Bilagor till handboken om jämställdhet och likabehandling

Ämnen för diskussion med de yngsta eleverna

Vid valet av lämplig metod lönar det sig att beakta barnens ålder och utvecklingsnivå. Diskussionen kan fungera som utgångspunkt för skolans arbete för likabehandling och jämställdhet, särskilt med de yngsta eleverna. Läraren kan anpassa frågorna så att de motsvarar elevernas ålder och utvecklingsnivå. Före en enkät genomförs, är det sannolikt nödvändigt att gå igenom begreppen i enkäten. Förutom i den grundläggande utbildningen kan frågorna även användas i förskoleundervisningen i tillämpliga delar.

• Hurdan tycker du att en jämlik skola är?
• Behandlar läraren eleverna på samma sätt i likadana situationer oberoende av till exempel elevens hudfärg, modersmål, religion, övertygelse, kön, funktionsnedsättning eller hälsotillstånd?
• Hurdan är stämningen i skolan?
• Känner du dig trygg i skolan?
  • Om inte, har det att göra med ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, familj, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller dig som person?
  • Om inte, var/när känner du dig inte trygg?
• Kommer du gärna till skolan?
  • Om inte, har det att göra med ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, familj, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller dig som person?
• Kan du berätta för läraren om du eller din vän blir mobbad?
• Ingriper lärarna tillräckligt bra i mobbning?
• Förekommer det problem på lektioner, raster eller under skolvägen som du skulle vilja ändra på? Har dessa problem att göra med elevernas ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, familj, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller personen?
• Vad önskar du att skulle förändras för att alla ska ha det bra i skolan?
• Hur tycker du att likabehandlingen och jämställdheten kunde förbättras i skolan?
• Har du observerat skällsord, mobbning, våld eller trakasserier i skolan till exempel på grund av utseende, kläder eller hobbyer?
• Förekommer det skällsord, mobbning, knuffar eller annat våld eller trakasserier i skolan till exempel på grund av ålder, hudfärg, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, familj, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller personen?
  • Om ja, på vilka diskrimineringsgrunder? Hur ofta? Var (i sociala medier, på lektioner, på raster, utanför skoltiden)?
• Finns det könsneutrala toaletter och omklädningsrum i skolan?
• Kallas varje elev för det hen vill bli kallad?

Fler metoder som kan användas med barn i förskoleåldern finns på Utbildningsstyrelsens webbplats.

Enkät till skolans äldre elever

Med denna enkät samlas det in information om hur eleverna upplever att likabehandling och jämställdhet förverkligas i skolan. Enkäten besvaras anonymt och resultaten behandlas så att enskilda respondenter inte kan identifieras i materialet. Påståendena besvaras med ”ja” eller ”nej”. Öppna svar har markerats separat.

