Texten beskriver hur bildkonstens innehållsområden förhåller sig till läroämnets mål och till kriterierna för slutbedömningen. Texten presenterar en uppgiftshelhet där eleverna studerar medier som står nära dem, samlar in bilder av sina favoritpersoner eller -karaktärer från dem och använder dem som utgångspunkt för sina planeringsprocesser. I slutet av texten diskuteras bedömningen av uppgiftshelheten med tanke på kriterierna för slutbedömningen.

- Juha Vakkilainen –
Kuvan keskellä näkyvät sakset, joilla opiskelija parhaillaan leikkaa irti motocross-ajajaa tulostepaperista. Muu kuvasta on epäterävä.
Foto: Juha Vakkilainen

Undervisningen utgår från bildkonstens innehållsområde Egna bildkulturer (I1). Beskrivningen av innehållsområdet instruerar att som innehåll för undervisningen välja sådana egna bildkulturer som eleverna deltar i på eget initiativ. När undervisningen framskrider utvidgas innehållet till bildkonstens övriga innehållsområden: Bildkulturer i omgivningen (S2) och Konstens olika världar (S3). I undervisningen behandlas därmed också olika mediers betydelse (I2) och kulturell mångfald (I3) i sammanhang som är större än elevernas egna livsmiljöer. Samtidigt behandlas alla bildkonstens mål (M1–M11).

Innehållsområdena, målen och bedömningskriterierna beaktas redan i planeringen av uppgiften. Det här underlättar lärarens summativa bedömning. Målen och bedömningskriterierna presenteras för eleverna i början av uppgiften, och man återkommer också till dem när uppgiften framskrider. På så sätt får eleverna en tydligt bild av vad man studerar och lär sig vid en viss tidpunkt, samt hur lärandet bedöms.

Exempeluppgiften genomfördes i årskurs 7 i Salpausselän peruskoulu vårterminen 2021 och på nytt höstterminen 2021.

Kuvan etualalla on kahden oppilaan epätarkat selät ja he selaavat internetin kuvahakupalvelun tuloksia, jossa näkyy julkisuuden naishenkilöiden kasvomuotokuvia.
Foto: Juha Vakkilainen

 

I uppgiftens första del bygger eleverna ett kollage av bilder från medier som de samlat in. Inledningsvis uppmuntras eleverna att iaktta sina egna mediemiljöer (M1) och välja ut sina favoriter: spel, fenomen i sociala medier, tv-serier, filmer, tecknade serier, musikvideor etc. Därefter letar eleverna med hjälp av bildsökningsfunktionen i en sökmotor på internet efter bilder av personer och karaktärer i det valda innehållet, väljer ut några och skriver ut de valda bilderna.

Därefter bekantar sig eleven med användningen av collage i visuell kultur. Läraren visar bildexempel av bland annat kubistiska collage och popkonst (I3) samt användning av collage i reklam och andra medier (I2).

Eleven bygger ett collage av de mediebilder hen samlat in: de utskrivna bilderna klipps ut och arrangeras på ett papper. Genom uppgiften inspireras eleverna att uttrycka sina observationer och tankar i bilder (M3) och vägleds att fördjupa sin förmåga att skapa bilder (M4) med hjälp av collageteknik. Målet är att med hjälp av collage skapa en bild som visar elevens mediemiljö samt personer och karaktärer som förekommer i den.

Eleven vägleds att använda ett undersökande arbetssätt (M5) när hen jämför och väljer ut material i byggandet av sitt collage. Eleverna uppmuntras att tillämpa visuella sätt att kommunicera och påverka (M6) bland annat genom att reflektera över utformningen av sitt collage och färgerna i det. De bildexempel som läraren visar inspirerar eleverna att även tillämpa sätt att uttrycka sig visuellt som tidigare uppstått i konsten i sitt eget skapande av bilder (M9).

