Arbetet för hållbar utveckling i alla världens länder styrs av den globala agendan för hållbar utveckling, Agenda 2030, som man enats om i FN (Förenta Nationerna). Agendan omfattar 17 mål för hållbar utveckling som länderna tillsammans ska nå före 2030. Agenda 2030 används också som källa i grunderna för planen för småbarnspedagogik.
Hållbar livsstil i grunderna för planen för småbarnspedagogik
Hållbar utveckling och en hållbar livsstil är starkt förankrade i grunderna för planen för småbarnspedagogik. De lyfts fram särskilt inom följande områden:
Småbarnspedagogiken bygger på respekt för livet, de mänskliga rättigheterna samt människolivets okränkbarhet och en hållbar livsstil. Det innebär att man inom småbarnspedagogiken:
- ska följa principerna om hållbar livsstil och beakta dess olika dimensioner: den sociala, den kulturella, den ekonomiska och den ekologiska dimensionen.
- ska lägga grunden för ekosocial bildning, så att människan förstår att den ekologiska hållbarheten är en förutsättning för social hållbarhet och mänskliga rättigheter.
Vardagskompetens
Småbarnspedagogiken har som uppdrag att stärka färdigheter som hör samman med barnens välbefinnande, säkerhet och trygghet samt att handleda dem att göra val som överensstämmer med en hållbar livsstil. Småbarnspedagogiken ska stödja barnen att förhålla sig positivt till framtiden och agera ansvarsfullt och tryggt i olika lärmiljöer.
Med barnen kan man:
- lära sig hälsosamma matvanor och diskutera matens ursprung
- röra sig i den närbelägna naturen och lära sig om allemansrätten
- gå igenom trafikregler och hur man rör sig tryggt under utfärder
Förmåga att delta och påverka
Förmåga att delta på ett aktivt och ansvarsfullt sätt lägger grunden för en hållbar framtid. Inom småbarnspedagogiken respekterar man barnens rättigheter att bli hörda och att vara delaktiga i frågor som påverkar deras liv. Dessa utgör centrala demokratiska principer. Småbarnspedagogiken har som uppdrag att stödja barnens växande förmåga att delta och påverka samt att uppmuntra barnen att ta egna initiativ och lita på sina möjligheter att påverka.
Med barnen kan man:
- delta i planeringen av den småbarnspedagogiska verksamheten
- skapa gemensamma regler i barngruppen
- öva sig i att rösta för att fatta beslut om till exempel val av utflyktsmål, anskaffning av lekredskap
- uppmuntra varandra att berätta om sina egna åsikter och motivera sina val
Verksamhetskulturen påverkar avsevärt kvaliteten i den småbarnspedagogiska verksamheten och hur målen nås. Med hjälp av verksamhetskulturen skapas förutsättningar för barnens utveckling, lärande, delaktighet, trygghet, välbefinnande och en hållbar livsstil.
Centrala principer:
- En ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt hållbar livsstil ska beaktas i all verksamhet.
- Vardagliga val och aktiviteter ska avspegla ett ansvarsfullt förhållningssätt till naturen och omgivningen.
Konkreta exempel
- Ekologisk hållbarhet: Att återvinna material, att använda naturmaterial när man pysslar, att undvika engångsprodukter.
- Måttlighet och sparsamhet: Att använda gemensamma redskap och utrymmen, reparera söndriga leksaker, föredra återanvändning.
- Social hållbarhet: Att skapa en atmosfär där barnen kan uppleva delaktighet och trygghet.
- Kulturell hållbarhet: Att bekanta sig med olika kulturer och att uppskatta mångfald i den dagliga verksamheten.
- Ekonomisk hållbarhet: Att göra övervägda anskaffningar och lära barnen betydelsen av måttlighet.
Syftet med miljöfostran är att stärka barnens förhållande till naturen, lära dem att bete sig ansvarsfullt i miljön och stödja en hållbar livsstil.
Tre dimensioner:
- Att lära sig i miljön – naturen och den byggda miljön som lärmiljöer.
- Att lära sig om miljön – att iaktta och utforska fenomen i naturen, växter och djur.
- Att agera till förmån för miljön – praktiska handlingar som stöder en hållbar livsstil.
Exempel inom miljöfostran
- Utfärder och utforskande: Att iaktta hur årstiderna varierar, känna igen växt- och djurarter, använda sina sinnen i naturen.
- Att söka information: Barnen söker information om intressanta naturfenomen och arter.
- Estetiska upplevelser: Naturen som en plats för avkoppling och estetiska upplevelser.
- Praktiska färdigheter: Att inte skräpa ned i samband med utflykter, återvinning och reparation av föremål, att spara energi och måttlighet, att förhålla sig ansvarsfullt i samband med måltider, till exempel att minska på svinn.
- Att förstå konsekvenserna: Att diskutera om hur handlingarna påverkar miljön, men undvika att barnen upplever ett alltför stort ansvar.
Det är viktigt att se till att barnen upplever att de genom sina egna handlingar kan påverka en hållbar livsstil utan att de som barn behöver ta ett för stort ansvar för att upprätthålla en hållbar livsstil.
Uppdaterad