Frågor att fästa särskild uppmärksamhet vid när likabehandlings- och jämställdhetsläget bedöms

När likabehandlings- och jämställdhetsplanen utarbetas ska skolan fästa särskild uppmärksamhet vid att förebygga och eliminera trakasserier. Man vet att bland annat elever som tillhör olika minoriteter utsätts för trakasserier i skolan. Skolan och utbildningsanordnaren är inte bara skyldiga att ingripa i trakasserier som kommit till deras kännedom, utan de är också skyldiga att förebygga trakasserier.

Enligt lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) samt grunderna för förskoleundervisningens läroplan och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen ska det i utbildningsanordnarens elevvårdsplan separat beskrivas åtgärderna för att förebygga våld, mobbning och trakasserier, följa upp deras förekomst och ingripa i problemsituationer samt rutinerna som förutsätts för uppföljningen efteråt. Ifall förebyggande av och ingripande i trakasserier beskrivs i skolans plan för likabehandling och jämställdhet, lönar det sig att hänvisa till denna plan i elevvårdsplanen. 

Trakasserier är en form av diskriminering

Utbildningsanordnaren och skolan gör sig skyldiga till diskriminering om de försummar sin skyldighet att vidta åtgärder för att förhindra trakasserier som en elev utsätts för och som de känner till. Det som hänt ska behandlas med parterna och deras vårdnadshavare. Om trakasserierna fortsätter måste metoderna för att ingripa utökas eller skärpas. Dessutom är det skäl att behandla trakasserier som fenomen på ett allmänt plan i hela klassen eller skolgemenskapen, eftersom trakasserier berör hela skolan. Förutom en annan elev kan även en medlem av skolans personal göra sig skyldig till trakasserier. Om en av skolans anställda utsätter en elev för trakasserier är det fråga om diskriminering mot eleven som görs av utbildningsanordnaren.

Alla känner inte nödvändigtvis till begreppen trakasserier och diskriminering eller hur dessa kan komma till uttryck. Om det i en jämställdhets- och likabehandlingsenkät som kartlägger nuläget frågas om eleven har råkat ut för trakasserier får man inte nödvändigtvis reda på den önskade informationen. Det är bättre att konkret fråga om osakliga kommentarer eller skällsord med anknytning till utseendet eller andra personliga egenskaper. Dessutom är det viktigt att fråga var sådana osakliga kommentarer sker (till exempel i sociala medier, i skolan eller på vägen till skolan) och om skolans personal har informerats om det som hänt.

Trakasserier har ett samband med hälsorisker, svårigheter med skolgången och riskbeteende hos unga. Därför är det viktigt att den som blivit offer för trakasserier eller som bevittnat trakasserier vågar vända sig till en vuxen och att man kan förhålla sig till trakasserierna på ett lämpligt sätt.

Jämställdhetslagen förbjuder sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön.  Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är oönskat beteende genom vilket man avsiktligt eller de facto kränker en persons psykiska eller fysiska integritet genom att skapa en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller ångestfylld stämning.

Enligt diskrimineringslagen är trakasserier ett beteende som syftar till eller som leder till att en persons eller människogrupps människovärde kränks och beteendet skapar en stämning som gör att personen eller människogruppen förnedras eller förödmjukas eller som är hotfull, fientlig eller aggressiv gentemot dem.

Trakasserier är aldrig den utsattas fel

Skolan bör utarbeta tydliga anvisningar om trakasserier. Av anvisningarna ska bland annat framgå vad sexuella trakasserier, trakasserier på grund av kön, könsidentitet eller variationer av könsdrag är eller vad trakasserier i fråga om de diskrimineringsgrunder som nämns i diskrimineringslagen innebär. Dessutom ska det av anvisningarna framgå olika former av trakasserier, vad den som utsatts för trakasserier eller observerat trakasserier kan göra, vem hen kan vända sig till och hur skolans personal ska agera i situationen. Hela skolgemenskapen ska känna till anvisningarna. 

Vårdnadshavarna för både den som gjort sig skyldig till trakasserier och den som utsatts för trakasserierna ska alltid kontaktas. Vid allvarliga störningar och våldssituationer ska man kontakta polisen.