Eleven presenterar sitt färdiga collage för gruppen och berättar om de medier samt personer och karaktärer som hen valt ut. Eleverna uppmuntras att diskutera sina iakttagelser och tankar gällande mediebilder samt motivera sina synpunkter (M2) och uttrycka sina åsikter (M6). I diskussionerna studerar man mediekulturens betydelser ur såväl individens som olika gemenskapers perspektiv (M8). Eleverna vägleds att reflektera över hurdana värderingar, skönhetsideal och stereotyper de personer och karaktärer de valt representerar, om dessa värderingar, ideal och reduceringar alltid är godtagbara (M10) samt hur bilder i medierna påverkar vars och ens liv och identitetsbyggande (M8). Man diskuterar också mångfalden i collagen med gruppen (M11).

Kuvassa neljä oppilasta istuu pöydän ääressä. Pöydällä on leviteltynä papereita ja papereista leikattuja hahmoja ja henkilökuvia. Kaksi opiskelijaa on levittämässä paperipuikolla liimaa tulosteesta irti leikatulle paperihahmolle.
Foto: Juha Vakkilainen

 

Tillbaka upp

Planeringen av mediegestalten inleds genom att man reflekterar över gestaltens visuella egenskaper, det vill säga hur karaktärers osynliga egenskaper – såsom mod eller ondska – har gjorts synliga. Läraren visar bilder av olika mediegestalter, såsom hjältar och skurkar, och uppmuntrar eleverna att diskutera vilka visuella metoder som har använts för att skilja deras särdrag åt (M2). När eleverna studerar gestalterna vägleds de att använda visuella, verbala och andra metoder för tolkning av bilder (M7). Eleverna kan exempelvis göra videor eller ta bilder där de framträder som hjältar eller skurkar.

Därefter skissar eleven upp en egen mediegestalt. Dess egenskaper ska kunna uttolkas ur bilden, och den ska anknyta till den medievärld som visas i elevens collage. Eleven inspireras att tillämpa sin valda bildkulturs uttryck och estetik i planeringen av sin karaktär (M9). Eleven uppmuntras att reflektera över visuella sätt att synliggöra karaktärens egenskaper och på så sätt påverka genom bilder (M6).

Eleven tecknar den karaktär som hen skissat upp på ett ljusbord och skannar bilden. Den öppnas sedan i ett bildbehandlingsprogram. Man går igenom grunderna för bildbehandling i undervisningen. Eleverna handleds att använda olika möjligheter och uttryckssätt som bildbehandlingsprogrammet möjliggör samt fördjupa sina färdigheter i att skapa bilder (M4). Till slut skriver eleven ut den färdiga bilden.

 

Oppilas on kumartunut valopöydän päälle ja piirtää läpi suunnittelemansa hahmon ääriviivoja.
Foto: Juha Vakkilainen

Allt material som skapats under uppgiften sammanställs till en portfolio. I portfolion samlas förutom de färdiga verken också elevens utkast och skriftliga texter, såsom anteckningar och självvärderingar. Portfolion synliggör planeringsprocessen och gör det möjligt att granska och bedöma förverkligandet av målen för varje arbetsskede från utkast till färdigt verk.

Tillbaka upp

I bedömningen av uppgiftshelheten bedömer man förverkligandet av målen M1–M11 i olika skeden av elevens arbete. Kriterierna för slutbedömningen beskriver elevens kompetensnivå för vitsorden 5, 7, 8 och 9 för vart och ett av målen M1–M11 inom bildkonsten. De används som sådana när läraren ger eleven ett slutvitsord efter att eleven har avlagt grundskolans lärokurs i bildkonst. Mediegestaltsuppgiften betraktas nedan som en delprestation för slutbedömningen.

