PISA-resultaten bekräftar trenden: vi måste satsa på grundläggande färdigheter, läskunnighet och välbefinnande

Att stärka barnens och de ungas grundläggande färdigheter är ett genomgående mål som har genomsyrat flera reformer inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen under den senaste tiden.

Den största av dessa är reformen av stödet för lärande, som redan har trätt i kraft. Antalet timmar för undervisning i läs-, skriv- och räknefärdigheter har utökats. Studievägen för elever som studerar svenska som andraspråk har preciserats: lärokursen väljs utifrån elevens verkliga språkkunskaper i undervisningsspråket, inte utifrån elevens modersmål.

Följande reform är redan aktuell, nämligen kunskapsgarantin. Den går ut på att revidera bedömningskriterierna inom den grundläggande utbildningen och delvis grunderna för hela läroplanen fram till början av augusti 2028.

– Trots att våra resultat alltjämt är bättre än genomsnittsresultaten för alla OECD-länder är PISA-resultaten oroväckande. De visar helt klart att vi måste fortsätta att arbeta för att främja lärandet av grundläggande färdigheter samt barnens och de ungas välbefinnande på lång sikt. Vid Utbildningsstyrelsen arbetar vi för att alla barn och unga ska få de kunskaper och färdigheter som de behöver i livet och för att skolan blir en gemenskap som hjälper dem att utvecklas. Lärarna i våra skolor gör ett utmärkt jobb i vardagen, men resultaten av stora utbildningspolitiska reformer syns i praktiken, och till exempel i PISA-resultaten, först med flera års fördröjning, konstaterar generaldirektör Kurt Torsell.

Utbildningsstyrelsen bad i augusti i sin enkät Utbildningspulsen yrkespersoner inom småbarnspedagogik och utbildning berätta vilka arbetssätt de anser att bäst stöder lärandet av grundläggande färdigheter. Analysen av resultaten blir klar senare i höst, men preliminära observationer ger vid handen att också de yrkesverksamma anser att det viktigaste när det gäller lärandet av grundläggande färdigheter är att förbättra barnens och de ungas kommunikativa färdigheter, delaktighet och motivation samt att erbjuda tillräckligt med stöd för lärandet.

Tilltron till utbildning påverkas av den närmaste kretsen, trivseln i skolan och balansen i livet

Samtidigt som barnens och de ungas grundläggande färdigheter behöver stärkas är det också viktigt att man samarbetar på bred front för att främja deras tilltro till utbildning. Graden av tillit till utbildningens betydelse påverkar exempelvis hur starkt barnen och de unga tror på sina egna färdigheter och möjligheter att lyckas väl i skolan, i vilken riktning de styr sitt liv och i vilken mån de anser det vara värt att anstränga sig för att lära sig ett visst ämne.

Resultaten i enkäten Utbildningspulsen, som Utbildningsstyrelsen under hösten 2025 genomförde bland yrkespersonerna inom utbildningsområdet, visar att barnens och de ungas tilltro till utbildning påverkas mest av attityderna hos personerna i deras närmaste krets, hur väl barnen och de unga trivs i skolan och hur god balans de har i livet.

– Utbildningen måste kännas meningsfull för alla barn, eftersom intresse och nyfikenhet är viktiga motivationsfaktorer för lärandet. Det är viktigt att det talas gott om skolan, och på den punkten behöver vi stöd från familjerna och hela samhället, säger Torsell.

Utbildningsstyrelsen arbetar för att stödja föräldraskapet, öka välbefinnandet bland barn och unga och främja läsintresset.

Inom projektet Föräldraskap som ger kraft samarbetar vi med Institutet för hälsa och välfärd för att lyfta fram föräldrarnas perspektiv i utvecklingen av tjänster och till exempel samarbetet mellan hemmet och skolan.

Tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd har vi också publicerat rekommendationer för balanserad användning av digitala enheter på fritiden för barn under 13 år. För närvarande bereder vi också motsvarande rekommendationer för äldre barn. Syftet med det nationella programmet för läskunnighet är att stärka läskunnigheten hos finländare i alla åldrar, och statsunderstöd beviljas för verksamhet som främjar läskunnigheten.

