Projektkonsortiet Auto CoVE under Omnias ledning tog fram ett enormt läromaterial för att undervisningen inom fordonsbranschen ska hålla jämna steg med den gröna omställningen
Inom fordonsindustrin utvecklas hela tiden nya och allt mer automatiserade lösningar. Elbilar och hybrider blir vanligare, avancerade förarassistanssystem (ADAS) är obligatoriska i nya bilar och även vätgasbilar börjar redan skymta vid horisonten. Utbildningen inom fordonsbranschen har dock svårt att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen.
”Elektrifieringen har beaktats mycket ojämnt och utan någon tydlig helhet”, säger sakkunniga Elina Kollanus vid Esboregionens utbildningssamkommun Omnia.
”I Finland kan läroanstalterna erbjuda vissa valbara examensdelar om ny teknik, men om de faktiskt erbjuds och i vilken omfattning beror helt på lärarnas kunnande vid den enskilda läroanstalten och på hur väl ledningen för fordonsavdelningen förstår behovet.”
Därför började Omnia samordna projektet Auto CoVE 2.0, som ska föra branschen in i nutiden. I Erasmus+-projektet som leds av Kollanus deltar yrkeshögskolor, yrkesläroanstalter och företag från Finland och sju andra länder.
Det finns ett verkligt behov av att uppdatera kunnandet inom branschen. Kollanus hänvisar till en undersökning från det tyska Fraunhoferinstitutet, enligt vilken 875 000 personer som arbetar inom fordonsbranschen riskerar att bli arbetslösa enbart i Tyskland om deras kunnande inte uppdateras.
”I hela den europeiska fordonsbranschen är siffran över en miljon”, säger Kollanus.
Ett enormt läromaterial – helt kostnadsfritt att använda
Inom projektet har man tagit fram ett omfattande läromaterial om ny teknik, installation, underhåll och försäljning. Materialet omfattar 17 studiehelheter, 700 uppgiftspaket och cirka 5 000 sidor. Det har krävts över 10 000 arbetstimmar för att ta fram materialet, berättar Kollanus.
”Från Omnia deltar ett team på omkring tio sakkunniga lärare. Antti Järvenpää, ADAS-specialist och pionjär inom undervisningen i fordonsbranschen, har varit en av projektets drivande krafter ända sedan planeringen inleddes”, säger Kollanus.
Studiehelheterna finns på nederländska Electude Internationals plattform, som används av 4 000 läroanstalter i 70 länder.
Utvecklingsarbete – härligt och hemskt
En av utvecklingslärarna var Anna Nuuja från Omnia. Hon ansvarade för sammanlagt två studiehelheter och 16 kurser om försäljning av bilar och reservdelar. Hon tyckte att arbetet med att sammanställa materialet var intressant och utmanande.
Det gällde att söka information i olika källor och hålla sig i framkant inom branschen, så att materialet inte skulle hinna bli föråldrat innan det publicerades.
”När det gällde försäljning fanns det inget färdigt läromaterial alls”, säger Nuuja.
Även om arbetet ibland kunde kännas som att vada genom ett träsk är Nuuja nöjd med slutresultatet.
”Det här är ett väldigt viktigt arbete och samtidigt en plats på första parkett. När samhället går framåt borde vi följa med.”
Kompetensen behöver uppdateras i hela Europa
I början av projektet gjordes en utredning där 375 lärare och mekaniker i sju länder intervjuades. Utredningen visade att de största bristerna i undervisningen och kunnandet på verkstäderna gällde batterier och laddning, kommunikationsteknik i fordon samt bestämmelser om drivlinor.
Situationen är inte bra någonstans i Europa, men det fanns skillnader mellan länderna. I Tyskland och Nederländerna låg kompetensglappet på en genomsnittlig eller låg nivå, medan det i Finland, Frankrike och Estland fanns brister särskilt när det gällde kommunikationssystem och regelverk. De största bristerna fanns i Lettland.
Kollanus säger att resultaten i viss mån var väntade, men att skillnaderna mellan projektländerna ändå överraskade.
