigare beslutet.