Utbildningsstyrelsen meddelade om åtgärder till följd av avgörandet om stöd för lärande

Riksdagens biträdande justitieombudsman konstaterade i sitt avgörande 27.10.2022 att eleven oberoende av undervisningsplats eller undervisningsgrupp enligt 17 § i lagen om grundläggande utbildning har rätt att få specialundervisning som hör till det särskilda stödet i de läroämnen där behovet av specialundervisning har konstaterats. Specialundervisning ges alltid av en speciallärare som uppfyller de föreskrivna behörighetsvillkoren. 

Enligt avgörandet har Utbildningsstyrelsens anvisningar om specialundervisning som hör till det särskilda stödet inte till alla delar varit korrekta. Utbildningsstyrelsen har hittills tolkat bestämmelserna som att specialundervisning kan ges i undervisningsgruppen i den allmänna undervisningen, varvid undervisningen även kan ges av klasslärare och lärare med ämneslärarbehörighet.

Utbildningsstyrelsen har gått igenom anvisningarna på sin webbplats och korrigerat de delar som strider mot avgörandet. I samarbete med undervisnings- och kulturministeriet bereds även nytt stödmaterial om stöd för lärande inom den grundläggande utbildningen. 

Inget beslut om att ändra grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen har ännu fattats, eftersom detta kräver att lagstiftningen som delvis ger utrymme för tolkning förtydligas. Undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen fortsätter arbetet med att utveckla stödet för lärande enligt de gemensamma riktlinjerna. Den regering som bildas efter vårens riksdagsval fattar beslut om regeringsprogrammet för nästa regeringsperiod, som ger riktningen för ändringar i lagstiftningen under regeringsperioden.

För att utbildningsanordna ska kunna ordna särskilt stöd på ett likvärdigt sätt för alla elever i behov av stödet bör särskilt stöd och specialundervisning som hör till det särskilda stödet definieras mer exakt än i nuläget i lagstiftningen.

Det skulle även vara viktigt att precisera behörighetskraven för personalen inom undervisningsväsendet i lagstiftningen. De etablerade yrkestitlarna specialklasslärare och speciallärare på heltid som används av kommuner och andra utbildningsanordnare motsvarar till exempel inte direkt tjänstebeteckningarna i behörighetsförordningen, vilket gör det svårare att bedöma lärares behörighet. 

– Det är ytterst viktigt att förnya helheten stöd för lärande, eftersom det rör sig om förverkligandet av elevens grundläggande rättigheter. Med inklusion, som diskuterats flitigt, avses inte att specialskolor, specialklasser och mindre undervisningsgrupper borde upphöra, utan att eleven erbjuds det stöd hen behöver på ett flexibelt sätt och i rätt tid. Man bör välja den stödform som bäst motsvarar elevens behov, säger Jarkko Niiranen, direktör vid Utbildningsstyrelsen. 

Enligt den senaste statistiken från Statistikcentralen från år 2021 fick 75 800 elever intensifierat stöd och 53 100 elever särskilt stöd inom den grundläggande utbildningen. Siffrorna motsvarar 13,5 procent och 9,4 procent av alla elever. 

Mer information

• direktör Kurt Torsell, tfn 029 533 1887, kurt.torsell [at] oph.fi