För att en högskola ska kunna delta i verksamhet inom Erasmus+ -programmet måste den ha en Erasmusstadga för högskoleutbildning (Erasmus Charter for Higher Education, ECHE), som beviljas av Europeiska kommissionen. Stadgan ställer upp ramarna för högskolans Erasmus+ -samarbete, och genom den förbinder sig högskolan till programmets grundprinciper och villkor. Även avtalet om mobilitetsbidrag mellan det nationella kontoret och högskolan förutsätter efterlevnad av ECHE:s principer.

Även om partner inom den globala mobiliteten inte ansöker om en stadga förbinder de sig till stadgans principer när de ingår ett IIA-avtal med sin europeiska partner.
De nationella byråerna övervakar hur högskolorna följer Erasmusstadgans principer. Målet är att förbättra Erasmus+ -mobilitetens kvalitet och tillgodoräknandet av studier samt att sprida god praxis.

Uppföljningen av Erasmusstadgan baserar sig på ECHE:s principer, högskolans ECHE-ansökan samt det Erasmus Policy Statement (EPS) som ingår i den. Till de centrala redskapen för uppföljningen hör också högskolornas slutrapporter samt deltagarrespons (Deltagare report / EU Survey) från alla som deltar i mobiliteten från eller till högskolan.
 

Tillbaka upp

Förutom av enskilda högskolor kan Erasmus+ -mobilitet också ordnas av mobilitetskonsortier bestående av högskolor och andra aktörer. Under programperioden kan konsortierna ordna högskolemobilitet, det vill säga studerande-, praktikant-, lärar- och personalmobilitet eller bara någon av dessa. Ett mobilitetskonsortium kan också ansöka om intensivkurser i flerform (BIP). Ett mobilitetskonsortium kan ansöka om stöd både för europeisk högskolemobilitet och för global mobilitet mellan Finland och partnerländer.

Ett mobilitetskonsortium kan exempelvis vara en regional eller tematisk sammanslutning av högskolor, som även kan omfatta andra organisationer, såsom föreningar, stiftelser, handelskamrar, företag och kommuner. Minimistorleken på ett konsortium är tre organisationer, varav minst två måste vara högskolor. Vilken medlemsorganisation som helst kan vara koordinator för konsortiet. Konsortiet ska vara nationellt. Alla dess medlemsorganisationer ska alltså vara verksamma i samma land.

En högskola kan helt eller delvis verka som en del av ett mobilitetskonsortium. Om högskolan genomför alla utbyten som en del av ett mobilitetskonsortium, kan den inte självständigt ansöka om mobilitetsbidrag i den årliga ansökan om mobilitetsbidrag. En högskola kan emellertid delta i ett mobilitetskonsortium endast delvis, exempelvis genomföra endast utbyten inom ett visst utbildningsområde eller alla praktikantutbyten via konsortiet och övriga utbyten genom ett eget självständigt avtal om mobilitetsbidrag.

Finländska mobilitetskonsortier ansöker om ackreditering för Erasmus+ -mobilitetskonsortium (Mobility Consortium Accreditation) hos det nationella kontoret. Ackrediteringen beviljas på en gång fram till programperiodens slut, och är därmed i kraft fram till ansökningsomgången 2027.

Ackrediterade konsortier kan ansöka om Erasmus+ -mobilitetsbidrag, intensivkurser i flerform och stöd för ordnande av utbyten i den årliga ansökan om mobilitetsbidrag. Nya konsortier eller konsortier ansöker om ackreditering för mobilitetskonsortium och mobilitetsbidrag under samma ansökningsomgång genom att fylla i två separata ansökningsblanketter. Man bör först fylla i ansökningsblanketten för konsortium och först därefter konsortiets mobilitetsbidragsansökan.

Mellan det nationella programkontoret och konsortiet ingås ett avtal om mobilitetsbidrag, som binder alla medlemmar i konsortiet (multi-beneficiary grant agreement). Konsortiets koordinator ansvarar för administrationen och rapporteringen om Erasmus+ -stödet. Konsortiets koordinator ingår ett avtal med konsortiets övriga medlemmar, där man avtalar om de olika parternas uppgifter och skyldigheter samt rutiner i fråga om administration och skötsel av ekonomin.
 

Tillbaka upp

Ett område som prioriteras i Erasmus+ -programmet är digitalisering, och därför sker en allt större del av ärendehanteringen digitalt. Europeiska kommissionen har utvecklat organisationsregister för den elektroniska ärendehanteringen (Unique Registration Facility, URF och Organisation Registration System, ORS), där alla organisationer som deltar i Erasmus+ -programmet ska registrera sig. De registrerade organisationerna har egna ID -koder.

OID-organisationskoden (Organisation ID) är en kod som används i projekt som administreras nationellt, det vill säga när man ansöker om finansiering som Utbildningsstyrelsen beslutar om. OID består av bokstaven E och 8 siffror, t.ex. E12345678. För att få en kod ska organisationen registrera sig i Organisation Registration System, dvs. ORS.

Den 9-siffriga PIC-koden (Deltagare Identification Code) används i Erasmus+ -funktioner och -projekt som administreras centraliserat, dvs. när man ansöker om finansiering som Europeiska kommissionen beslutar om. För att få en PIC-kod ska organisationen registrera sig i Unique Registration Facility, dvs. URF.

OID eller PIC-koderna för koordinatorn och partnerna i alla Erasmus+ -projekt behövs för såväl ansökan som projektavtalen. Koderna används på lite olika sätt, och i vissa fall kan man behöva båda koderna.

Alla finländska högskolor, precis som alla ECHE-ackrediterade europeiska högskolor, har en validerad PIC- och OID-kod och samma koder ska användas i alla ansökningar till EU-program, också exempelvis för forskningsprojekt inom Horizon Europe. Anvisningar om PIC- och OID-koderna ska gärna finnas exempelvis på webbplatsen för högskolans internationella tjänster, i anvisningarna för projektadministration och ekonomiförvaltning etc. Man ska också se till att högskolans projektsökande känner till högskolans PIC- och OID-kod.

Tillbaka upp

Högskolor och mobilitetskonsortier ansöker årligen om bidrag för europeisk (KA131) och global (KA171) mobilitet hos det nationella programkontoret, i Finland hos Utbildningsstyrelsen.

Inom den europeiska mobiliteten (KA131) beviljas bidrag för stipendier för student-, praktik-, lärar- och personalutbyten mellan EU-länder i Europa och tredje länder som är associerade med programmet, det vill säga programländer. En del kan också användas för mobilitet till tredje länder som inte är associerade med programmet, det vill säga partnerländer. Inom den europeiska mobiliteten kan man också ansöka om bidrag för ordnande av flerformsintensivprogram (BIP OS). Dessutom utdelas stöd för ordnande av utbyten (OS). 

Inom den globala mobiliteten (KA171) beviljas understöd för student-, praktik-, lärar- och personalmobilitet mellan EU-länder i Europa och programländer som är associerade med programmet och tredje länder som inte är associerade med programmet, det vill säga partnerländer. Dessutom utdelas stöd för ordnande av utbyten. Till skillnad från den europeiska mobiliteten finansieras inom den globala mobiliteten också inkommande mobilitet.

Ansökningstid

Ansökningstiden för mobilitetsbidrag utgår enligt uppskattning i februari varje år (den exakta tidpunkten fastställs årsvis).

Det nationella kontoret informerar högskolorna om ansökningstider och -anvisningar via e-postlistan EDUFI ErasmusPlus Higher Ed och på sin webbplats.

Du kan ansluta dig till E-postlistan EDUFI Erasmus + Higher Ed här:

Tillbaka upp