Internationell mobilitet möjliggör utveckling inom ungdoms-, idrotts- och kultursektorn
År 2025 finansierade Erasmus+-programmet projekt inom ungdomssektorn med närmare 7,5 miljoner euro. Av detta belopp gick 5 734 419 euro till mobilitetsprojekt. Finansieringen användes till 20 ungdomsutbyten, nio mobilitetsprojekt för ungdomsarbetare, 13 projekt för ungas delaktighet och sex projekt inom DiscoverEU-inkluderingsinsatsen. Inom ramen för Erasmus+-ackrediteringen för ungdomssektorn genomfördes dessutom 64 ungdomsutbyten och 61 mobilitetsprojekt för ungdomsarbetare. År 2025 genomförde 32 ackrediterade organisationer projekt. Utöver DiscoverEU-inkluderingsinsatsen får varje år hundratals unga finländare upptäcka Europa med tåg genom att delta i Europeiska kommissionens ansökningsomgång för DiscoverEU-resekort.
Sammanlagt genomförde 20 kommuner, tio stiftelser, 45 organisationer och nio företag Erasmus+-projekt inom ungdomssektorn i Finland. De populäraste temana var demokrati och demokratiskt deltagande, fysisk och psykisk hälsa samt välbefinnande, delaktighet för unga som riskerar utslagning samt kvalitet och innovation inom ungdomsarbetet. Av Erasmus+-programmets prioriteringar framträdde särskilt inkludering och mångfald samt samhälleligt deltagande i projekten.
I solidaritetsprojekten betonades bland annat delaktighet och förebyggande av utslagning
År 2025 delades sammanlagt 2 501 623 euro ut i finansiering i Finland genom programmet Europeiska solidaritetskåren, som riktar sig till unga. Finansieringen användes till 32 volontärprojekt och 30 solidaritetsprojekt. I Finland har sammanlagt 109 kvalitetsmärken för volontärverksamhet beviljats. I volontärverksamheten deltar 38 kommuner, 55 föreningar och 16 andra organisationer från Finland. 26 föreningar, två andra organisationer och tre fria ungdomsgrupper ansökte om finansiering för solidaritetsprojekt.
De populäraste temana i solidaritetsprojekten var att minska klyftorna mellan kulturer och generationer samt de sociala klyftorna, främja delaktigheten hos unga som riskerar utslagning samt utveckla gemenskaperna. I volontärprojekten betonades inkludering och mångfald.
Spanien och Tyskland är de populäraste mål- och avreseländerna inom ungdomssektorn
I projekt inom ungdomssektorn var Spanien, Grekland och Tyskland de populäraste avreseländerna för mobilitetsperioder till Finland. Många unga kom också till Finland från Frankrike, Italien och Ukraina för volontärverksamhet. För mobilitetsperioder från Finland till andra delar av Europa var Spanien, Tyskland och Sverige populära målländer.
År 2025 deltog över 700 aktörer inom ungdomssektorn i utbildningar och studiebesök inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren som Finlands nationella programkontor ordnade eller till vilka kontoret sände deltagare. De avgiftsfria utbildningarna ger aktörer inom ungdomssektorn en utmärkt möjlighet att utveckla sin yrkeskompetens och skapa internationella nätverk.
Erasmus+ stärker idrottsföreningarnas kompetens och internationella nätverkande
2025 års ansökningsomgång inom Erasmus+ stärker de finländska idrottsföreningarnas internationella samarbete. Tretton föreningar fick finansiering för mobilitetsprojekt för idrottspersonal. Tack vare projekten får sammanlagt 107 föreningsaktörer utveckla sin kompetens och nätverka under internationella lärandeperioder på olika håll i Europa. Vid årets ansökningsomgång kom det in 20 ansökningar, och 13 idrottsföreningar i sju landskap beviljades finansiering. Sammanlagt delades drygt 200 000 euro ut i bidrag. Mobilitetsperioderna går till elva EU-länder och ger konkreta möjligheter att utveckla kompetensen i en internationell miljö.
Målet med mobilitetsprojekten är att förbättra motions- och idrottsföreningarnas förutsättningar. Under utlandsperioderna delar föreningsaktörerna god praxis, observerar målorganisationernas verksamhet och fördjupar sin förståelse för målen i EU:s arbetsplan för idrott. Samtidigt uppstår nya internationella nätverk och verksamhetsmodeller när föreningsaktörerna tillfälligt förlägger sin verksamhet till ett annat land.
Den finansieringsform som infördes 2023, nationellt beviljade mobilitetsprojekt för idrottspersonal, har snabbt påskyndat föreningarnas internationalisering. Hittills har 33 idrottsföreningar beviljats sammanlagt cirka 500 000 euro i finansiering. Med stöd av finansieringen har över 250 föreningsaktörer fått eller kommer att få möjlighet att utveckla sin kompetens under lärandeperioder på olika håll i Europa.
Största delen av finansieringen inom Erasmus+-programmets idrottsdel (Erasmus+ Sport) beviljas centraliserat i Bryssel utan landskvoter. De finländska aktörerna hade stor framgång i denna europeiska Erasmus+-ansökningsomgång: Fyra projekt som samordnas av finländska aktörer beviljades finansiering (Suomen Latu, Urhea, Rauman Lukko Juniorit och Åbo yrkeshögskola). Dessutom deltar över 20 finländska organisationer i olika europeiska samarbetsprojekt. Den totala potten som går till Finland uppgår till över 1,5 miljoner euro.
Även yrkesverksamma inom kultursektorn kan delta i EU-finansierade utlandsperioder
Europeiska unionen erbjuder också konstnärer och andra yrkesverksamma inom kultursektorn möjlighet till mobilitetsperioder genom programmet Culture Moves Europe. Under programmets första period (2022–2024) beviljades Finland över 320 000 euro i finansiering. Med hjälp av finansieringen kunde 199 konstnärer och andra yrkesverksamma inom kultursektorn delta i utlandsperioder. Bland de populäraste målländerna fanns Tyskland, Spanien och Norge. Den andra finansieringsperioden för Culture Moves Europe pågår som bäst. Följande ansökningsomgångar öppnas hösten 2026.
Största delen av EU-finansiering som riktas direkt till kulturen fördelas genom programmet Kreativa Europa till europeiska samarbetsprojekt. Projekten möjliggör långvarigt internationellt arbete. De ger också finländska organisationer och aktörer möjlighet att arbeta och utveckla sin verksamhet som en del av europeiska nätverk. År 2025 beviljades finländska projekt sammanlagt 1,6 miljoner euro i finansiering. Centrala teman i de finansierade projekten är bland annat att stärka krisresiliensen hos yrkesverksamma inom konst- och kultursektorerna, stödja den psykiska hälsan, nå unga publikgrupper samt främja hållbarhet och digitalisering.