Utbildningsstyrelsens nya nyhetsbrev Utbildningspulsen ger en lägesbild av fenomen inom utbildning och samlar in erfarenheter från vardagen

Du som jobbar inom småbarnspedagogik och utbildning: delta genom att berätta om din egen vardag

En viktig del av nyhetsbrevet och den lägesbild som skapas genom brevet är att samla in information och erfarenheter av yrkesverksamma inom småbarnspedagogik och utbildning om hur olika fenomen tar sig uttryck i det egna arbetet.

I det första nyhetsbrevet tar vi en närmare titt på faktorer som påverkar tron på utbildning. Tron på utbildning utgör grunden för vårt framtida samhälle: tro på utbildningens betydelse har stor inverkan på hur hoppfullt barn, unga och hela samhället förhåller sig till framtiden. 
Läs om vad forskningen säger om tron på utbildning och berätta om hur tro på utbildning tar sig uttryck i din egen vardag. Du kan besvara enkäten till och med den 5 september 2025.

Vi informerar om enkätens resultat i följande nyhetsbrev. Du kan prenumerera på nyhetsbrevet Utbildningspulsen per e-post. Nyhetsbrevet och enkäten skickas ut per e-post ungefär fyra gånger per år. Nyhetsbrevet innehåller en översikt över aktuella fenomen med anknytning till utbildning och en möjlighet att besvara den korta enkäten Utbildningspulsen.

Barn och unga har tillit till utbildning

I Finland är tron på utbildningen stark och utbildning har setts som en garanti för en bra framtid. Tron på att alla har jämlika möjligheter att utbilda sig har dock satts på prov i och med att inlärningsresultaten har försämrats och skillnaderna mellan olika regioner och befolkningsgrupper har ökat. 
Barn och unga har fortsättningsvis en stark tro på utbildning. Majoriteten av unga tror att de kommer att hitta sin egen plats i arbetslivet och att en god utbildning garanterar ett fast jobb. Tilliten är starkare bland pojkar än bland flickor. (Ungas framtidsrapport 2025, Ungdomsbarometern 2024)

Resultaten från Gymnasiebarometern och Amisbarometern indikerar samma sak: 

• Av dem som svarade på Gymnasiebarometern upplevde 71 procent att gymnasiestudierna hjälper dem nå sina egna mål i livet.
• I Amisbarometern uppgav 71 att de trodde att de skulle få ett jobb inom den bransch som de studerar.

En stor del av dem som studerar vid gymnasier och yrkesläroanstalter planerar också att söka till fortsatta studier. (Gymnasiebarometern 2024, Amisbarometern 2024) 

Foto: Utbildningsstyrelsen

Största delen av alla barn och unga tycker om att gå i skolan, men det har skett en minskning i den upplevda entusiasmen

Enligt den föregående Hälsa i skolan-enkäten (2023) förhöll sig en stor del av barn och unga positivt till skolgången och upplevde studierna som betydelsefulla. Särskilt positivt till studierna förhöll sig studerande inom yrkesutbildningen. 

Trots majoritetens positiva inställning förekom det en minskning i antalet elever som upplevde skolentusiasm i både de lägre och de övre årskurserna inom den grundläggande utbildningen enligt enkäten Hälsa i skolan år 2023. 

Även antalet elever och studerande som tycker om att gå i skolan minskade på alla utbildningsstadier, förutom inom yrkesutbildningen. Endast 15 procent av eleverna i årskurs 7–9 upplevde skolentusiasm, men samtidigt upplevde 73 procent att studiernas betydelse inte hade minskat. 

Resultaten av nästa Hälsa i skolan-enkät offentliggörs i september 2025. Då kommer vi att kunna se hur situationen har utvecklats. En oro för skolmotivationen har dock kunnat ses i resultaten av flera andra enkäter. Till exempel i de enkäter om gymnasie- och yrkesutbildningen som Undervisningssektorns fackorganisation OAJ genomförde 2024 uttryckte lärarna sin oro över den försämrade studiemotivationen och de studerandes försvagade livskompetenser och sociala färdigheter.

Foto: Utbildningsstyrelsen

Viktigt med tillräckligt stöd för lärande

För att upprätthålla den starka tron på utbildning hos finländska barn och unga är det viktigt att se till att utbildningen håller hög kvalitet och att stödet för lärande är tillräckligt. 

Enligt Kommunförbundets senaste invånarundersökning (2024) är finländarna i huvudsak mycket nöjda med kvaliteten på den grundläggande utbildningen, småbarnspedagogiken och yrkesutbildningen. I samma undersökning fick kvaliteten på gymnasieutbildningen ett rekordhögt vitsord.

Enligt enkäten Hälsa i skolan (2023) hade majoriteten av eleverna i årskurs 1–6 inte upplevt några större svårigheter med att läsa, räkna eller skriva. I årskurs 7–9 upplevde största delen av eleverna att de hade fått stöd för lärande och skolgång. Särskilt pojkarna upplevde mindre svårigheter med lärandet och skolgången och upplevde att de hade fått tillräckligt med stöd. 

Även inom yrkesutbildningen och i gymnasiet upplever största delen av de studerande att de har fått tillräckligt med stöd för lärande (Amisbarometern 2024, Gymnasiebarometern 2024).
I resultaten av den aktuella Föräldrabarometern (2025) kan man dock skönja en oro över stödets tillräcklighet: totalt 23 procent av de föräldrar som svarade på barometern uppgav att deras barn får intensifierat eller särskilt stöd, men endast 55 procent av dem som svarade ansåg att stödet var tillräckligt. 

Stödet för lärande förnyas inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt gymnasieutbildningen från och med den 1 augusti 2025. Inom yrkesutbildningen förnyas stödet ett år senare, med början från den 1 augusti 2026. Målet är att förtydliga stödet för lärande och förenhetliga kontinuiteten i stödet från förskoleundervisningen till andra stadiet. En central utgångspunkt är att fokus för stödet ska flyttas till tidigt stöd som ges i rätt tid.

Foto: Utbildningsstyrelsen

Mer information: