Mera tid för undervisning i läs- och skrivfärdigheterna hösten 2025

Läs- och skrivfärdigheterna ingår inom all verksamhet i skolan, inte bara på lektionerna i modersmål och litteratur. I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen beskrivs läsfärdigheten i stor utsträckning med begreppet multilitteracitet. Multilitteracitet kombinerar färdigheter i att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer och ur olika kunskapsområdens perspektiv. 

Elevernas multilitteracitet utvecklas genom språkmedveten undervisning i alla läroämnen. På lektionerna i modersmål och litteratur fokuserar man på att öva grundläggande färdigheter i läsning och skrivning och läraren planerar alltid undervisningen utifrån den lokala läroplanen. Vid genomförandet av undervisningen är det viktigt att enligt uppgift eller uppgiftshelhet även beakta: 

• språkmedvetenhet i undervisningen och textfärdigheter inom olika kunskapsområden
• mångsidig kompetens
• mångsidiga arbetssätt och -metoder
• undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande
• gruppspecifika stödformer
• individuella stödåtgärder.

Avkodning och språkförståelse

I årskurs 1–2 är det särskilt viktigt att eleverna lär sig grundläggande läs- och skrivfärdighet. Läraren ska sporra och handleda eleven vid läsinlärningen och ge eleven möjlighet till övning i att använda strategier för läsförståelse samt uppmuntra eleven att iaktta sin egen läsförståelse. Barn som i ett tidigt skede lär sig använda lässtrategier på ett systematiskt sätt lär sig samtidigt hantera olika redskap som främjar deras läs- och skrivutveckling i ett senare skeden. Olika strategier främjar olika delområden.

Ett talat språk är uppbyggt av små byggklossar av språkljud. När en nybörjarläsare knäcker koden betyder det att hen förstår att det talade språket kan delas upp i mindre språkljud. De här språkljuden har eleven vuxit upp med i sin omgivning och en elev kan ha byggklossar från olika språk i sin vardag. Därför är det också viktigt att eleverna lär sig särskilja vilka språkljud som hör till undervisningsspråket i skolan och hur de ser ut i text. Inom skolans verksamhetskultur är det angeläget att även synliggöra och bejaka de andra språken i elevens vardag. En språkmedveten undervisning och verksamhetskultur tar i beaktande alla språk i elevens språkrepertoar, eftersom det här bland annat stärker skolspråket. 

I ett barns läs- och skrivutveckling innebär avkodning att eleven lär sig känna igen byggklossarna i språket, både som ljud och hur det ser ut i text.  En elev som ”knäckt koden” kan koppla ihop bokstav och ljud, för att se hur de skrivna bokstäverna bygger upp de språk som hen omges av.

En elev som lär sig läsa och skriva ska lära sig behärska kombinationen av avkodning och språkförståelse. Språkförståelsen kräver ett tillräckligt ordförråd, förståelse för språkets struktur och hörförståelse. En nybörjarläsare behöver med andra ord stärka sina färdigheter i att koppla samman språkljud med bokstav, men hen ska även utveckla sin språkförståelse. 

Avkodning betyder nämligen inte att eleven ännu nödvändigtvis förstår det lästa. Det är också bra att komma ihåg att en elev kan ha brister i sin avkodning, men ändå ha en god förståelse för det talade språket. I samma klassrum kan det också finnas elever som har goda färdigheter i avkodning, men svag förståelse för det lästa. 

Läsutvecklingen stärks av explicit och systematisk undervisning 

I årkurs 3 kommer eleven i olika läroämnen att möta texter som till såväl innehåll, språk som omfattning kräver en tillräckligt god läsfärdighet för att kunna ta till sig det lästa. Därför behöver eleven under årskurs 1–2 utveckla tillräckligt goda läsfärdigheter.  En explicit och systematisk undervisning av avkodning och språkförståelse synliggör de steg som eleven genomgår för att utveckla den tidiga läsfärdigheten. En elev som med egna ord kan beskriva vad hen lär sig och hur lärprocessen ser ut blir även medveten om att hen använder sig av en strategi vid sitt lärande. Det här främjar lärandet av mera komplexa lässtrategier som kommer att behövas när de texter hen möter blir svårare till innehåll och även språket blir mera komplext. 

