Nätverk2026 stöder den nationella utvecklingen av kontinuerligt lärande och små kompetenshelheter

Enligt Sitras megatrender för 2026 förändrar digitaliseringen och den artificiella intelligensen arbetslivet och kompetensbehoven i snabb takt. Kunnandet blir snabbt föråldrat och betydelsen av kontinuerligt lärande blir allt större.

De ständiga förändringarna i arbetslivet kräver att arbetstagarna kontinuerligt utvecklar och förnyar sin kompetens. Samtidigt ökar behovet av flexibla möjligheter för lärande och uppdatering av kunnande vid sidan av arbetet samt i olika livssituationer. Det här kräver att utbildningen, arbetslivet och samhället erbjuder lösningar som stöder kontinuerligt lärande.

Små kompetenshelheter är begränsade studiehelheter, som innebär att man snabbt och flexibelt kan förvärva nytt kunnande i stället för en lång examensutbildning. Även inom företagen har efterfrågan på punktinsatser och snabbt tillgängliga utbildningslösningar ökat.

Undervisnings- och kulturministeriet utvecklar för närvarande en nationell referensram som stöd för identifiering, planering, genomförande och utvärdering samt kvalitetssäkring av högskolornas små kompetenshelheter. Referensramen grundar sig på Europeiska unionens rekommendation för mikromeriter (micro-credentials, 2022). Målet är att de små kompetenshelheterna inte utgör en separat helhet, utan att de kompletterar och utvecklar innehållet och strukturerna i examensutbildningen samt gör dem mer flexibla.

Genom arbetet inom Nätverk2026 som organiserats av Utbildningsstyrelsens JOPPI – ESF+-samordningsprojekt för kontinuerligt lärande i Finland har man kunnat stödja beredningen av referensramen. Arbetet har gett underlag för diskussion och olika perspektiv kring kontinuerligt lärande.

– Arbetet inom Nätverk2026 har visat att företrädarna för olika utbildningsformer anser att det är viktigt med gemensam diskussion och erfarenhetsutbyte. Att bygga upp en gemensam förståelse för hur framtiden för det kontinuerliga lärandet ser ut bidrar till att utveckla lösningar som svarar både mot de studerandes och arbetslivets behov, konstaterar Marjo Äikäs, specialsakkunnig vid Utbildningsstyrelsen.

Det gemensamma arbetet gjorde helhetsbilden av kontinuerligt lärande tydligare 

Under våren deltog över 100 utvecklare och experter inom kontinuerligt lärande från högskolor, yrkesutbildning och fritt bildningsarbete i arbetet inom Nätverk2026. I olika grupper behandlade de synpunkter och erfarenheter som framkommit i utvecklingsarbetet för kontinuerligt lärande.

En av grupperna fokuserade på att arbeta med en referensram för högskolornas små kompetenshelheter. Små kompetenshelheter lyftes fram som ett centralt utvecklingsområde redan i strategin för kontinuerligt lärande vid högskolorna som publicerades år 2022.

Att bygga upp en gemensam förståelse för hur framtiden för det kontinuerliga lärandet ser ut bidrar till att utveckla lösningar som svarar både mot de studerandes och arbetslivets behov

– I diskussionerna framkom behovet av att stärka de gemensamma principerna för planering och beskrivning av små kompetenshelheter. Referensramen kan stödja skapandet av gemensamma principer och samtidigt lämna utrymme för olika sätt att genomföra dem. Det är viktigt att högskolorna också beaktar den nationella utveckling som föregått referensramen och de riktlinjer och erfarenheter som uppkommit i samband med den, säger Äikäs. 

Undervisnings- och kulturministeriet har också fått respons på utkastet till referensramen från pilotprojekten inom Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols) samt ESF+-finansierade utvecklingsprojekt inom det nationella temat kontinuerligt lärande. 

– Det som temagrupperna inom Nätverk2026 lyfte fram motsvarade i hög grad den respons vi fått från andra intressentgrupper. Det här bekräftar att man i utvecklingsarbetet har identifierat rätt frågor med tanke på det fortsatta arbetet med referensramen, konstaterar undervisningsrådet Päivi Bosquet från undervisnings- och kulturministeriet. 

Referensramen för små kompetenshelheter går vidare till nästa fas under hösten

I temagrupperna diskuterades också kunskapen och kommunikationen om kontinuerligt lärande, vikten av kontinuerliga nätverk samt utvecklingen av öppna studieleder mellan yrkesutbildningen och yrkeshögskolan. Öppna studieleder stöder kontinuerligt lärande, men genomförandet av dem varierar fortfarande enligt region och anordnare.

Temagruppernas resultat presenterades i maj på JOPPI-projektets evenemang Kehittämistyön ääni – teemoja jatkuvasta oppimisesta. Undervisnings- och kulturministeriet använder resultaten vid beredningen av nästa version av referensramen för små kompetenshelheter. Den kommer att presenteras på evenemanget Kehittämistyön ääni hösten 2026. 

Kontinuerligt lärande är ett av de nationella, strategiska teman som undervisnings- och kulturministeriet ansvarar för som en del av programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027.

Mer information:

Marjo Äikäs
Specialsakkunnig
marjo.aikas [at] oph.fi
tfn 0295331651