Det nya läsåret börjar: Stödet för lärande reviderades, nu står bedömningen i tur

Nytt inför det läsår som nu börjar är:

• betoning av en fysiskt aktiv livsstil inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen
• tilläggsundervisning för förberedande undervisning inleds inom den grundläggande utbildningen för elever med invandrarbakgrund och preciseringar görs inom undervisningen i finska och svenska som andraspråk och litteratur
• stöd för lärandet inom yrkesutbildningen införs
• gymnasieutbildning på engelska. 

Från begränsningar för användningen av mobila enheter till en skyldighet att öka den fysiska aktiviteten i vardagen

Den nya skyldigheten för anordnarna av förskoleundervisning och grundläggande utbildning att främja en fysiskt aktiv livsstil i samband med undervisningen är en fortsättning på de begränsningar i användningen av mobila enheter som trädde i kraft för ett år sedan. Sedan början av förra läsåret har användningen av telefoner och andra mobila enheter begränsats under lektionerna. Användningen är tillåten endast med lärarens tillstånd, antingen i studiesyfte eller av hälsoskäl. 

Utbildningsstyrelsen har rekommenderat att skolorna i sina ordningsregler ska begränsa elevernas användning av telefoner och andra mobila enheter förutom under lektionerna även under den tid i skolan då undervisning inte ges. Rekommendationen gäller även förskoleundervisningen och den småbarnspedagogik som kompletterar denna. Vidare rekommenderade Utbildningsstyrelsen att barnen ska hålla sin telefon exempelvis i ryggsäcken också under morgon- och eftermiddagsverksamhet, klubbar och hobbyverksamhet som ordnas inom ramen för Finlandsmodellen.

Från och med i höst ska anordnarna av förskoleundervisning och grundläggande utbildning vidareutveckla sin verksamhetskultur så att alla barn och unga får möjlighet till fysisk aktivitet i vardagen. 

Det finns starkt stöd i nationell och internationell forskning för att fysisk aktivitet under skoldagen gynnar lärandet och välbefinnandet. Fysisk aktivitet kan ha en positiv inverkan på koncentrationen, lärandet, beteendet och trivseln i skolan.

Stöd för lärandet för alla – fokus på stödet i förebyggande syfte

Stödet för lärande reviderades inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen den 1 augusti 2025. Nu, ett år senare, står yrkesutbildningen i tur. Där trädde reformen i kraft den 1 augusti 2026.

På samtliga utbildningsstadier handlar det i första hand om att förändra verksamhetskulturen: stödet ska erbjudas mer förebyggande än tidigare, på ett sätt som främjar välbefinnandet och förebygger utmaningar. Elevernas och de studerandes rätt till stöd har förtydligats i lagstiftningen.

Målet med reformen av stödet för lärande inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är att det stöd som behövs ska genomföras i varje undervisningsgrupp i form av gruppspecifika stödformer. Eleverna får i första hand stöd för sitt lärande i den egna undervisningsgruppen och gemenskapen. Mer individuella, barn- eller elevspecifika stödåtgärder planeras separat för dem som behöver sådana utöver de gruppspecifika stödformerna.

Även reformen av stödet för lärande inom yrkesutbildningen, som trädde i kraft den 1 augusti 2026, har motsvarande mål: Stödet är en del av den dagliga undervisningen och handledningen, inte längre en fristående del. Den studerande har rätt till stöd med låg tröskel under hela studietiden. Alla ska ha möjlighet att gå vidare i sina studier, avlägga en examen och övergå till arbetslivet eller fortsatta studier.

Kunskaperna i undervisningsspråket stärks på många sätt

Arbetet med att stärka de grundläggande färdigheterna hos alla elever i de lägre årskurserna, och framför allt kunskaperna i undervisningsspråket, inleddes i augusti 2025, då antalet timmar för undervisning i läs-, skriv- och räknefärdigheter utökades. Det är viktigt att komma ihåg att läsflyt och läsförståelse påverkar lärandet i alla läroämnen. Regelbunden handledd läsning, mångsidig användning av litteratur och samarbete med bibliotek och hem ska ingå i skolvardagen och inte ses som en uppgift för enbart ett enskilt läroämne.