• Jag kommer gärna till skolan.
• Jag känner mig trygg i skolan.
  • Om du svarade ”nej” på frågorna ovan, har otryggheten att göra med kön, könsidentitet, könsuttryck, variationer i könsdragen, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk aktivitet, familj eller familjeförhållande, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller personen? (Öppet svar.)
  • Om otryggheten är förknippad med någon av de ovannämnda orsakerna, vilken av dem? (Öppet svar.)
• I skolan får varje elev vara sådan som hen är oberoende av kön, könsidentitet, könsuttryck, variationer i könsdragen, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk aktivitet, familj eller familjeförhållande, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller personen.
• Jag kan uttrycka min åsikt.
• Man lyssnar på och hör mig oberoende av kön, könsidentitet, könsuttryck, variationer i könsdragen, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk aktivitet, familj eller familjeförhållande, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller personen.
• Jag får hjälp och stöd vid behov.
• Min övertygelse/åskådning/religion respekteras.
• Min övertygelse/åskådning/religion beaktas vid måltiderna.
• Skolan beaktar kulturernas mångfald.
• Jag tas med i gruppuppgifter, lekar och spel.
• Elevhandledarna handleder mig utifrån mina intressen och färdigheter, inte till exempel utifrån mitt utseende eller namn.
• Eleverna hänvisas till exempel till gymnasieutbildning eller yrkesutbildning på basis av färdigheter, kompetens och intresse, inte till exempel på basis av hudfärg eller namn.
• Min kompetens och mina prestationer bedöms mångsidigt och jämlikt oberoende av kön, könsidentitet, könsuttryck, variationer i könsdragen, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk aktivitet, familj eller familjeförhållande, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller personen.
• I läromedlen finns sådant innehåll och sådana bilder som jag kan identifiera mig med.
• I läromedlen finns människor med varierande utseende.
• I skolan förstår man variationer i könsdragen och att det finns fler än två könsidentiteter.
• Skolan genomför sexualfostran på ett öppet och respektfullt sätt.
• Jag kan ta mig till de utrymmen dit jag har tillstånd och behov av att gå.
• Verksamheten anpassas och studiebesök och utflyktsmål väljs så att alla har möjlighet att delta.
• Skolans meddelanden är förståeliga för mig.
• Jag vet hur man kan påverka gemensamma ärenden i skolan.  
• Alla som vill kan påverka gemensamma ärenden i skolan och det finns inga hinder för påverkan till exempel på grund av kön, könsidentitet, könsuttryck, variationer i könsdragen, ålder, ursprung eller hudfärg, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk aktivitet, familj eller familjeförhållande, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller personen.
  • Om alla inte kan påverka, vilken diskrimineringsgrund utgör ett hinder för påverkan i skolan? (Öppet svar.)
• Eleverna deltar i att utarbeta skolans plan för jämställdhet och likabehandling.
• Elevernas vårdnadshavare deltar i att utarbeta skolans plan för jämställdhet och likabehandling.
• Vid skolans fester och andra evenemang har man på ett jämlikt sätt beaktat mångfalden bland eleverna.
• Alla kan delta i skolans fester och evenemang samt deras program oberoende av kön, könsidentitet, könsuttryck, variationer i könsdragen, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk aktivitet, familj eller familjeförhållande, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller personen.
  • Om alla inte kan delta, vilken diskrimineringsgrund utgör ett hinder för deltagandet? (Öppet svar.)
• Jag har stött på eller observerat mobbning, våld och/eller trakasserier i skolan i anslutning till kön, könsidentitet, könsuttryck, variationer i könsdragen, ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk aktivitet, familj eller familjeförhållande, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan orsak som gäller personen? Sådant kan vara till exempel skällsord med anknytning till sexualitet, hudfärg eller funktionsnedsättning, eller annan mobbning i anslutning till någon diskrimineringsgrund.
  • Om du svarade ja, vilken diskrimineringsgrund har mobbningen/våldet/trakasserierna du observerat gällt? (Öppet svar.)
  • Om du svarade ja, var har du mött eller observerat detta? (Öppet svar.)
• I skolan ingriper man i mobbning och trakasserier.

Har du under det gångna året upplevt eller observerat följande i skolan: 

• sexuellt kränkande tal, osakliga meddelanden eller samtal
• bilder eller inlägg i sociala medier som du upplevt som kränkande eller ångestframkallande
• närmanden eller fysisk beröring som du upplevde som obehagliga eller ångestframkallande
• sexuella förslag som du upplevde som ångestframkallande eller obehagliga?

Om du svarade ja på någon av de föregående frågorna:

• den som gjort sig skyldig till trakasserier/mobbning var en annan elev
• den som gjort sig skyldig till trakasserier/mobbning hörde till skolans personal
• berättade du om händelsen för skolans personal?
• fortsätter trakasserierna/mobbningen fortfarande?

Gällde trakasserierna/mobbningen:

• ursprung, nationalitet, språk eller hudfärg
• kön
• hälsotillstånd eller funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• könsidentitet eller könsuttryck
• religion eller övertygelse
• åsikt
• familjen eller familjerelationerna?