”De förklaras delvis av skillnader i fordonsbeståndets ålder. I exempelvis de baltiska länderna och Turkiet finns det i förhållande till befolkningen fortfarande betydligt färre elektrifierade fordon än till exempel i Finland, Frankrike, Nederländerna och Tyskland.”
En annan tydlig skiljelinje finns i arbetslivet: de anställda vid märkesverkstäder får ofta tillräcklig fortbildning, medan andra verkstäder halkar efter i utvecklingen.
”Det här ökar ojämlikheten och försämrar särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Utbildningssystemens uppgift borde vara att minska denna skillnad genom att säkerställa en enhetlig grundkompetens för alla studerande”, säger Kollanus.
Bilia och Volvo: Fordonsbranschen kräver kontinuerligt lärande och nyfikenhet
Utvecklingschef Tuomo Kuuluvainen från Bilia och direktör för nätverksutveckling och kundupplevelse Pauli Sarajärvi från Volvo Cars Finland, som båda deltar i projektet, skrev nyligen en egen text på projektets webbplats om varför sådana här projekt behövs.
Enligt dem måste undervisningen i fordonsteknik bättre motsvara kraven på modern fordonsteknik för att de studerande ska vara redo för arbetslivet.
Enligt Kuuluvainen och Sarajärvi måste framtidens sakkunniga inom fordonsbranschen ha en ständig vilja att lära sig och hålla sig à jour med utvecklingen inom fordonsteknik. De har också ett konkret råd till de studerande:
”Var intresserad av moderna bilar, sök information och lär dig på egen hand genom att läsa och ta del av innehåll om fordonsbranschen. När du kommer på praktik behöver du inte vara proffs, men du måste ha en bra inställning och vilja att lära dig.”
Estland gick i frontlinjen och ändrade sin läroplan
Med medverkan av Auto CoVE-projektets estniska partner Tartu Rakenduslik Kolledž fattades för ett år sedan ett beslut i Estland om att uppdatera den nationella läroplanen för utbildningen inom fordonsbranschen. Den nya läroplanen trädde i kraft i augusti. Enligt projektets utredning borde Finland följa Estlands exempel och införa fler obligatoriska studier.
”Examensgrunderna inom fordonsbranschen i Finland gör det redan möjligt att undervisa i till exempel kalibrering av förarassistanssystem eller batteri- och laddningsteknik. De är dock inte obligatoriska examensdelar. Det innebär att undervisningen i ny teknik inom fordonsbranschen håller väldigt ojämn kvalitet i Finland”, säger Elina Kollanus.
Enligt henne skulle det vara ett bra tillfälle att uppdatera examensgrunderna nu, eftersom det material som tagits fram finns kostnadsfritt tillgängligt på Electude Internationals plattform under de kommande fem åren.
”Därefter tar Electude över äganderätten till materialet och det hamnar bakom en betalvägg”, säger Kollanus.
Anna Nuuja tillägger att det faktum att studierna är frivilliga gör att undervisningen vilar på en alltför tunn grund.
”Vi lärare är olika. En del är väldigt entusiastiska och söker också på eget initiativ ny kunskap – men det gör inte alla.”
I en vardag med begränsade resurser kan det dessutom vara svårt för lärarna att hitta tid att sätta sig in i nya saker. Därför hoppas Kollanus och Nuuja att det från statligt håll ska komma resurser för att utveckla lärarnas kunnande.
Under tiden överväger Omnia ett fortsättningsprojekt där det material för studerande som tagits fram inom Auto CoVE ska vidareutvecklas till kurser för lärare.
”Men branschen förändras inte genom insatser från en enda läroanstalt eller ett enda projekt”, säger Kollanus.
Text: Esa Salminen
Vilket projekt?
- Projekttyp: Erasmus+ för yrkesutbildning, yrkeskunskapcentrum (CoVE)
- Koordinator: Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia (utbildningssamkommunen i Esboregionen)
- Projekttid: 06/2023–06/2027
- Partner: Yrkesläroanstalter från Estland, Litauen, Lettland, Tyskland, Frankrike och Nederländerna samt företagspartner från Finland, Estland, Tyskland och Nederländerna. Därutöver deltar VTT i Finland som forskningsorganisation.
- Finansiering: fyra miljoner euro