Intresset för Erasmus+-programmets utlandsperioder fortsätter att öka – nytt rekord i ansökningsomgången våren 2026

Utbildningsstyrelsen har beviljat finansiering för Erasmus+-mobilitet (KA1) våren 2026 till de olika utbildningssektorerna, ungdomssektorn samt motion och idrott. Finansiering beviljades både för kortvariga projekt och till ackrediterade aktörer, till ett sammanlagt belopp på över 63 miljoner euro. Med denna finansiering kan över 32 000 utlandsperioder genomföras, vilket är 3 000 fler mobilitetsperioder än året innan.

Erasmus+ är högskolornas viktigaste finansieringsprogram för internationell mobilitet

Inom högskolesektorn var de beviljade beloppen och antalet mobilitetsperioder inom Erasmus+-programmet i stort sett oförändrade jämfört med förra året. Det beviljade beloppet steg till cirka 28,3 miljoner euro. Med finansieringen kan närmare 11 000 högskolestuderande och högskolelärare delta i internationella utbyten i och utanför Europa.

Den europeiska mobiliteten inom Erasmus+-programmet är högskolornas viktigaste finansieringsprogram för internationell mobilitet och internationellt samarbete. Närmare 70 procent av de finländska högskolornas utresande studerandemobilitet och 35 procent av personalmobiliteten genomförs med finansiering från Erasmus+. Programmet har också en central roll i att möjliggöra internationellt samarbete med den globala södern. 

Särskilt när det gäller internationell mobilitet till länder utanför EU är efterfrågan på finansiering klart större än de tillgängliga medlen. 

I ansökningsomgången kunde man också se att kortvarig flerformsmobilitet stod för en allt större andel av den beviljade finansieringen. Trenden är särskilt tydlig vid yrkeshögskolorna. Utbildningsstyrelsen publicerade tidigare i år en utredning som visar att kortvarig flerformsmobilitet sänker tröskeln för internationalisering.

Över 40 procent av mobiliteten inom yrkesutbildningen sker redan i grupp

Inom yrkesutbildningen beviljades närmare 20,4 miljoner euro i Erasmus+-bidrag. Summan omfattar 83 finansierade projekt och sammanlagt 7 443 mobilitetsperioder. Av mobilitetsperioderna avser 5 725 studerandemobilitet och 1 718 personalmobilitet. 

Enhetschefen för internationaliseringstjänster för yrkesutbildning vid Utbildningsstyrelsen Sari Turunen-Zwinger framhåller att gruppmobiliteten för yrkesstuderande, som infördes som en ny verksamhetsform 2024, har ökat snabbt. I den här ansökningsomgången utgör gruppmobilitet redan över 40 procent av den beviljade studentmobiliteten. 

-    Det är ändå viktigt att studerande även i fortsättningen erbjuds längre perioder i arbetslivet, konstaterar Turunen-Zwinger. 

Mobiliteten bland elever och studerande inom allmänbildande utbildning är fortsatt stark

Inom sektorn för allmänbildande utbildning beviljades 271 projekt sammanlagt 10,3 miljoner euro i finansiering. Sammanlagt beviljades 5 907 mobilitetsperioder, varav 4 656 avsåg mobilitet bland elever och studerande och 1 251 personalmobilitet. 

– Erasmus+-mobilitet öppnar världen för eleverna på ett konkret sätt: de studerar inte bara tillsammans med unga från ett annat land, utan delar också familjernas vardag och knyter varaktiga vänskapsband. För många är det dessutom första steget utanför Finlands gränser, berättar ledande sakkunnig Sirkka Säikkälä från internationaliseringstjänster för allmänbildande utbildning och vuxenutbildning vid Utbildningsstyrelsen. 
 

Allt fler mobilitetsperioder inom vuxenutbildningen genomförs med grönt resande 

Inom sektorn för vuxenutbildning beviljades 80 projekt sammanlagt cirka 3,2 miljoner i finansiering. Sammanlagt beviljades 1 728 mobilitetsperioder, varav 819 avser studerandemobilitet och 909 personalmobilitet. När det gäller personalmobilitet beviljades flest mobilitetsperioder för fortbildning och jobbskuggning, medan gruppmobilitet var den vanligaste formen av mobilitet bland studerande.

Sedan 2021 har antalet ansökningar, mobilitetsperioder och sökta budgetbelopp för mobilitetsprojekt inom vuxenutbildningen ökat varje år.

– När det gäller kortvariga mobilitetsprojekt var det stora antalet nya sökande och ansökningarnas höga kvalitet särskilt anmärkningsvärda i den här ansökningsomgången, berättar specialsakkunnig Petra Helenius från internationaliseringstjänster för allmänbildande utbildning och vuxenutbildning vid Utbildningsstyrelsen.  

Andelen grönt resande har ökat jämfört med tidigare år. I den här ansökningsomgången kommer 31 procent av de kortvariga mobilitetsperioderna och 25 procent av de ackrediterade organisationernas mobilitetsperioder att genomföras med grönt resande. 

Mobilitetsperioderna inom ungdomssektorn ger möjligheter även för unga i svagare ställning

Inom ungdomssektorn beviljades 71 projekt sammanlagt cirka 5,4 miljoner euro i finansiering. Sammanlagt beviljades 6 466 mobilitetsperioder för personal och unga.

Ungdomsutbyten beviljades många olika typer av sökande, såsom kommuner, organisationer, församlingar och fria ungdomsgrupper. Bland projektens teman framträdde särskilt miljö och natur samt välbefinnande och psykisk hälsa.

Bland projekten för att öka ungas delaktighet klarade sig i sin tur lokala projekt som utgår från de ungas egna behov väl. I de projekt som fick höga poäng riktades verksamheten exempelvis till unga som bor i glesbygden, skärgården eller förorter samt till unga med invandrarbakgrund. 

Även bidragen inom DiscoverEU-inkluderingsinsatsen var mycket efterfrågade. 

– Aktörerna inom ungdomssektorn upplever att tågluffning med DiscoverEU erbjuder unga en ny form av meningsfull och betydelsefull verksamhet och ger ungdomsarbetarna möjlighet att pröva ett nytt verktyg i ungdomsarbetet, berättar specialsakkunnig Ari Huotari från Utbildningsstyrelsens internationaliseringstjänster för ungdom, kultur och idrott. 

– Många unga skulle aldrig få en motsvarande erfarenhet utan de här projekten.

Idrottsföreningar söker ny kompetens utomlands

Inom motions- och idrottssektorn beviljades 16 projekt sammanlagt cirka 237 000 euro i finansiering. Med denna summa kan 119 mobilitetsperioder finansieras för olika typer av idrottsföreningar. För samtliga bidragsmottagare är Erasmus+-projektet deras första mobilitetsprojekt för idrottspersonal.

Ledande sakkunnig Terhi Liintola från Utbildningsstyrelsens internationaliseringstjänster för ungdom, kultur och idrott berättar att mobilitetsprojekten för idrottspersonal konkret främjar målen för EU:s kompetensunion genom att föreningsaktörer skaffar sig ny kompetens utomlands och för den direkt in i de finländska idrottsföreningarnas vardag.

-    Den kompetens som förvärvats under mobilitetsperioderna omsätts direkt i föreningarnas vardag i form av nya träningsmetoder, mer inkluderande arbetssätt och säkrare praxis. Samtidigt stärker det europeiska kollegiala lärandet föreningarnas gemensamma utvecklingsarbete och omsätter kompetensunionens mål i praktiken, beskriver Liintola.