Utbildningsstyrelsens första Utbildningspulsen granskade tron på utbildning, det vill säga tron på utbildningens betydelse och dess nytta i arbetslivet samt faktorer som hänger samman med den. Tron på utbildning är en central byggsten för framtiden och samhället: tilliten till utbildningens kraft påverkar i hög grad hur hoppfullt barn, unga och hela samhället förhåller sig till framtiden. I enkäten bad vi också om observationer om nuläget för den finländska utbildningen.

Svarstiden var 12 augusti till 5 september 2025. Enkäten genomfördes i Webropol. 208 yrkesverksamma inom utbildningssektorn besvarade enkäten.

Enkäten var en del av Utbildningspulsen, en öppen sammanställning av information som Utbildningsstyrelsen producerar. Den kombinerar forskningsbaserade uppgifter och registermaterial från olika källor och samlar in synpunkter från sakkunniga inom utbildning om olika teman.

Vilka faktorer påverkar enligt dig barn och ungas tro på utbildning? Välj högst tre faktorer som du anser vara viktigast. Den närmaste kretsens attityder till studier Trivsel i skolan Livskompetens Att tycka om att studera Stöd för lärandet Sysselsättningsmöjligheter Samhällsdebatten om utbildning Möjligheter till fortsatta studier Inlärningssvårigheter Något annat, vad?
Foto: Utbildningsstyrelsen
Tillbaka upp

Hur väl fungerar följande saker enligt dig i den finländska utbildningen just nu? Utbildningssystemet Läroplaner/examensgrunder Digitalisering Läromedel Bedömning av kunnandet Stöd för lärandet Likabehandling i utbildningen Välbefinnande hos personalen vid läroanstalterna Välbefinnande hos elever och studerande Utveckling av kompetensen hos yrkesverksamma inom utbildningssektorn
Foto: Utbildningsstyrelsen
Tillbaka upp

I frågorna med öppna svar beskrev respondenterna hur faktorer som påverkar tron på utbildning syns i läroanstalternas vardag. De kunde också dela andra tankar om tron på utbildning och om nuläget för utbildningen. I största delen av de öppna svaren betonades betydelsen av attityderna i barnens och de ungas närmaste krets, och särskilt stödet hemifrån, för trivseln i skolan och för att barn och unga ska tycka om att studera.

Som ett nytt tema lyfte respondenterna fram lärarnas roll som centrala upprätthållare av tron på utbildning. Kunniga lärare förbättrar utbildningens kvalitet och inverkar positivt inte bara på barn och ungas tro på utbildning, utan också på attityderna till skolgång i deras närmaste krets. 

En del av respondenterna var oroade över lärarnas ork, särskilt när bristande livskompetens hos barn och unga och utmaningar i hemmen syns i läroanstalternas vardag som beteendestörningar. Tillräckligt stöd i rätt tid för lärandet ökar barn och ungas trivsel i skolan.

Enligt respondenterna stöder en positiv samhällsdebatt om utbildning tron på utbildning. Respondenterna ansåg också att likabehandling i utbildningen är viktig, till exempel i fråga om läromedlens kvalitet och tillgång, bedömningspraxis vid olika läroanstalter samt möjligheter till fortsatta studier.

Tillbaka upp

  • Utbildningssektor som respondenten representerar: grundläggande utbildning 35 %, yrkesutbildning 24 %, gymnasieutbildning 12 %, småbarnspedagogik 8 %, kommunsektorn 7 %, fritt bildningsarbete 4 %, annan sektor 4 %, grundläggande konstundervisning 2 %, förskoleundervisning 1 %, yrkeshögskoleutbildning 1 %, universitetsutbildning 1 %.
  • Respondentens roll: rektor/biträdande rektor 32 %, lärare 21 %, representant för förvaltningen 10 %, sakkunnig 10 %, direktör för bildningsväsendet 7 %, studiehandledare 7 %, chef för småbarnspedagogiken 4 %, koordinator/planerare 4 %, annan roll 3 %, barnskötare 1 %, lärare inom småbarnspedagogik eller förskoleundervisning 1 %, sakkunnig i internationella ärenden 0 %.
  • Respondentens landskap: Nyland 27 %, Egentliga Finland 11 %, Lappland 9 %, Norra Österbotten 9 %, Österbotten 6 %, Mellersta Finland 6 %, Birkaland 6 %, Satakunta 6 %, Kymmenedalen 3 %, Mellersta Österbotten 3 %, Norra Karelen 2 %, Södra Karelen 2 %, Södra Österbotten 2 %, Södra Savolax 2 %, Egentliga Tavastland 2 %, Norra Savolax 2 %, Päijänne-Tavastland 1 %, Kajanaland 0 %, Utlandet 0 %.
Tillbaka upp

Tillbaka upp