Vad innebär god mänsklighet och en god barndom i den artificiella intelligensens tid?

Det är viktigt att identifiera och beskriva vilka värderingar vi utgår från när vi utvecklar och tar i bruk artificiell intelligens i Finland och i Europa. Artificiell intelligens och andra digitala lösningar bör vara verktyg som hjälper oss att främja människornas hälsa och välbefinnande, ett gott liv och ett hållbart arbetsliv.

Ibruktagandet av artificiell intelligens kan jämföras med digitaliseringen: vi lär oss snabbt använda tekniken, men konsekvenserna bedöms först i efterhand. Om digitaliseringen vet vi att utvecklingen förutom alla fördelar också kan få skadliga konsekvenser. Därför är det viktigt att vi på förhand bedömer vilka konsekvenser den artificiella intelligensen kan få för människans lärande och för arbetslivet och servicesystemet. Vi måste noggrant tänka efter hur vi använder den och för vilka ändamål, så att den verkligen tjänar människorna och ökar deras välfärd.

De grundläggande förutsättningarna för barns och ungas utveckling har inte förändrats. Det är viktigt att identifiera i vilka situationer barnet behöver en människa och i vilka avseenden tekniska lösningar kan vara till stöd för barnet. Barn behöver trygga vuxna, kamratrelationer, en känsla av tillhörighet och genuin närvaro. Empati, emotionella färdigheter, moraliskt tänkande och förmågan att förstå en annan person är färdigheter som barn utvecklar genom interaktion. Den artificiella intelligensen kan vara till stöd för lärandet och olika vardagssysslor, men den ersätter aldrig det fostrande ansvaret över ett barn eller en mänsklig kontakt.

Skolorna ska lära ut digitala färdigheter och lära barnen att förstå sig på och använda artificiell intelligens i sitt liv och i arbetslivet. Utgångspunkten ska vara barnets rättigheter och utveckling som människa. Det gäller att analysera barnens och de ungas vardag som en helhet och avväga vilka tjänster inom den offentliga, privata och tredje sektorn som ska tillhandahållas på lika grunder som närservice, ansikte mot ansikte, och vilka tjänster som kan tillhandahållas i digital form.

Digitaliseringen och den artificiella intelligensen för med sig många fördelar. Samtidigt visar forskningar att de också får negativa följder för barnen och de unga. Begränsande åtgärder behöver vidtas för att en bra balans ska uppnås. Från skolorna har lovande respons inkommit om de begränsningar som införts i fråga om mobiltelefoner inom den grundläggande utbildningen, och många familjer och organisationer har börjat följa de rekommendationer för användning av digitala enheter på fritiden för barn under 13 år som Institutet för hälsa och välfärd och Utbildningsstyrelsen har utfärdat.

Det finns ett bra kunskapsunderlag för en diskussion om värdefrågor: framtidsredogörelsen, den digitala kompassen, AI-systemet inom social- och hälsovården, programmet Hälsa från naturen, framtidsvisionen för grundskolan, rekommendationerna för användningen av artificiell intelligens inom småbarnspedagogik och utbildning samt rekommendationerna för barns användning av digitala enheter på fritiden.

De olika sektorernas strategier behöver flätas samman i en gemensam vision för vad ett gott liv och en god barndom innebär i den artificiella intelligensens tid. Denna diskussion behöver omfatta alla beslutsnivåer, den offentliga, privata och tredje sektorn och de yrkesutbildade inom respektive sektor samt forskningen och det civila samhället. Riksdagen har här en central roll som beslutsfattare.

Artificiell intelligens är inte ett tåg vi bara ska hoppa på eller något som händer oss, utan det är ett verktyg som vi tillsammans kan använda för att genom aktiva beslut bygga upp en framtid för våra nuvarande och kommande generationer. Vid beredningen av de digitala rekommendationerna för barn och unga har vi noterat att det i Finland helt saknas en samhällsdiskussion om hur en god barndom, ungdom och mänsklighet bör definieras i den artificiella intelligensens tid.