Kaksi oppilasta istuvat tietokoneiden edessä. Lähempänä olevalla näytöllä on avattuna kuvankäsittelyohjelma ja siinä näkyy robottihahmo.
Foto: Juha Vakkilainen

Bedömningen av målområdet Att iaktta och tänka visuellt (M1–M3) kan ske exempelvis med hjälp av frågorna: hur har eleven iakttagit mediemiljön och satt ord på sina tankar? Med vilka visuella metoder har eleven synliggjort sina iakttagelser? Exempelvis enligt kunskapsbeskrivningen för målet M3 får eleven vitsordet fem om hen ”under konkret handledning uttrycker några iakttagelser och tankar i bild”. För vitsordet nio krävs att ”eleven fördjupar sin förmåga att uttrycka sina iakttagelser och tankar i bild” och ”mångsidigt använder andra metoder för att skapa information när hen uttrycker sig i bild”. Eleven kan exempelvis ha tagit skärmbilder med datorn vid användningen av medier, jämfört, valt och kombinerat bilder samt gjort skisser utifrån dem.

I bedömningen av målområdet Att skapa bilder (M4–M6) kan man bland annat reflektera över hur elevens förmåga att uttrycka sig, kommunicera och påverka genom bilder samt problemlösningsförmåga har fördjupats under uppgiftshelheten. Exempelvis för målet M4 är föremålet för bedömningen fördjupning av förmågan att uttrycka sig i bild. För att få vitsordet nio ska eleven ”målmedvetet  och ändamålsenligt tillämpa olika sätt för att uttrycka sig i bild”. Hen kan exempelvis utforska de möjligheter som bildbehandlingsprogram erbjuder, självständigt lära sig att använda det verktyg hen behöver och tillämpa det i uppgiften.

I bedömningen av målområdet Att tolka visuell kultur (M7–M9) studerar man bland annat hur eleven i diskussioner och i sina bilder lyfter fram mediebilders betydelser och uttryckssätt i olika mediekulturer. Hur tillämpar eleven olika metoder för tolkning av bilder? Exempelvis i bedömningen av mål M8 bedömer man hur eleven granskar betydelsen av visuell kultur. Om eleven ”känner igen och nämner någon betydelse som visuell kultur har” motsvarar det vitsordet fem. Om eleven ”deltar med sina tolkningar i diskussioner om vilken betydelse visuell kultur har” motsvarar elevens kunskaper vitsordet åtta. Då har eleven exempelvis reflekterat över sin egen identitet i förhållande till gemenskaper i medierna när hen skapat sin karaktär.

Kuvassa vasemmalla näkyy tietokone, jossa on auki tekstinkäsittelyohjelma. Oikealla pöydällä on paperikuva, jossa näkyy katsojaa katsova nuori naishenkilö, joka nojaa käsiinsä ja etualalla on epätarkkoja shakkinappuloita. Keskellä kuvaa näppäimistön ja kuvan päällä on epätarkka käsi.
Foto: Juha Vakkilainen

I bedömningen av målområdet Att uppfatta estetiska, ekologiska och etiska värden (M10 och M11) reflekterar man bland annat över om eleven känner igen värderingar som framkommer i medierna och hur hen tar ställning till dem. Exempelvis i målet M11 är föremålet för bedömningen uttryckandet av egna värderingar genom bilder. Man bör observera att bedömningen inte gäller elevens värderingar i sig, utan hur eleven lyckas uttrycka dem. För att uppnå vitsordet nio i uppgiften i fråga ska eleven presentera sin syn på mediekulturens mångfald och frågor kring en hållbar relation till medier samt påverka genom sina visuella verk. Eleven kan exempelvis ha reflekterat kritiskt över sin relation till de medier hen använder genom sin karaktär.

I uppgiftshelheten Mediegestalt behandlas alla mål och innehåll inom bildkonsten. Att mål och innehåll flätas samman med varandra på detta sätt är naturligt för helhetsbetonade konststudier. När undervisningens mål och innehåll samt tydliga bedömningsgrunder löper parallellt med uppgiftshelheten ända från början är det lätt för både läraren och eleven att följa och bedöma framstegen i lärprocessen.

Tillbaka upp