Vilka saker som gäller jämställdhet och likabehandling är bra i skolan? (Öppet svar.)  
Vad borde förbättras i skolan för att alla skulle vara jämlika? (Öppet svar.)

a) Planens författare

Av planen framgår vem som har utarbetat den, hur eleverna har deltagit i att utarbeta planen och hur vårdnadshavarna har getts tillfälle att bli hörda om de främjande åtgärderna.

b) Beskrivning av redogörelsen för jämställdhets- och likabehandlingsläget

Planen innehåller information om hur skolans likabehandlings- och jämställdhetsläge har kartlagts och hur resultaten av kartläggningen har utvärderats. 

• sätten på vilka elever, vårdnadshavare och lärare har fått information/utbildning samt varit delaktiga
• kartläggningsmetoder som använts (till exempel enkäter, diskussioner, statistik)
• kartläggningens resultat (skolans styrkor och brister som observerats i främjandet av likabehandling och jämställdhet)  
• bedömning av hur de tidigare åtgärderna har lyckats 

c) Uppställda mål och utvecklingsåtgärder 

Planen ska innehålla gemensamt överenskomna utvecklingsmål som utformats utgående från kartläggningen samt konkreta åtgärder för att uppnå dem inklusive tidsplaner och ansvarspersoner. 

• de viktigaste frågorna som har lyfts fram i kartläggningen av likabehandlings- och jämställdhetsläget ställs upp som mål och utvecklingsåtgärder

Beredning av mål och utvecklingsåtgärder:  

• konkreta åtgärder  
• tidsplaner  
• ansvarspersoner  
• information till hela skolan (elever, vårdnadshavare, personal)

d) Godkännande av planen och uppföljning av dess genomförande

Av planen framgår hur den godkänts och hur man har för avsikt att informera om den.

• godkännande av planen
• beslut om hur uppföljningen av planen genomförs och hur man informerar om den

e) Av planen framgår dess giltighetstid

Jämlikhet och likabehandling

Med jämlikhet avses alla människors lika värde oberoende av ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion eller övertygelse, åsikt, politisk verksamhet eller fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, funktionsnedsättning, hälsotillstånd, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som grundar sig på ovannämnda egenskaper. Dessutom är syftet med diskrimineringslagen att främja likabehandling. Likabehandling innebär icke-diskriminering och jämlika möjligheter trots människans ovannämnda egenskaper. I skolan innebär likabehandling att barn eller vuxna inte behandlas på olika sätt i en likadan situation på grund av personliga egenskaper eller försätts i ojämlik ställning på grund av olika egenskaper såsom hudfärg, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller hälsotillstånd.

Jämställdhet

Med jämställdhet avses lika rättigheter och möjligheter för alla kön samt en jämlik fördelning av makt och resurser. I Finland förbjuder jämställdhetslagen diskriminering på grund av kön, könsidentitet och könsuttryck och främjar jämställdhet. Jämställdhetslagen tillämpas också på diskriminering på grund av att en person till sina fysiska könsbestämmande egenskaper inte entydigt är kvinna eller man.
I detta material används uttrycket jämställdhet när man hänvisar till jämställdhet mellan könen. I skolan innebär jämställdhet att ingen försätts i en ojämlik ställning i skolvardagen på grund av sitt kön.

Andra begrepp

Andrafiering 

En process där man betraktar sig själv som ett neutralt värde och människor eller människogrupper som avviker från det som negativa. Den andra anses avvika från normen och ha lägre status till exempel på grund av hudfärg, hälsotillstånd, kön, sexuell läggning, religion eller språk. Andrafiering är isolerande och uteslutande. Det delar in människorna i ”oss” och ”dem”. Att oproportionerligt betona andras olikheter är också andrafiering.

