Aktuellt

Drygt en tredjedel av alla finländska högskolestuderande studerar inom områdena naturvetenskaper och matematik samt teknik och teknologi (LUMA- eller STEM-branscher). Finland representerar här den europeiska toppen, eftersom vår andel är näst högst bland EU-länderna och klart över EU-genomsnittet. Det här framgår av den aktuella rapporten Education and Training Monitor 2025.

I höstens gemensamma ansökan till högskolorna deltog 33 900 sökande, av vilka 11 500 sökande fick en studieplats. Över hälften antogs till den utbildning de i första hand sökte till.

Nätet av grundskolor i Finland har blivit mycket glesare: då antalet skolor år 2011 var 2 719, var antalet år 2024 endast 1 975. Samtidigt har det genomsnittliga antalet invånare per grundskola ökat från 1 986 till 2 854. Även antalet gymnasier har minskat, men minskningen är inte lika stor som för grundskolornas del. Det här framgår av Utbildningsstyrelsens aktuella statistikrapport om utvecklingen av nätet av grundskolor och gymnasier i Finland.

Utbildningsstyrelsen har sammanställt ett stödmaterial för att öka den fysiska aktiviteten inom yrkesutbildningen. Målet med materialet är att stödja de studerandes fysiska aktivitet och därmed främja deras välbefinnande och lärande som helhet. Även små handlingar som ökar den fysiska aktiviteten kan göra skillnad.

I sitt ställningstagande påminner Kommunikationsnätverket för barnets rättigheters om varje barns och ung persons rätt att bli sedd och hörd och om varje vuxens skyldighet att visa att barns och ungas åsikter spelar roll.

ICT-upphandlingen av Utbildningsstyrelsens servicehelhet Studieinfo vanns av CGI Suomi Oy. Den uppskattade storleken på upphandlingen är 6–10 miljoner euro per år och 48–80 miljoner euro under hela den åtta år långa avtalsperioden. Det är fråga om en ny upphandlingsomgång, eftersom vi var tvungna att avbryta den process som inleddes på våren på grund av fel i anbudsbegäran. Den nya upphandlingen förändrade dock inte slutresultatet.

Utbildningsstyrelsen har reviderat grunderna för yrkesexamen i arbete som teamledare. De nya examensgrunderna stärker teamledarnas kunnande i att stödja välbefinnandet i arbetet och att leda team. Det här är delområden som direkt påverkar produktiviteten i verksamheten samt personalens engagemang och ork i arbetet på arbetsplatserna. De reviderade examensgrunderna träder i kraft 1.1.2026.

På vår webbplats har vi har publicerat ett stödmaterial för den grundläggande utbildningen som samlar aktuell information om fenomen med koppling till mobbning och våld. En förutsättning för att ingripa i olika former av mobbning och våld är att vuxna kan identifiera dem och vågar föra dem på tal med låg tröskel.

I Utbildningsstyrelsens projekt TESSA har man utvecklat och testat AI-agenter för att stöda sakkunniga och intressentgrupper vid revideringen av examensgrunder inom yrkesutbildningen. Under projektets gång har man kunnat konstatera att agenterna försnabbar beredningen av revideringarna och uppdateringen av examensgrunderna. Genom agenterna kan man också förenhetliga beskrivningen av kunnandet i olika examina och använda ett mer mångsidigt informationsunderlag vid utvecklingen av examensgrunderna.

Skolornas eftermiddagsverksamhet som ordnas av församlingar och Utbildningsstyrelsens anvisningar i anslutning till verksamheten har väckt diskussion i media. Våra anvisningar för verksamhet med religiöst innehåll och religiösa tillställningar publicerades 2022 och inga ändringar har gjorts i anvisningarna under den senaste tiden.

Utbildningsstyrelsen inleder arbetet med att bereda tre nya gymnasiediplom. Avsikten är att utarbeta nya gymnasiediplom för ordkonst, vetenskap och teknik samt entreprenörskap. Gymnasiediplomsystemet förnyas i nära samarbete med gymnasierna, universiteten och de övriga intressegrupperna.

Utbildningsstyrelsen har utfärdat ändringsföreskrifter för läroplansgrunderna för förskoleundervisningen och för den grundläggande utbildningen. Det är fråga om tekniska ändringar med anknytning till revideringen av stödet för lärande samt en ändring till beslut om förlängd läroplikt inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

Tron på utbildningens betydelse och dess nytta i arbetslivet är avgörande för barns och ungas framtidstro. I den lägesbild som Utbildningsstyrelsen sammanställt betonas vikten av ett smidigt samarbete mellan hemmet och skolan samt strukturer i samhället som svarar på behoven hos barn och unga.

Utbildningsstyrelsen har publicerat kostnadsrapporterna år 2024 för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen. Med undantag för förskoleundervisningen och en del av utbildningarna inom det fria bildningsarbetet ökade kostnaderna på alla utbildningsstadier jämfört med året innan.

Sysselsättningen för utländska studerande som utexaminerats från högskolorna i Finland har ökat stadigt under de senaste åren. År 2023 hade redan över hälften av de utländska medborgare som avlagt examen i Finland hittat sysselsättning i Finland tre år efter examen. Utländska medborgare arbetar dock mer sällan än finländare med sakkunniguppgifter.

Med Cygnaeus-priset 2025 vill vi uppmärksamma tillvägagångssätt som stärker delaktigheten och likabehandlingen av alla medlemmar i gemenskapen. Bakom priset står Utbildningsstyrelsen och Kommunförbundet och priset delas ut av Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä under Educa-mässan 2026 i januari.

Utbildningsstyrelsen har genomfört en utredning om undervisningen i romani och skolmotivationen och skoltrivseln bland romska elever inom den grundläggande utbildningen. I den nationella utredningen intervjuades romska barn och unga, deras vårdnadshavare och rektorer inom den grundläggande utbildningen. Största delen av eleverna och vårdnadshavarna önskade att den romska kulturen ska ges större synlighet i skolorna. Av utredningen framgick även att cirka 90 procent av de romska eleverna som omfattades av utredningen skulle vilja lära sig romani i skolan.