Att öka medvetenheten om olika former av trakasserier och utarbeta anvisningar för trakasserifall kan vara en del av skolans arbete för jämställdhet och likabehandling. I en likabehandlings- och jämställdhetsmedveten skola råder en verksamhetskultur där det inte finns några åskådare till trakasserier, utan var och en kan och vågar ingripa i trakasserier och försvara den som utsatts för dem. Alla ska delta i att förebygga trakasserier och ingripa i dem.

Utbildningsanordnaren är skyldig att göra ändamålsenliga och rimliga anpassningar som behövs i respektive situation.

Med rimliga anpassningar i skolan avses nödvändiga ändringar och arrangemang som tryggar att en elev med funktionsnedsättning kan delta i skolans verksamhet på lika villkor. Rimliga anpassningar kan göras till exempel genom att ordna nödvändiga hjälpmedel i klassrummet, utveckla möjligheterna att genomföra studierna och anpassa undervisningen. 

Vägran att göra rimliga anpassningar är diskriminering

Vid bedömningen av behov av anpassningar beaktas i första hand behoven hos personen med funktionsnedsättning. Dessutom beaktas utbildningsanordnarens storlek och ekonomiska ställning, verksamhetens art och omfattning, de uppskattade kostnaderna för anpassningarna samt det stöd som kan fås för att ordna anpassningarna.

Skolan ska aktivt identifiera behov av anpassningar och föra en dialog med eleven och hens vårdnadshavare om behov av anpassningar upptäcks. Dessutom ska man i bedömningen av anpassningsbehov beakta synpunkter från sakkunniga som är relevanta med tanke på elevens funktionsnedsättning eller sjukdom. En elev kan behöva flera olika anpassningar. Anpassningar kan behövas i undervisningen eller i skolans övriga verksamhet.

En rimlig anpassning kan också gälla skoltransporter. Om till exempel ett barn med funktionsnedsättning på grund av sin funktionsnedsättning behöver skoltransport till en annan skola än närskolan eller till en adress som inte är barnets officiella boningsort, kan barnet ha rätt till transport som rimlig anpassning, även om transporten inte skulle beviljas enligt 32 § i lagen om grundläggande utbildning.

Anpassningar kan också vara nödvändiga i en överraskande situation, till exempel om skolans hiss går sönder. I en sådan situation kan en rimlig anpassning till exempel vara att undervisningen för en rullstolsburen elev flyttas till skolans första våning.

I lagstiftningen finns ingen uttömmande definition av funktionsnedsättning, utan begreppet är kontextbundet. Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innefattar personer med funktionsnedsättning bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i kombination med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. Funktionsnedsättningen kan således ta sig olika uttryck i olika miljöer.

Valteri center för lärande och kompetens har producerat material som stöd för rimliga anpassningar:

Genom skolans arbete för att främja likabehandling och jämställdhet strävar man efter att utveckla skolan och hela samhället så att de blir mer inkluderande.

En inkluderande skola motsvarar elevens behov

I en inkluderande verksamhetskultur främjas inkludering, samhörighet, likabehandling, respekt för mångfald och jämställdhet i skolans hela verksamhet. Varje elev har rätt och möjlighet att höra till gruppen, bemötas jämlikt och delta i gemensam verksamhet enligt sina färdigheter och förutsättningar. En inkluderande skola svarar mot elevens behov och tvingar inte in eleverna i en för snäv form. Med olika former av stöd för lärande och skolgång kan man förverkliga varje elevs jämlika rätt till undervisning.

Förutom förebyggandet av diskriminering är skolans uppgift framför allt att främja likabehandling och jämställdhet, det vill säga att lära eleverna om och handleda eleverna mot en mer inkluderande verksamhetskultur. Med en mer inkluderande verksamhetskultur identifierar och avvecklar man fördomar och polarisering av samhället samt en differentiering av studie- och yrkesområden. En inkluderande verksamhetskultur förutsätter att personalen förstår hur attityder gällande till exempel funktionsnedsättningar, funktionshinder, olika stödbehov, ursprung, hudfärg, åskådning, kön och dess mångfald syns i personalens eget agerande och skolans verksamhetssätt.