I skolan kan andrafiering synas i att man talar om människor eller saker på ett stereotypiskt sätt eller på ett nervärderande sätt. Det är därför en bra princip att tänka att man talar om alla människor – personer med funktionsnedsättning, homosexuella, personer i olika åldrar, bruna, transpersoner, muslimer – som om de vore närvarande.

Antirasism

Antirasism är aktiv och medveten verksamhet mot alla former av rasism. Målet är att minska etnisk diskriminering, inverkan av diskriminerande rutiner och negativa fördomar. Genom antirasistiskt tänkande och verksamhet strävar man efter att identifiera privilegier och analysera hur de styr det egna agerandet. Samtidigt identifierar och ingriper man i rasism och avvecklar handlingar, rutiner och verksamhetsmodeller som råder i samhället och som ger upphov till rasism. 

Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen kan antirasism synas så att personalen utbildar sig om antirasism och sätter sig in i olika former av rasism så att de kan identifiera och avveckla dem både i det egna tänkandet och i hela enhetens verksamhet. Antirasism är en kontinuerlig lärprocess som kräver kunskaper, färdigheter och känslor. Dessutom behövs tid och möjligheter att tänka och agera annorlunda.

Diskriminering

Likabehandling är en grundläggande fri- och rättighet och en mänsklig rättighet. Enligt Finlands grundlag får ingen särbehandlas utan godtagbar motivering på grund av en omständighet som gäller den enskilde som person.

Direkt diskriminering är att en person behandlas sämre än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle behandlas i en liknande situation på grund av en personlig egenskap, det vill säga en lagstadgad diskrimineringsgrund.

Indirekt diskriminering är när en skenbart neutral regel, grund eller praxis missgynnar en person på grund av en personlig egenskap. Indirekt diskriminering är till exempel att en rullstolsburen elev inte kan använda skolbyggnaden eller skolgården på samma sätt som andra elever.

Förutom direkt och indirekt diskriminering är förbjuden diskriminering även trakasserier, vägran att göra rimliga anpassningar samt anvisningar eller befallningar att diskriminera. Både den som ger en diskriminerande anvisning eller befallning och den som följer den gör sig alltså skyldiga till förbjuden diskriminering.

Diskriminering är förbjuden oberoende av om den grundar sig på ett faktum eller en presumtion i fråga om personen själv eller någon annan (till exempel personens familjemedlem). Diskriminering på grund av närstående är till exempel ett mindre fördelaktigt bemötande av en elev på grund av hens vårdnadshavares verkliga eller antagna personliga egenskap.

Funktionsnedsättning   

Till personer med funktionsnedsättning hör de som har långvariga fysiska, kognitiva, psykiska, sociala eller sensoriska funktionsnedsättningar som tillsammans med olika hinder förhindrar deltagande i samhället på lika villkor som andra.  

Enligt definitionen är en funktionsnedsättning inte personens egen egenskap, utan består av de hinder och begränsningar som uppstår i förhållande till det omgivande samhället. Dessa kan vara till exempel diskriminerande attityder, oflexibel praxis, otillgängliga lokaler eller otillgängliga kommunikationskanaler. Problemet är samhällets oförmåga att bli tillgängligt för alla och producera lämpliga tjänster för alla slags människor.

I skolan ska funktionsnedsättningen beaktas i omgivningen, undervisningen och stödåtgärderna samt i den övriga växelverkan så att en elev med funktionsnedsättning har samma ställning som andra.

Fördomar

Alla människor har sannolikt fördomar, dvs. ogrundade förhandsuppfattningar om en annan människa eller människogrupp. Fördomar beror ofta på okunskap: när vi inte känner till saken kan vi anta och generalisera. Som en följd av detta kan vi betrakta vissa människor eller grupper av människor på ett visst sätt.

Gemenskap

Gemenskap är en känsla av samhörighet som uppstår i växelverkan. Det är närhet till andra människor, att dela saker samt delaktighet i gemensamma frågor och verksamhet. Att höra till en gemenskap är ett av människans grundläggande behov och grunden för individens utveckling.   

Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen stärks gemenskapen av samarbete och upplevelser av delaktighet. I lärandet betonas också gemensamt lärande och gemenskapens betydelse för att uppmuntra individen. Växelverkan, samarbete och mångsidig verksamhet är faktorer som främjar lärandet och välbefinnandet för alla medlemmar i gemenskapen. En lärande gemenskap identifierar mångfald även i lärandet och agerar flexibelt i olika situationer. Mobbning, våld, rasism eller annan diskriminering accepteras inte och man ska alltid ingripa i osakligt beteende. Eleverna handleds att se kulturell mångfald som en positiv resurs.

Ickebinäritet

En ickebinär person kan vara både man och kvinna, något mellan dessa eller helt utanför den här uppdelningen. Ibland används ordet ickebinär som ett allmänt begrepp för olika ickebinära könsidentiteter.

Inkludering   

Med inkludering avses utbildning som grundar sig på likabehandling, där varje elev har rätt att få stöd för sin uppväxt och utveckling. Det innebär en gemensam undervisning för alla elever som ordnas med lämpliga stödåtgärder och där man ser till att till exempel elever med funktionsnedsättning är accepterade och uppskattade medlemmar i gemenskapen.

I en inkluderande verksamhetskultur främjas inkludering, samhörighet, likabehandling, respekt för mångfald och jämställdhet i all verksamhet. En inkluderande verksamhetskultur förutsätter lärarnas och personalens förståelse för hur attityder till exempel i anslutning till funktionsnedsättningar, hudfärg, kön och dess mångfald syns i deras egen verksamhet och i skolans verksamhetssätt. Skolan ska identifiera nedvärderande drag i möten mellan eleverna samt ingripa i dem på ett ansvarsfullt, sensitivt och konsekvent sätt. Elevernas verksamhet ska stödjas på ett inkluderande sätt så att var och en kan delta i den gemensamma verksamheten enligt sina färdigheter och förutsättningar. Var och en har alltså rätt att höra till gruppen och bli bemött på ett jämlikt sätt. I en inkluderande skola förändras verksamheten så att den svarar mot elevernas behov och man förväntar sig inte att eleverna ska ändra sig för att passa in i skolan.

Intersektionalitet   

Ett angreppssätt som beaktar effekten av många faktorer, såsom kön, ålder, hudfärg, åskådning eller samhällsklass, samtidigt. Vi har alla flera olika personliga egenskaper. Samma person kan ha många privilegier till exempel på grund av klass och hudfärg, och å andra sidan kan hen utsättas för diskriminering på grund av sitt kön eller en funktionsnedsättning.

Vid diskriminering på flera grunder baserar sig diskrimineringen på fler än en diskrimineringsgrund. Intersektionell diskriminering är multipel diskriminering som grundar sig på att flera korsande grunder eller egenskaper/identiteter förenas och är i växelverkan sinsemellan. Till exempel kan flickor med invandrarbakgrund diskrimineras på grund av både kön och etnicitet.

Intersexvariation

Avser en mängd olika typer av kroppsliga variationer i vilka till exempel kromosomerna, genitalierna eller hormonfunktionen inte är entydigt kvinnliga eller manliga. Intersex synliggör att människor inte ens på basis av biologin kan delas in i endast två kön. Intersex kan också vara en könsidentitet. Någon som är intersex kan till sin könsidentitet vara till exempel kvinna, man eller ickebinär, precis som vilken annan person som helst.

Invandrare  

En invandrare eller invandrad är en person som bor i Finland som har fötts utomlands och har fått uppehållstillstånd. Termen ska inte användas för personer som antas vara invandrare på basis av namn, utseende eller modersmål.

 Se flykting, återflyttare, kvotflykting, asylsökande, utländsk medborgare, främmandespråkig 

Kultur

Kultur är en inlärd livsstil som omfattar till exempel konst och litteratur, sätt att tänka, bete sig och känna, levnadsvanor, traditioner, övertygelser, individens grundläggande rättigheter samt värdesystem.

Kön  

Könet är ett kontinuum som består av olika genetiska, utvecklingsmässiga, hormonella, fysiologiska, psykologiska, sociala och kulturella egenskaper.

Med könsidentitet avses personens interna kunskap och förståelse om sitt eget kön. De flesta människors könsidentitet motsvarar det kön som fastställts för dem vid födseln. Könsidentiteten är dock alltid individuell.   

Med könsuttryck avses uttryck för kön genom klädsel eller beteende eller på något annat motsvarande sätt. Könsuttryck kan innebära att en person klär sig i kläder som anses typiska för ett visst kön eller beter sig eller gestikulerar på ett sätt som anses vara kännetecknande för till exempel kvinnor eller män.   

Könskonflikt innebär att en persons upplevelse av det egna könet inte motsvarar det kön som fastställts vid födseln eller som andra anser att hen tillhör.

Med könsminoriteter avses personer som inte upplever det kön som fastställts vid födseln som sitt eget eller vars kön, könsuttryck eller könsupplevelse inte på alla eller vissa sätt motsvarar de normativa uppfattningarna om könet och som själva definierar att de tillhör en könsminoritet, såsom transpersoner, transvestiter, ickebinära eller interkönade. Till könsminoriteter hör till exempel transpersoner, ickebinära, transvestiter, könlösa och interkönade personer. En transpersons könsidentitet motsvarar inte det kön som fastslogs vid födseln. En ickebinär persons könsidentitet är inte entydigt man eller kvinna. Den kan till exempel vara en kombination av dessa två eller helt och hållet stå utanför den dubbelpoliga könsindelningen. Transvestiter har ett behov av att ibland uttrycka ett annat kön genom klädsel eller på annat sätt. Hos en intersexuell person är de fysiska könsbestämmande egenskaperna vid födseln inte entydigt enbart kvinnliga eller manliga. Ord och fenomen med anknytning till kön och sexuell läggning blandas ibland ihop i vardagligt tal. En persons könsidentitet eller könsuttryck berättar inte om hens sexuella läggning, och den sexuella läggningen säger inget om personens könsidentitet eller könsuttryck. Alla dessa är människans individuella egenskaper. Könsstereotyper är förenklade och stela förväntningar och antaganden om hurdana män och kvinnor vanligtvis är eller hur män och kvinnor borde bete sig för att vara ”riktiga” män och kvinnor. Könsstereotyperna är i hög grad undermedvetna ”självklarheter” som finns djupt rotade i kulturen. Stereotyper motarbetar jämställdhet.  

Könsmångfald   

Hänvisar till att könet består av individuella och unika drag, vars och ens kön är alltså mångfaldigt. Med uttrycket hänvisar man till att könet är ett mångfaldigt fenomen som inte förenklat kan delas in i två motsatta kön som klart skiljer sig från varandra.

Könsneutral   

Begreppet är i princip olämpligt i småbarnspedagogikens och undervisningens sammanhang, eftersom neutralitet förhindrar att man ser könets effekt. När man diskuterar språket och sätt att tala är könsneutral dock ett ändamålsenligt begrepp. Granskningen av sätten att tala är en viktig del av den genusmedvetna undervisningen. Ord och uttryck bygger upp den dagliga verksamheten och verkligheten. Det finns många könsbundna yrkesbeteckningar i det svenska språket (brandman, vetenskapsman, förman), men dessa kan ändras till exempel genom att använda orden räddningsperson, forskare och chef.

Lätt språk

Lätt språk är en särskild språkform vars innehåll, ordförråd och struktur har anpassats så att det är mer läsbart och begripligt än standardspråket. Man kan både skriva och tala lätt språk.  

Mobbning och våld

Mobbning kan till exempel vara skällsord, att prata illa om någon, lämna någon ensam, frysa ut från gruppen, knuffa eller slå. Mobbning skadar eller sårar en annan person. Den som blivit mobbad kan inte nödvändigtvis försvara sig eller påverka det bemötande som hen får. Mobbning kan vara ett fenomen som sker i grupp, och det kan vara förknippat med strävan efter en dominerande ställning i gruppen genom att förtrycka en annan person.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s definition är våld avsiktligt utövande av makt, kontroll eller fysisk styrka, eller hot om våld så att det riktar sig mot en annan människa eller människogrupp och leder till eller kan leda till att en skada uppstår, att utvecklingen störs, att de grundläggande behoven inte tillgodoses eller att personen dör.

Om mobbning och/eller våld anknyter till en diskrimineringsgrund är det fråga om trakasserier. Det är mycket viktigt att mobbning i anslutning till en diskrimineringsgrund identifieras som trakasserier. Eleverna ska ges information om olika former av mobbning och sina rättigheter ifall de utsätts för mobbning, trakasserier och/eller våld.

Norm och normativitet   

Människans liv styrs också av många faktorer som har definierats oberoende av personen själv. Normer är samhälleliga antaganden och förväntningar på vad som är allmänt godkänt, ”normalt” eller önskvärt i olika situationer. Med normer menas därutöver lagar, förordningar och föreskrifter på lägre nivå än lag såsom grunderna för läroplanen. Normativiteten berättar om vad vi anser vara normalt och eftersträvansvärt. Normer hjälper oss att agera i situationer, men ibland är normerna diskriminerande och begränsar människors agerande. Genom att anpassa sig till normen får man ofta privilegier, och om man däremot bryter mot normerna eller inte passar in i dem kan man utsättas för diskriminering. Diskriminering är dock inte den utsatta personens fel.

I småbarnspedagogiken och undervisningen är det viktigt att observera att dagliga handlingar, tankar och ord kan grunda sig på diskriminerande normer utan att man är medveten om det. Normer är ofta osynliga och de upptäcks först när någon bryter mot dem. Normen som råder i Finland är vit, medelklassig, heterosexuell och utan funktionsnedsättning. Elever och deras familjer som uppfyller dessa normer kan lättare komma med i skolans verksamhet än andra eller få mer positiv uppmärksamhet än andra.   

Rasism

Rasism är en tankemodell där vissa människogrupper definieras som mindre värda till exempel på grund av hudfärg, nationalitet, kultur, modersmål eller religion. Rasismen härstammar från vithetsnormen (se vithetsnormen) som grundar sig på raslära och uppfattningar om vita européer eller andra västerlänningar som människor som har högre status och är värdefullare än andra. Rasism kan ta sig uttryck i hatretorik, diskriminering, våld eller praxis, ord och handlingar som verkar neutrala men som i själva verket kan kränka människor och utesluta dem från olika situationer. Rasism uppstår genom rasifiering. Rasism genomsyrar samhällen och gemenskaper där vithetsnormen råder, och därför kan det vara svårt att identifiera rasism.    

Rasism som framkommer i växelverkan är till exempel att ropa skällsord på gatan eller mikroaggressioner, till exempel frågor och kommentarer som kan vara oavsiktliga och även välvilliga, men som ändå andrafierar och rasifierar.   

Med internaliserad rasism avses att rasismen kan internaliseras till självförakt eller en upplevelse av att man själv är sämre, vilket kan ha en negativ inverkan på till exempel uppväxten och lärandet. Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen kan internaliserad rasism uppstå om vithetsnormen och rasismen inte identifieras och avvecklas i skolans verksamhet.   

Rasism kan också visa sig som diskriminerande verksamhetssätt och processer i strukturerna, såsom i arbetslivet, utbildningen och småbarnspedagogiken, där organisationer, företag, inrättningar och ämbetsverk antingen direkt eller indirekt diskriminerar vissa människogrupper. Strukturell rasism tar sig uttryck i upprepade andrafierande och rasifierande handlingar och verksamhetssätt som ofta inte uppmärksammas – om man inte själv utsätts för dem. Diskrimineringsfall ska inte alltid betraktas enbart som enskilda fall, utan man ska också sträva efter att identifiera de mer omfattande värderingar och tankemodeller som ligger bakom dem och som orsakar rasism.    

Strukturell rasism i skolan kan till exempel vara att hänvisa elever med invandrarbakgrund till vissa branscher oberoende av deras intressen och färdigheter, eller att opåkallat placera en elev med ett utländskt namn i S2-undervisningen.

Religionsfrihet

Religionsfriheten är en rättighet som tryggas i grundlagen och som fastställs i religionsfrihetslagen. Till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse och rätten att höra till eller inte höra till ett religiöst samfund. Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning.

Sexuell läggning   

En persons sexuella läggning handlar om vilka människor en person känner emotionell och/eller sexuell dragning. Till den sexuella läggningens mångfald hör till exempel homosexualitet, lesbiskhet, bisexualitet, pansexualitet, heterosexualitet, asexualitet och aromanticism.

Språkmedveten undervisning

Språkmedveten undervisning stöder eleverna i att läsa, förstå, tolka och producera texter i olika läroämnen. Språkmedveten undervisning riktar sig till läroämnets språk och innehåll samtidigt och fokuserar på gemensam granskning av de texter som är typiska för varje läroämne, på att hitta texternas typiska drag och på att under handledning producera de texter som studierna förutsätter och stärka det läroämnesspecifika ordförrådet. 

Stereotyp

En stereotyp hänvisar till en standardiserad bild av en viss grupp, till exempel av personer som hör till en viss etnisk grupp. En stereotyp är vanligtvis en överdrivet förenklad åsikt, en fördomsfull attityd eller en okritisk bedömning. Uppkomsten av stereotyper är en del av fenomenet överdriven generalisering: alla som hör till en viss grupp antas bete sig på samma sätt och dela samma centrala drag.

Trans

En transpersons könsidentitet motsvarar inte det kön som fastslogs vid födseln. Till exempel transkvinnor har ofta definierats som pojkar vid födseln. En transperson kan vara kvinna, man eller till exempel ickebinär.

Tryggare rum

Ett tryggare rum är en plats där alla deltagare tillsammans strävar efter att skapa en så respektfull och icke-diskriminerande stämning som möjligt som uppmuntrar till att utveckla deltagarnas tankesätt. I tryggare rum är det också tryggt att göra fel. Man ingriper konsekvent och normmedvetet i tal som bryter mot det tryggare rummet. Uppsåtliga eller upprepade överträdelser av det tryggare rummet identifieras som trakasserier eller diskriminering, och det finns klara rutiner för ingripande i dem och fortsatt utredning av ärendet.

Vithetsnormen   

En norm som härstammar från uppfattningar om att vita européer eller andra västerländska människor har högre status och är värdefullare än andra. Vithet fungerar ofta som en omedveten norm mot vilken vi jämför allt. Den skyddar de människor som omfattas av den och ger dem en maktposition. Vithet handlar inte bara om hudfärg, utan är en bredare maktstruktur. Till exempel samer, romer eller ryssar ryms ofta inte i den vita normen fastän de kan ha vit hudfärg. Det kan vara svårt att definiera vem som omfattas av vithetsnormen: vem har makten att definiera vem som omfattas av normen?

I skolan kan vithetsnormen synas i att människors handlingar eller egenskaper förklaras till exempel utifrån deras hudfärg, religion eller språk.

Åskådning

Åskådning avser en individs eller ett samfunds helhetsuppfattning om verkligheten, dess karaktär och värde, uppfattningar om kunskap och möjligheterna att veta saker. Med åskådning avses världsåskådningar och livsåskådningar som innehåller världsbild, etik och värderingar samt kunskapsteori. Åskådning är alltså ett inkluderande begrepp som omfattar såväl religiösa, politiska som icke-religiösa sätt att gestalta världen.