Från och med augusti 2026 träder ytterligare ändringar i kraft som särskilt syftar till att stärka kunskaperna i undervisningsspråket hos elever med invandrarbakgrund.

Nu kan anordnarna av grundläggande utbildning under ett års tid erbjuda tilläggsundervisning för förberedande undervisning till elever som har övergått från den förberedande undervisningen till den grundläggande utbildningen. Den förberedande undervisningen är avsedd för barn och unga vars kunskaper i finska eller svenska ännu inte räcker till för studier i en ordinarie undervisningsgrupp inom den grundläggande utbildningen.

Dessutom har det nu preciserats vilken lärokurs i finska eller svenska varje elev med invandrarbakgrund ska undervisas enligt: utgångspunkten är elevens faktiska kunskaper i finska eller svenska, inte det modersmål som antecknats i befolkningsdatasystemet.

Kunskapsgarantin inför nationellt enhetliga bedömningsförfaranden

Riksdagen godkände lagändringen om kunskapsgarantin i juni. Det är fråga om en omfattande reform som inför nationellt enhetliga förfaranden för bedömningen inom den grundläggande utbildningen. Även bedömningen inom förskoleundervisningen kommer att förändras. Målet är att säkerställa att varje ung person får tillräckliga grundläggande färdigheter för fortsatta studier.

Utbildningsstyrelsen reviderar grunderna för förskoleundervisningens läroplan och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen före utgången av oktober 2027. Utbildningsstyrelsen bjuder in bland annat forskare, lärare, rektorer och ledare inom småbarnspedagogiken att delta i arbetet.

I samband med revideringen av grunderna fastställer Utbildningsstyrelsen för varje läroämne och årskurs nationella kriterier för kunnandet som motsvarar vitsorden 10, 8 och 5. För att kunna gå vidare till följande årskurs måste eleven uppnå minst vitsordet 5, det vill säga minimikunskapsnivån, i alla läroämnen.

Utbildningsanordnarna ska uppdatera de lokala läroplanerna så att de överensstämmer med grunderna senast den 1 augusti 2028, då ändringarna börjar tillämpas.

Gymnasieutbildning på engelska inleds vid sju gymnasier

Från och med augusti 2026 ordnas engelskspråkig gymnasieutbildning vid sju gymnasier. Tillstånd att ordna denna utbildning beviljas av undervisnings- och kulturministeriet. Engelskspråkig gymnasieutbildning ordnas vid Aviapoliksen lukio (Vanda), Engelska skolans gymnasium (Helsingfors), Helsingfors språkgymnasium, Jyväskylän Lyseon lukio, Oulun Lyseon lukio, Porin lukio och Pyynikin lukio (Tammerfors).

Sammanlagt 132 studerande har antagits till engelskspråkig gymnasieutbildning, och 170 nybörjarplatser erbjuds i utbildningen. Studentexamensprov på engelska kan avläggas från och med hösten 2028.

Utbildningen är avsedd för personer bosatta i Finland som har avlagt den grundläggande utbildningen eller motsvarande utbildning utomlands och vars kunskaper i finska eller svenska inte räcker för att klara av gymnasiestudier på finska eller svenska.

Ett ytterligare krav är att de som söker till gymnasieutbildningen för unga får ha deltagit i grundläggande utbildning i Finland i högst tre år, och de som söker till gymnasieutbildning för vuxna får ha bott i Finland i högst tre år. Personer från länder utanför EU och EES ska ha ett uppehållstillstånd som beviljats på andra grunder än studier.

Mer information och intervjuförfrågningar: 

• Utbildningsstyrelsens mediejour, tfn 0295 331 703 eller e-post media [at] oph.fi (mån–tors kl. 9–16, fre kl. 9–15)