Slutbedömningen i modersmål och litteratur är i huvudsak en kvalitativ kriteriebaserad bedömning. Kvalitativ bedömning är något mindre objektiv än kvantitativ bedömning, men den erbjuder eleven mångsidigare och mer övergripande information om hur kunnandet utvecklas. Tillförlitligheten i den kvalitativa bedömningen kan också främjas på många sätt.
En nyckelfaktor för kvalitativ bedömning är konsekvens och en viktig utgångspunkt för en konsekvent bedömning är själva bedömningskriterierna och till exempel i vilken mån bedömningskriterierna är kopplade till läroämnets mål samt hur logiska de kriteriespecifika vitsordsövergångarna är. Eftersom modersmål och litteratur till antalet årsveckotimmar är det största läroämnet i den grundläggande utbildningen, är det oundvikligt att det har ett stort antal mål och bedömningskriterier. Å andra sidan kan man med hjälp av ett och samma bedömningsverktyg ofta bedöma hur fler än ett mål uppnåtts.
Kvalitativa bedömningskriterier är alltid i viss mån tolkningsbara. Lärarens ska ställa den prestation som bedöms direkt i relation till bedömningskriterierna, eftersom kvalitativa bedömningsverktyg, till exempel en text som eleven producerat, i motsats till kvantitativa bedömningsverktyg i allmänhet inte direkt visar bedömningens slutresultat. För att eleven ska nå vitsordet 8 är ett av målen till exempel att ”eleven kan uttrycka sina åsikter klart och motivera dem tämligen mångsidigt” (M2). Läraren ska tolka hur en niondeklassare uttrycker sina åsikter klart och argumenterar tämligen mångsidigt. För att bedömningen ska vara så tillförlitlig som möjligt för varje elev, måste läraren tolka och tillämpa kunskapskraven på samma sätt varje gång läraren gör en bedömning. I bedömningen av lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur behöver läraren till exempel i bedömningen av förmågan att tolka text även bedöma elevens grundläggande läsförmåga och textförståelse i undervisningsspråket.
Bedömningens tillförlitlighet främjas också av att lärarna sinsemellan är konsekventa och olika lärare tolkar och tillämpar bedömningskriterierna så enhetligt som möjligt. Nyckelordet för att främja att lärarna sinsemellan är så konsekventa som möjligt är samarbete. Detta innebär en öppen diskussion om tolkningen av bedömningskriterierna och de egna riktlinjerna för bedömning med kollegerna. Samarbete och gemensam förståelse av bedömningen är viktigt också när en elev som studerar enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur delvis deltar i undervisningsgruppen i svenska som andra språk och delvis deltar i lektionerna i svenska och litteratur. Det är viktigt att läraren i svenska som andraspråk också hör de övriga ämneslärarnas synpunkter på elevens färdigheter i undervisningsspråket och kunskapsområdena. På det sättet handlar bedömningen av lärokursen i svenska som andraspråk alltid om samarbete. Fortbildningarna för lärare kan också erbjuda möjligheter att fundera på bedömningsfrågor. Det är också viktigt att i varje skola och för varje ämnesgrupp reservera tid för diskussion om riktlinjerna för bedömningen samt att skapa praxis som stöder en enhetlig bedömning.
Man måste också beakta elevernas eventuella behov av stöd och differentiering i bedömningen. Ibland är det motiverat att utifrån elevernas särdrag bedöma hur ett och samma mål uppnås med olika bedömningsmetoder. Till exempel elevernas förmåga att hålla olika muntliga framträdanden behöver inte nödvändigtvis bedömas med en exakt likadan presentation som hålls inför hela klassen, om andra lösningar är motiverade och motsvarar elevens behov. En konsekvent bedömning innebär alltså inte att varje elev bedöms med hjälp av exakt likadana bedömningsuppgifter som genomförs på samma sätt. Det här ska särskilt tas i beaktande även i bedömningen av elever som studerar enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur, eftersom nivån på elevernas färdigheter i undervisningsspråket kan variera väldigt mycket. Det är viktigt att skapa situationer där eleverna känna sig trygga att tala.
Bedömningskriterierna för modersmål och litteratur är förutom rikliga även mångsidiga. Detta förutsätter att läraren använder många olika bedömningsmetoder och att ett varierande bedömningsmaterial sammanställs. Förutom att det i läroämnet finns fyra olika målområden med egna mål som läraren ska bedöma, förutsätter också de enskilda målen varierande bedömningsuppgifter och arbetssätt. När läraren till exempel bedömer hur en elevs skrivfärdigheter utvecklats är det viktigt att eleven har möjlighet att skriva texter som representerar flera textgenrer. Dessutom är det viktigt att beakta att föremålet för bedömning inte enbart är att skriva utan att producera texter i vidare bemärkelse. För att eleverna på ett heltäckande sätt ska få visa sin multilitteracitet och sina kunskaper i att producera text ska de erbjudas mångsidiga möjligheter till detta. Det lönar sig att tillsammans med eleverna producera text på många olika plattformar och med olika arbetsredskap, även tillsammans i par och grupper. På så sätt kan också en elev som behärskar till exempel audiovisuella uttrycksmetoder och på ett konstruktivt sätt kan främja produktionen av en gemensam text påvisa sitt kunnande.
I fråga om elever som studerar enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur är det viktigt att bedömningen baserar sig på sådana texter och textgenrer som man har gått igenom och övat på tillsammans med eleverna. I undervisningen är det bra att också öva på olika sätt att komplettera skrivna texter med hjälp av bilder, grafer och illustrationer samt inbäddade länkar, eftersom dessa alla ger en möjlighet att visa prov på sitt kunnande i olika skeden av språkutvecklingen. I bedömningen är det väsentligt att ta hänsyn till i vilket skede eleven är i utvecklingen av den grundläggande färdigheten i skolans undervisningsspråk.
Tillförlitligheten i den kvalitativa bedömningen främjas också av att bedömningssituationerna är autentiska och bedömningsmetoderna ändamålsenliga. Under lektionerna i modersmål och litteratur ska eleverna erbjudas möjligheter att utnyttja sina interaktionsfärdigheter i många slags diskussionssituationer, där eleverna till exempel kan uttrycka och motivera sina åsikter. Autenticiteten när eleverna producerar texter kan ökas genom att publicera texterna för många olika målgrupper och på olika plattformar. Helt autentiska bedömningssituationer är inte möjliga i praktiken, men man kan ändå sträva efter att simulera autentiska situationer.