En nybörjarläsare behöver tillräckligt med tid för att ljuda sig igenom läsningen. Högläsningens betydelse kan inte överskattas. En elev som ljuder sig genom läsningen stärker den ortografiska kunskapen, vilket betyder att minnet lagrar information om hur det talade språket ser ut i skrift. En ljudande lässtrategi kommer även att behövas i ett senare skede av skolgången, när eleven möter nya, svårare ord. Även goda läsare använder en ljudande lässtrategi, även om de inte nödvändigtvis uttalar ljuden högt. Språkljuden vi lär oss under vår tidiga läs- och skrivutveckling lagras i hjärnan och även vuxna läsare aktiverar ordens ljudsida när vi läser tyst, särskilt när vi läser svåra ord.

Vid läs- och skrivträningen i årskurs 1–2 kan läraren använda olika metoder, exempelvis ljudbaserad lästräning, textsamtal och förståelsebaserad läsinlärning. Sambandet mellan bokstäver, språkljud och talade ord kan stärkas genom en undervisning som tydliggör kopplingen. När bokstäverna är bekanta kan en direktavkodning av korta ord och ord som förekommer ofta i svenskan introduceras. Även böjningar och härledningar av ord som synliggör ordens stam och ändelser kan lyftas fram och bearbetas systematiskt. 

Bokstavsnamn, bokstavsljud och bokstavskort kan introduceras på olika sätt. Genom att exempelvis spela memory och träna att para ihop liten-stor bokstav eller ord- och bildkort kan lärandet också ske genom lek. Man kan exempelvis också spela lotto eller ordkortsspel och träna hur ett talat ord ser ut i skrift. För elever som redan kommit en bit på vägen kan man även skapa memory med ordstam och ändelse.

Läsflyt genom träning

Att läsa med flyt innebär att man läser korrekt, i lämplig fart, med rätt intonation och utan ansträngning. För att kunna läsa flytande behöver en elev som tillräckligt med träning i fonologisk medvetenhet och ordavkodning, förstärkt av en ljudande lässtrategi. Då frigörs kapacitet för läsförståelse och tolkande läsning. 

Läsflytet tränas genom läsning. Det är viktigt att vårdnadshavarna är medvetna om hur stor betydelse fritidsläsningen har, men det är också väsentligt att det under lektionerna finns tillräckligt med tid för både högläsning och tyst läsning.

Det finns många olika metoder för att träna läsning och det är viktigt att vara uppmärksam på elevens motivation. Eleven behöver tillräckligt med lugn och ro och behöver känna sig trygg i läsningen, särskilt vid högläsning. Vissa elever drar nytta av att läsa samma text flera gånger högt, medan andra kan behöva mera variation. 

Olika metoder för högläsning

Högläsningen kan tränas på olika sätt och det kan vara motiverande att variera metod. Då känns läsningen lustfylld och rolig, både för den som inte ännu riktigt läser flytande och den som börjar bli en van läsare. Följande metoder kan användas både i klassrummet och för att träna läsläxan hemma tillsammans med en förälder. 

Porlande läsning

 Alla i gruppen läser samma text högt samtidigt. Metoden passar särskilt bra för nybörjarläsare som får stöd av kamraternas läsröster. Mängden text som eleverna läser blir också större, när alla läser hela texten tillsammans.

Läsning i turer

Läraren läser först texten högt och eleverna upprepar det lästa. Det blir ännu roligare om läraren varierar sin röst och exempelvis läser med olika känslor. Efter läsningen kan man även fundera vidare på hur rösten påverkar upplevelsen av det lästa. Hur låter texten exempelvis om den läses med glädje, förvåning, ilska, rädsla i rösten? Eller kanske så att läraren har hicka? 

