Projektet 21stNepal hämtade ett elevcentrerat undervisningssätt och digitala färdigheter till varje provins i Nepal. När projektet avslutas överlever webbkurserna och magisterprogrammen.
Ryhmäkuva.

Nepals yta är knappt hälften av Finland, men största delen av landet består av de svårframkomliga Himalayabergen. Detta syns också i den etniska mångfalden: i Nepal talas över 120 språk, varav 14 är officiella språk.

När en lärare vill delta i en kurs kan hen ofta tvingas resa ett par dagar för att komma fram.

Därför anser projektchef Graham Burns från Jyväskylä yrkeshögskola att det är en ytterst fin prestation att projektet 21st CS Nepal, som utvecklat lärarutbildningen, nådde entusiastiska lärare från hela landet.

”I Finland klagar man om man måste komma till arbetsplatsen en gång i veckan”, skrattar han.

Burns säger att de nepalesiska lärarnas engagemang i att uppdatera sina färdigheter var häpnadsväckande under det fyraåriga projektet.

Populära workshoppar

I HEI-ICI-projektet uppdaterades lärarnas färdigheter i Nepal för detta årtusende: nu använder allt fler skolor modern teknik och sätter eleven i centrum i stället för en ”allvetande” lärare.

I Nepals nya grundlag fastställs att landets utbildningspolitik ska utvecklas. Lärarna ska ha minst magisterexamen och tillgången till studier ska vara mer jämlik.

Syftet med projektet var att svara på dessa ändringar genom att hålla utbildningar av workshopstyp, skapa två nya magisterprogram och många öppna webbkurser samt förbättra kvinnors och marginella gruppers tillgång till utbildning.

Indra Raj Upadhyaya, projektkoordinator vid Tribhuvans universitet, säger att workshopparna inom projektet var en enorm framgång. Han är vice direktör för centret för öppen undervisning och distansundervisning vid Tribhuvans universitet.

”Deltagarna har sagt att detta var de enda workshopparna där de helt fördjupade sig i att göra och lära sig.”

Workshoppar hölls i alla sju landskap. Upadhyaya går för närvarande igenom kursresponsen, och alla verkar säga att utbildningen var utmärkt.

Många lämnar Nepal

En av de lärare som deltog i kurserna var Kabindra Khadka, som undervisar naturvetenskap och teknik för andra stadiets studerande högt uppe i bergskommunen Dolaka.

”Jag använder många digitala verktyg”, säger han i en videointervju på projektets webbplats.

Han håller webbföreläsningar och använder till exempel Phet.Colorado-programmet för simuleringar. Nätförbindelsen är relativt god, så man kommer in på nätet, säger Khadka.

”Precis som frisk luft och mat är digital teknik viktig för alla.”

Khadka utbildar i digitala färdigheter i sin by och har också en egen Youtube-kanal där man kan ta en titt på hur man lever i bergen.

Graham Burns säger att även det egna arbetet blir belönande när man ser engagerade lärare som Khadka som anser att Nepals utveckling kräver kompetenta människor.

”Det finns också många nepalesiska unga som är besvikna på landets långsamma utveckling. De åka utomlands för fortsatta studier och stanna där”, säger Burns. ”Lyckligtvis verkar det dock finnas fler som vill stanna och arbeta för samhällets utveckling.”

Även de övriga delområdena lyckades

Inom projektet byggdes också omfattande öppna webbkurser och utvecklades två magisterprogram i digital utbildning. I magisterprogrammen inleddes den andra årskursen under den finska sommaren, och enligt Upadhyaya har de varit fullbokade.

MOOC-webbkurserna är däremot bara i början.

”De var en stor utmaning, eftersom sådana inte har gjorts tidigare i Nepal”, säger Burns.

Det tog tid innan man insåg att en webbkurs är mer än att bara koda föreläsningars bildspel till html-format. Under projektet besökte lärare och koordinatorer från Nepal Finland för att bekanta sig med MOOC-miljöerna, och slutligen hittades en person i Nepal som studerat utomlands och som kunde sköta kursernas tekniska genomförande.

I Finland har MOOC-plattformar använts i stor utsträckning i tio år och de kan vara mycket kostnadseffektiva, eftersom tusentals människor kan avlägga samma webbkurser.

”Utmaningen är hur man kan hålla folk intresserade”, säger Burns. ”Kurserna måste vara interaktiva och intressanta, annars hoppar människor av mitt i. Det är mycket vanligt att tusen personer inleder kursen, men bara tvåhundra slutför den.”

Enligt Burns följer Nepals undervisningsministerium noga med utvecklingen av den digitala plattformen.

”De skulle vilja göra det till en standard för hela landet”, säger Burns.

Kvinnors och marginalgruppers deltagande

Burns tycker det var bra att projektet nådde alla provinser i Nepal, vilket hjälpte med att uppnå olika etniska grupper. Det fyraåriga projektet var för kort för att uppnå jämställdhet mellan könen, men kvinnor och flickor beaktades särskilt.

”Deltagarna fick till exempel verktyg för hur tonårsflickor kan handledas så att de inte slutar skolan”, säger Burns.

Indra Raj Upadhyaya säger att man medvetet bjöd in hälften manliga och hälften kvinnliga lärare till kursen, och skolorna var tvungna att skicka minst en kvinna.

”På vissa campus jobbade dock inte en enda kvinnlig lärare, så detta förverkligades inte helt.”

I största delen av provinserna uppfylldes dock kvinnokvoten åtminstone nästan.

”Det kom också kvinnliga deltagare och sa till mig att om man i kallelsebreven inte hade betonat kvinnornas deltagande skulle de inte nödvändigtvis ha fått delta”, säger Upadhyaya.

Deltar Finland i fortsättningen?

Upadhyaya tog över som koordinator för projektet mitt under processen och har lärt sig mycket om projektadministration. Nu drömmer han om nästa projekt där digitalt lärande och nya färdigheter kunde utvidgas ännu mer till hela landet.

”Vi har 77 kommuner, och det vore nyttigt att föra lärdomarna till dem”, säger han.

I fortsättningen skulle han också vilja göra workshopparna lite längre, eftersom han tyckte att alla inte tog till sig allting på två dagar.

”Det vore viktigt att se till att alla hänger med.”

På teknologisidan vill han ta med möjligheterna som den artificiella intelligensen som utvecklas snabbt erbjuder utbildningen.

Graham Burns är orolig för om Finland i fortsättningen kommer att kunna delta i sådana utvecklingsprocesser, eftersom Finland skär ner på utvecklingssamarbetet. Långa samarbetsrelationer hotas att avbrytas.

”Andra finansiärer kommer med, och det kan vara svårt för oss att komma tillbaka till samma bord.”

 

Text: Esa Salminen