En studerande som deltar i ett studerandeutbyte inom Erasmus+ måste vara examensstuderande vid en finländsk högskola och i fråga om global mobilitet i den avsändande högskolan i hemlandet under hela mobilitetsperioden. Alla examensstuderande oberoende av nationalitet kan delta i Erasmus+ -mobilitet.

Man kan delta i studerande- och praktikantmobilitet redan under det första studieåret. En nyutexaminerad studerande kan också delta i Erasmus+ -praktik inom ett år efter examen.

I studerandemobilitet mellan programländer måste både den sändande och den mottagande högskolan ha en giltig Erasmus+ -stadga. För praktikantmobilitet krävs en stadga av den utsändande högskolan, men inte av det mottagande företaget eller den mottagande organisationen. I mobilitet till partnerländer behöver endast högskolor i programländer en Erasmus+ -stadga, men högskolorna i partnerländerna ska vara erkända av de behöriga myndigheterna i sina länder och måste ha ett undertecknat avtal mellan högskolor (IIA) med partnern i ett programland innan mobiliteten inleds. Högskolorna i partnerländerna förutsätts vara medvetna om stadgans principer och förbinda sig att följa dem.

Mobilitet mellan läroanstalter som utfärdar gemensamma examina eller dubbelexamina kan beviljas finansiering, förutsatt att dubbel finansiering undviks. Studerande inom Erasmus Mundus gemensamma magisterprogram (EMJM) kan få Erasmus+ -mobilitetsstipendium om de inte får EU-stipendium via EMJM -magisterprogrammet. Mobilitetsperioden måste också uppfylla kraven på Erasmus+ -mobilitetsperioder.
 

Tillbaka upp

Stipendier beviljas endast för verksamhet av följande slag:

  • Grund- eller ämnesstudier på heltid, fördjupade och fortsatta studier som leder till en examen eller kompetens och som avläggs vid den mottagande läroanstalten, inklusive förberedelser för en doktorsavhandling eller ett examensarbete (dock inte utförande av en sådan forskning som inte ingår i något studieprogram).
  • Praktikperiod, vars syfte är att utöka kunskaper, kompetens och färdigheter. Den studerandes hemhögskola ska räkna praktiken till godo som en del av den studerandes examen (med undantag för praktik för nyutexaminerade). 
  • I början av utbytet kan man också inkludera en språkkurs hos någon annan än den mottagande organisationen, om den sändande/finländska högskolan beslutar det. Språkkursen räknas då med i utbytets totala längd, och stipendium kan beviljas för tiden för språkkursen. OLS-systemet ingår också i den globala rörligheten. 

Både studier och praktik utomlands ska vara på heltid. Utbytesstudierna ska alltså inkluderas i studieplanen så att de motsvarar studier på heltid. Enligt ECTS-systemet motsvarar en termin 30 ECTS-poäng och ett läsår 60 ECTS-poäng. 

Högskolan har möjlighet att själv fastställa en nedre gräns för antalet studiepoäng under utbytet för att säkerställa att studierna framskrider i den rekommenderade takten och att utbytesperioden inte förlänger studietiden i betydande grad. Om den studerande inte genomför tillräckligt med studier under utbytet, har högskolan möjlighet att återkräva stipendiet helt eller delvis. Villkoren gällande detta ska dock anges i förväg i det stipendieavtal som ingås med den studerande. Det rekommenderas också att man är flexibel gällande återkravet i situationer där studierna har förhindrats av ett oöverstigligt hinder.

Tillbaka upp

Den studerande har i regel tillgång till 12 utbytesmånader per examenscykel, det vill säga 

  • 12 månader för lägre högskoleexamen
  • 12 månader för högre högskoleexamen (24 månader för kontinuerliga studieprogram, såsom läkarutbildning)
  • 12 månader för licentiat- och doktorsexamen

Utbytesmånaderna för respektive examensnivå kan användas för studerande- och praktikantutbyte på önskat sätt och i flera delar, så samma studerande kan delta i studerande- och/eller praktikantutbyte flera gånger. Detta innebär dock inte att högskolan är skyldig att välja en studerande till utbyte flera gånger. Om man väljer mellan likvärdiga sökande bör man välja dem som deltar i utbyten för första gången. De studerande ska före ansökan ges information om den eventuella prioritetsordningen genom att den inkluderas till exempel i antagningsgrunderna.

Till utbytesmånaderna räknas även de månader under vilka den studerande är på Erasmusutbyte med så kallat nollstipendium och de månader som den studerande har använt i tidigare studier och tidigare programperioder på samma examensnivå, samt även tiden för den fysiska delen av korta Erasmus+ -utbyten och tid som mottagare av Erasmus Mundus-stipendiat. Den virtuella perioden av en flerformsmobilitet räknas inte till den kvot av utbytesmånader den studerande har till sitt förfogande.

Bidragsmånader för studerande som deltar i praktik för nyutexaminerade beräknas från den kvot som den studerande hade tillgång till på sin examensnivå vid utexamineringen. Om stödmånaderna i kvoten i fråga har använts, är praktik för nyutexaminerade inte längre möjlig. När den examensnivåspecifika kvoten för utbytesmånader har använts, kan den studerande inte delta i Erasmus+ -utbyte ens med nollstipendium.
 

Tillbaka upp

Den utsändande högskolan väljer ut de studerande som ska delta i utbyten. Högskolan ska se till att grunderna för valet av deltagare är inkluderande, jämlika, konsekventa och transparenta. De studerande som deltar i utbyten ska ha de akademiska och praktiska färdigheter som behövs för att studera eller delta i praktik utomlands, exempelvis nödvändiga språkkunskaper och motivation, men alla studerande ska ha jämlika möjligheter att delta i mobilitetsverksamhet inom programmet. I synnerhet studerande som har färre möjligheter än andra ska stödjas och uppmuntras att delta i mobilitet. Högskolorna rekommenderas utveckla interna urvalsförfaranden så att deltagarnas motivation och delaktighet beaktas på ett övergripande sätt.

Tillbaka upp