Rutiner som ger upphov till rasism ska identifieras och avvecklas

Rasism och annan diskriminering ska identifieras och avvecklas i olika sammanhang, såsom i olika läroämnen och när man skapar en trygg lärmiljö. Det ska vara möjligt för eleverna att behandla rasism i en trygg miljö. Att tala om rasism och att lyfta fram och synliggöra den ska därför vara en del av den systematiska verksamheten som syftar till att påverka såväl strukturer, rutiner och handlingar som ord, värderingar och tankemodeller. Det räcker inte att enbart ingripa i eller förbjuda rasism eller annan diskriminering. Vi måste identifiera och avveckla strukturer, processer, värderingar, tankemönster och ord som ger upphov till rasism och som vi skapar eller använder dagligen.

Eleverna har möjlighet att delta i skolans beslutsfattande bland annat genom klassmöten samt elevkårs-, vänelevs- och medlingsverksamhet. Skolorna ska ha sådana strukturer där alla elever kan delta i beslutsfattandet enligt sin egen åldersnivå. Hur elevernas initiativ genomförs ska synliggöras, liksom även motiveringarna om initiativen inte är möjliga att genomföras.

Skolan ska vara lättillgänglig

Det är bra att fundera på hur skolans verksamhet kan göras lättillgänglig för alla vårdnadshavare på ett sätt som beaktar alla familjeformer. Skolan ska också ha beredskap att bygga upp ett samarbete med boendeenheter för barn som brådskande placerats utanför hemmet och för omhändertagna barn. I samarbete med vårdnadshavarna ska man identifiera och avveckla eventuella andrafierande antaganden och rutiner som kan bero på tankemodeller eller stereotyper som skapar ojämlikhet.

En inkluderande och jämlik verksamhetskultur är viktig i skolans hela verksamhet – även till exempel på rasterna och under skolmåltiderna. Ser man till att en person som äter specialkost inte hamnar i en sämre ställning än andra vid skolmåltider? Hur stöder skolan elevernas positiva och negativa religionsfrihet, såsom den positiva religionsfrihetens möjlighet att klä sig i symboler eller kläder i anslutning till sin religion, och den negativa religionsfrihetens rättighet att inte delta i religiösa tillställningar?

Elevens egenskaper, såsom kön, hudfärg, religion, modersmål eller hälsotillstånd, kan påverka hurdana bilder och modeller av mänsklighet, kompetens och karriärmöjligheter hen erbjuds i skolan. 

Som ett resultat av detta kan eleven uppleva otrygghet, utanförskap, förakt och ensamhet i skolan. Förutfattade meningar kan till exempel innebära en internaliserad uppfattning om att ett visst kön, en viss hudfärg, en viss religion eller ett visst modersmål är bättre lämpat för en viss sak, uppgift eller ställning. De kan också visa sig som förväntningar och antaganden om hur personer borde se ut och hur de borde bete sig och tala. Olika förutfattade meningar kan begränsa vår verksamhet oberoende av våra val.

Var och en ska kunna få vara sig själv

Uppdraget för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är att göra det möjligt för varje individ att vara sig själv som sitt unika jag. I undervisningen ska man identifiera och avveckla befintliga fördomar och förutfattade meningar. Undervisningen får inte upprätthålla normer som begränsar eleverna, och för detta krävs en medvetenhet om jämställdhet och likabehandling. En undervisning som är medveten om jämställdhet och likabehandling grundar sig på att man på ett finkänsligt sätt identifierar varje elevs individualitet och personlighet.

I en undervisning som är medveten om jämställdhet och likabehandling identifieras och avvecklas samhälleliga och kulturella strukturer som skapar ojämlikhet. En medvetenhet om jämställdhet och likabehandling i undervisningen och handledningen kräver långsiktigt arbete, och är viktig att främja genom ledarskapet i skolan, konsekvent planering av jämställdhet och likabehandling samt tillräcklig fortbildning för lärarna.

