Gymnasiereformen väckte diskussioner på Nationella gymnasiedagarna

Nationella gymnasiedagarna, som ordnas vartannat år, erbjuder möjligheten att diskutera utvecklingen av gymnasieutbildningen, granska kompetensutveckling inom gymnasieutbildningen ur olika perspektiv samt dela med sig och få kompetens inför förnyandet av gymnasiernas verksamhetskultur, pedagogik och ledning.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen och generaldirektör Olli-Pekka Heinonen diskuterade gymnasieutbildningen i en föränderlig värld. – En bred allmänbildning och förmåga att lära sig att tänka är viktiga, poängterade ministern och fortsatte att man ska hålla fast vid tillgång till utbildning och regional jämlikhet. Heinonen påminde i fråga om digitaliseringen som väckt mycket diskussion att skolan även i detta avseende ska erbjuda jämlika färdigheter.

Gymnasieeleverna representerades av Pietu Heiskanen, ordförande för Finlands Gymnasistförbund, som lyfte fram brytningsskedet på arbetsmarknaden, splittrade anställningsförhållanden och även den osäkerhet som ungdomarna enligt Ungdomsbarometern känner inför framtiden. – Utbildning har en enorm betydelse då den bygger upp ungdomarnas framtidsbild, påminde Heiskanen.

Stegmärken för gymnasiereformen

Undervisnings- och kulturministeriet har sedan sommaren haft en ny, tillfällig enhet som bereder gymnasiereformen. En proposition till en ny gymnasielag ska överlämnas till regeringen nästa vår. Tiina Silander från undervisnings- och kulturministeriet talade på Nationella gymnasiedagarna.

– Vi vill genuint genomföra reformen tillsammans, och ännu har vi inte hört fältet tillräckligt, sade Silander och önskade ett så brett deltagande som möjligt i den pågående webbtankesmedjan och på gymnasierundans evenemang. – Det finns många frågor kring reformen. Vad innebär den nya allmänbildningen? Hur kan man främja studerandenas välbefinnande?

– Mycket byggs upp lokalt utifrån verksamhetskulturen. Utvecklingen av pedagogiken definieras inte traditionellt heller i lagen, påminde Tiina Tähkä, undervisningsråd och enhetschef vid Utbildningsstyrelsen, som höll ett inlägg tillsammans med Silander.

– Hur kan man utvidga bedömningen av inlärning i en mångsidigare riktning från fokusering på prov till en bedömning som bättre stöder inlärningsprocessen? Hur genomförs lokal jämlikhet till exempel i högskolesamarbete? Det finns även många självgjorda strukturer, såsom provveckan, som det är bra att fundera över. Man måste fortfarande fundera över samarbetet mellan olika läroämnen. I gymnasier som är med i Utvecklingsnätverket för gymnasier (LUKE) genomförs många saker som stöder reformen, berättade Tähkä.

Under fem parallellseminarier som ordnades under Gymnasiedagarna fördjupade man sig i främjande av kritiskt tänkande med hjälp av multilitteracitet, kreativt tänkande, hållbar framtid styrt av FN:s Agenda 2030, välbefinnande samt specialfrågor som gäller den svenskspråkiga gymnasieutbildningen.

Hurdan kompetens behöver gymnasister i framtiden?

Temat diskuterades ur ett mer filosofiskt perspektiv av Ilkka Niiniluoto, akademiker och emeritusprofessor i teoretisk filosofi vid Helsingfors universitet och Martti Raevaara, professor vid Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur. Niiniluoto påpekade att de som nu inleder sina gymnasiestudier kommer att vara med i arbetslivet ännu 2070.

– Framtiden är oklar, men man kan diskutera olika scenarier, konstaterade båda. Det viktigaste ansågs fortfarande vara förmågan att skaffa, bedöma och förstå information, uppfatta helheter samt att interagera och samarbeta.