– Barnens och de ungas liv är en helhet, och man kan inte analysera skoltiden helt åtskilt från deras övriga liv. De måste må bra för att de ska ha goda inlärningsresultat. Därför arbetar vi också för att stödja barnen och de unga i vardagen och hjälpa dem att må bra. Stödet till föräldrarna är också nödvändigt, för i dagens samhälle lever många föräldrar under hård press i vardagen, konstaterar Torsell.

Kraven på läskunnighet har ökat – det är viktigt att barnen läser också hemma

Ett stort bekymmer, som endast kan avhjälpas genom samarbete, är den försämrade läskunnigheten. Det finns en entydig orsak till detta fenomen: jämfört med tidigare läser dagens barn och unga inte längre lika mycket, och läsningens betydelse har försvagats i hela samhället. Ibland förekommer det rentav negativa attityder till läsning. 

Samtidigt som läskunnigheten har försämrats har dessutom kraven på läskunnighet ökat. Grundläggande läskunnighet räcker inte längre till, utan i dagens läge måste man kunna läsa både texter i tryckt form och texter som finns på digitala plattformar. 

Om ansvaret för att utveckla läskunnigheten ligger helt och hållet på skolan förbättras inte barnens och de ungas förmåga att läsa flytande eller deras läsförståelse. En förutsättning för att god läskunnighet ska kunna uppnås är att barnen och de unga engagerar sig i läsningen, har ett läsintresse och läser även utanför skoltid.

Det är viktigt att i undervisningen fokusera på att väcka elevernas inre läsmotivation och hålla den vid liv, men det krävs också ett allt starkare samarbete mellan hemmet och skolan.

– Barn och unga får tillfälle att läsa texter av olika slag i många olika miljöer, till exempel hemma, bland vänner, inom småbarnspedagogiken, i skolan, på bibliotek, i samband med hobbyer och via digitala medier. För att läskunnigheten ska stärkas är det viktigt att barnen och de unga uppmuntras till att läsa därhemma. En god idé kan vara att varje dag prata om vad alla i familjen har läst under dagens lopp. På så sätt visar man att det är viktigt att läsa, vilket kan stärka läsintresset, konstaterar Terhi Nissinen, enhetschef för grundläggande utbildning och småbarnspedagogik.

Hösten 2028: läskunnigheten blir en del av målen för varje läroämne

Vid Utbildningsstyrelsen arbetar man för närvarande med den kommande kunskapsgarantin, vilket går ut på att uppdatera läroplansgrunderna för både den grundläggande utbildningen och förskoleundervisningen. Målet är att se över bedömningen av elevens kunnande och stärka undervisningen i grundläggande färdigheter fram till hösten 2028. 

– Vi anser att målet att stärka läskunnigheten ska ingå i målen för varje läroämne, eftersom vi vill säkerställa att läsning och främjande av multilitteracitet hör till uppgifterna inom varje läroämne, berättar Nissinen.

Språkmedveten undervisning ingår i de gällande läroplansgrunderna, men dess roll och betydelse har ökat. Språkmedveten undervisning kommer också att förutsättas i allt högre grad i de kommande läroplansgrunderna. Helt konkret innebär språkmedveten undervisning att läraren i samband med undervisningen av ett läroämne också förklarar det läroämnesspecifika språket, går igenom centrala begrepp tillsammans med eleverna och kontrollerar att elevernas ordförråd utvecklas.

Språkmedveten undervisning är ett bra sätt att stärka alla elevers kunnande och multilitteracitet, eftersom det att begreppen förklaras hjälper särskilt de svagare läsarna, minskar tendensen att gissa och därmed också kan bidra till att inlärningsresultaten förbättras.

– Till exempel matematik är också ett språkämne, där läraren bland annat i samband med att hen undervisar i geometri klär i ord vad likformighet och kongruens betyder, eller övning i geometrisk konstruktion. I och med att tankeprocesserna blir synliga utvecklas elevernas ordförråd. Att vara uppmärksam på språkmedveten undervisning gynnar också särskilt mer tystlåtna eller osäkra elever och kan förbättra deras självsäkerhet och lärande, konstaterar Nissinen.

Mer information

• Generaldirektör Kurt Torsell, intervjuförfrågningar: Utbildningsstyrelsens medietjänst, tfn 0295 331 703, media [at] oph.fi (media[at]oph[dot]fi) 
• Enhetschef för grundläggande utbildning och småbarnspedagogik Terhi Nissinen, tfn 0295 331 191, terhi.nissinen [at] oph.fi