I en undervisning som är medveten om jämställdhet och likabehandling är läraren medveten om och strävar efter att överge sina eventuella ojämlika och stereotypa uppfattningar, vilka blir synliga i hens attityder, beteende och hur hen bemöter eleven som individ. Processer, handlingar och ord som skapar ojämlikhet kan förbli dolda i skolan om man inte talar om människornas egenskaper och deras inverkan.

En lärare som är medveten om jämställdhet och likabehandling:

• förstår vilka sociala och kulturella faktorer som skapar ojämlikhet samt vet att dessa går att påverka
• känner till sin benägenhet att förhålla sig på olika sätt till elever beroende på deras egenskaper
• ger eleverna utrymme att vara sig själva, utan några stereotypa förväntningar
• kan stöda eleven i att växa och att skapa sin identitet även när eleven är osäker på sin identitet eller hör till en minoritet
• avvecklar undervisningens andrafierande tanke- och interaktionsmodeller samt rutiner i sin arbetsgemenskap
• kan analysera strukturella faktorer som medför ojämlikhet som minoriteter möter tillsammans med eleverna
• främjar aktivt jämställdhet och likabehandling i den egna klassen och skolgemenskapen i sina val av läromedel, arbetssätt och samarbetsparter
• utvecklar skolans verksamhetskultur så att den blir mer medveten om jämställdhet och likabehandling samt deltar i skolans planering av jämställdhet och likabehandling.

Elevhandledningen ska identifiera varje elevs individualitet

Målet med undervisning och handledning som är medveten om jämställdhet och likabehandling är att rutinerna för undervisningen och handledningen inte skapar eller upprätthåller indelningen av eleverna i separata grupper enligt deras egenskaper. Man handleder eleverna till exempel till individuella val av vidareutbildning.

Det är viktigt att skolan med hjälp av undervisningen och elevhandledningen deltar i att avveckla stereotypa uppfattningar om olika yrken och studieval. Den handledande personalen ska också identifiera sina egna eventuella förhandsuppfattningar och hur dessa inverkar på handledningsarbetet.

Skolan ska uppmuntra eleven att göra fördomsfria läroämnes-, inriktnings- och karriärval utifrån sina individuella egenskaper, styrkor och motivationsfaktorer. På så sätt stöds eleven att även söka sig till branscher där elevens kön eller andra egenskaper är i minoriteten, om detta är förenligt med hens önskemål.

En särskild utmaning som observerats är hur elevens etniska bakgrund inverkar på i vilken riktning hen handleds i studierna. I fråga om elever med funktionsnedsättning har liknande observationer gjorts. Unga med funktionsnedsättning kan också i regel hänvisas till specialskolor eller särskilda studier. 

Elevhandledare och andra som hör till undervisningspersonalen ska kritiskt granska sina egna förutfattade meningar om elevernas lämplighet för olika branscher. Elevhandledaren ska vara medveten om frågor som gäller jämställdhet och likabehandling och tillägna sig ett genusmedvetet förhållningssätt till handledningen.

I undervisningen och handledningen ska man avstå från att kategorisera elever utifrån deras yttre egenskaper. Medvetenhet om jämställdhet och likabehandling konkretiseras i handledarens verksamhet; i hens förmåga att höra, lyssna på och observera eleven, göra tolkningar om hen samt vara i dialog med eleven. Det centrala målet för handledning som är medveten om jämställdhet och likabehandling, att stärka elevens företagsamhet och funktionsförmåga, innebär att eleven förmår göra meningsfulla val av läroämnen och andra val samt betydelsefulla planer utan att olika egenskaper utgör en omedveten begränsning eller ett hinder.

Det är bra för handledaren att fundera på om stärkande av aktörskapet och funktionsförmågan innebär olika saker för olika elever. Har elevens val av studier, studieväg eller yrke bestämts redan på förhand enligt elevens egenskaper, och styr dessa antaganden handledningsprocessens förlopp? I den personliga handledningen rör man sig inom ett område som förutsätter att handledaren är särskilt känslig för att identifiera reflektioner kring elevens identitet och värderingar samt deras betydelse för planerna och valen som gäller elevens framtid. En handledning medveten om jämställdhet och likabehandling grundar sig på en dialog med eleven och främjar kritisk reflektion över värderingar, föreställningar och antaganden.