Läsning i par

Eleverna läser texten i par och turas om att läsa och lyssna. Längden på de avsnitt som läses kan vara olika, beroende på elevernas läsfärdighet. 

Blixtsnabb läsning

Läraren läser texten högt. Eleverna följer med i texten i sin egen bok. När läraren knäpper med fingrarna eleverna högt läsa följande ord i texten. Metoden hjälper eleverna att fokusera på texten under läsningen. 

Minutläsning

Läraren tar tid med ett stoppur, medan eleven läser högt. Eleven läser samma text två eller flera gånger och börjar alltid på samma ställe och läser i en minut. Då kan eleven också se hur läsningen blir snabbare, när orden och texten blir bekant.

Parläsning med en vuxen 

Läraren eller en annan vuxen läser turvis tillsammans med eleven. Beroende på hur bra eleven lärt sig läsa kan man välja om man turvis läser: 

• ett ord åt gången
• en mening åt gången
• ett stycke åt gången
• en sida åt gången.

Delat läsade 

För elever som behöver extra stöd i sitt läsande kan metoden delat läsande vara ett sätt att engagera dem i läsningen och texten. I delat läsande fungerar läraren som modell och förebild genom läsprocessen och modellerar själva läsningen, medan eleverna interaktivt deltar i samtalet kring texten. Delat läsande kan stärka språkförståelsen och låter även läraren fokusera på specifika element i texten. Det kan till exempel handla om att under läsprocessen arbeta med exempelvis ordförrådet, meningsbyggnaden eller läsförståelsen.

Undervisning i läsning genom delat läsande sker i olika faser och genom upprepad läsning av boken eller texten. Processen med delat läsande kan ta flera dagar eller veckor, beroende på vad som är i fokus och därför får boken gärna tangera ett tema som känns relevant och inspirerande för eleverna. Innan processen inleds har läraren bekantat sig väl med texten och förberett arbetet.

Läraren inleder med att introducera den texten för eleverna. Hen presenterar författare, titel, pärmbild, tema och annat som är relevant för läsningen. Läraren kan ställa öppna frågor kring texten innan läsningen, läser sedan texten högt för eleverna och samtalar kring elevernas omedelbara upplevelse av texten. 

Inför den andra genomläsningen har läraren förberett frågor kring boken och temat. Om ett mål med metoden är att träna högläsning och läsflyt kan eleverna få läsa texten eller delar av texten högt. Om ett mål är att främja ordförrådet är det kanske orden hen fäster sig vid och ställer frågor om, eller om det är temat som gruppen ska jobba vidare med kan det vara frågor kring det här. Under läsningen stannar läraren upp och ställer frågor som engagerar eleverna till samtal och uppmuntrar elevernas tolkningar och kommentarer.

Efter den andra läsningen kan eleverna exempelvis få illustrera det lästa genom att skapa egna tolkningar av något i texten som väckte tankar hos dem. Den här fasen i arbetsprocessen stärker även multilitteraciteten. Eleverna får skapa nya bilder eller göra en animation, video eller musik utgående från sin tolkning av det lästa. Samtidigt är det viktigt att hålla fokus på den lästa texten, så att de strategier som stärker läsförståelsen också synliggörs i arbetet. Genom att låta eleverna bearbeta sin läsning genom att själva skriva eller producera nya texter utgående från det lästa, blir skrivprocessen en del av arbetet. Eftersom läs- och skrivutvecklingen ofta går hand i hand, stärker de här arbetsmetoderna de grundläggande färdigheterna på ett mångsidigt sätt.

Delat läsande ger nya verktyg för att ta sig an en text och bearbeta den genom samtal och andra arbetssätt som stärker språk-, läs- och skrivförmågan. 

Det finns olika materialbanker för att arbeta med uppgifter kring den tidiga läsutvecklingen.

Webbsidan uppdateras under april 2025