Cedefops rapport: Finlands arbetsmarknad är stark – kompetensbrist och utbildningsskillnader är centrala utmaningar

Rapporten visar att utbildningsnivån i Finland är hög: nästan 90 procent av de sysselsatta har avlagt minst en examen på andra stadiet. I det europeiska kompetensindexet placerade sig Finland på fjärde plats år 2024.

Särskilda styrkor är yrkesutbildningen, småbarnspedagogiken och de digitala färdigheterna, där Finland hör till de främsta länderna i EU. Samtidigt innebär avbrutna studier och undersysselsättning bland deltidsanställda utmaningar. Med undersysselsättning avses en situation där en person arbetar deltid men skulle vilja och kunna arbeta fler timmar än vad som erbjuds.

Sysselsättningen ökar måttligt

Enligt Cedefops prognos kommer sysselsättningen i Finland att öka med omkring 6 procent fram till 2035. Tillväxt väntas särskilt inom IKT- och logistiksektorerna, medan sysselsättningen inom exempelvis utbildningssektorn kan minska.

Bland yrkesgrupperna förväntas efterfrågan öka på IKT-specialister, affärsexperter samt yrkesverksamma inom social- och rättsområdet. Befolkningens åldrande ökar särskilt behovet av arbetskraft inom vård- och omsorgssektorn.

På arbetsmarknaden riktas efterfrågan i synnerhet mot tjänstesektorn och digital kompetens. Flest platsannonser publiceras inom administrativa stödtjänster samt hotell-, restaurang- och cateringbranschen.

De viktigaste kompetensbehoven gäller affärskompetens och analys av digital data. Samtidigt finns det en kontinuerlig efterfrågan på yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, såsom läkare och sjukskötare.

Cedefops rapport visar på en tydlig strukturell förändring: antalet högutbildade väntas öka kraftigt, med uppskattningsvis 20 procent fram till 2035. Samtidigt minskar sysselsättningen bland personer med låg utbildningsnivå betydligt. Enligt OECD:s statistik är andelen unga vuxna i Finland (25–34 år) med högskoleutbildning dock fortfarande relativt låg i en internationell jämförelse. Till skillnad från de flesta jämförbara länder har andelen inte ökat nämnvärt under 2000-talet. Finlands mål är därför att höja andelen högskoleutbildade till minst 50 procent av åldersgruppen före 2030.

I framtiden kan upp till två tredjedelar av alla arbetstillfällen kräva hög utbildningsnivå, medan andelen arbeten som är tillgängliga för personer med låg utbildningsnivå väntas bli mycket liten. Utvecklingen speglar en bredare trend mot en allt högre kompetensnivå på arbetsmarknaden.

Kompetensbrist och matchningsproblem som utmaning

I Finland råder samtidigt brist på kompetent arbetskraft och en risk för överutbildning. Särskilt inom vårdsektorn och i arbeten som kräver hög kompetens är tillgången på arbetskraft en utmaning.

Ytterligare problem orsakas av matchningssvårigheter på arbetsmarknaden samt kraven på kunskaper i finska inom många yrken. Detta kan försvåra rekryteringen av internationell arbetskraft.

Rapporten betonar digitaliseringens centrala roll för Finlands framtid. Landet hör till EU:s ledande länder när det gäller digital kompetens och högteknologiska arbetstillfällen, och utvecklingen förväntas fortsätta. Betydelsen av digitalt arbete och expertarbete kommer att öka ytterligare, vilket stärker behovet av kontinuerligt lärande och uppdatering av kompetensen.

Enligt Cedefops översikt är Finland på väg mot en arbetsmarknad som i allt högre grad bygger på hög kompetens, är digitalt avancerad och tjänstedominerad.

Viktiga politiska åtgärder är att höja kompetensnivån, säkerställa tillgången på arbetskraft samt lösa matchnings- och språkutmaningar.

Mer information om rapporten: 

• specialsakkunnig Siru Korkala, tfn 0295 338 610, siru.korkala [at] oph.fi