Skolorna lägger allt mer pengar på skolmåltiderna

Det belopp som skolorna lägger på skolmaten har ökat stadigt de senaste åren. I den grundläggande utbildningen kostade skolmaten per elev och dag i genomsnitt

• 3,42 euro år 2024
• 3,25 euro år 2023
• 3,01 euro år 2022.

Det finns stor variation mellan kommunerna när det gäller kostnaderna. Mest, det vill säga 10,89 euro per elev och dag, användes av Pelkosenniemi kommun, minst, det vill säga 1,77 euro, av Riihimäki stad. Man kan dock inte dra några direkta slutsatser av detta när det gäller matens kvalitet eller hur stor del av eleverna som deltar i skolmåltiderna.

– Kommunerna kan inte direkt jämföras med varandra eftersom förhållandena varierar. Det förekommer skillnader i till exempel i antalet elever, skolornas storlek, organiseringen av skolmåltiderna, det vill säga om kommunen har ett centralkök eller maten tillreds i skolorna samt när det gäller transporten av maten, konstaterar Marjaana Manninen, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.

Enbart mängden pengar som spenderas avgör inte hur välsmakande maten är och en ökning av anslagen garanterar inte automatiskt att fler elever deltar i måltiderna. Enligt Manninen är det viktigaste att eleverna äter skolmaten varje dag, för endast en måltid som äts kan främja välbefinnandet och lärandet.

– Vi har inga forskningsdata om elevernas deltagande i skolmåltiderna i förhållande till hur mycket pengar som spenderas. Det finns många faktorer som påverkar elevernas deltagande i skolmåltiderna, till exempel tidpunkten och den tid som står till buds, måltidsmiljön, brådskan, handledningen, de vuxnas exempel och hur man talar om mat, säger Manninen.

I Finland planeras skolmaten enligt de nationella näringsrekommendationerna och enligt Manninen borde det åtminstone i teorin vara möjligt att erbjuda en fullvärdig måltid till en genomsnittlig kostnad. Enligt skolmåltidsrekommendationen ska skolorna erbjuda minst två måltidsalternativ, varav det ena kan vara vegetariskt. Betoningen på växtbaserad kost i skolmåltiderna baserar sig på näringsrekommendationerna, inte på tvång.

– Vi tänker kanske inte alltid på att många elevers favoriträtter spenatplättar och rödbetsbiffar är vegetariska, påpekar Manninen.

Skolmaten är mer än bara näring

Av resultaten av enkäten Hälsa i skolan framgår att 44 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 (37 procent av pojkarna och 51 procent av flickorna), 43 procent av de studerande inom yrkesutbildningen (36 procent av pojkarna och 53 procent av flickorna) och 36 procent av de studerande i gymnasiet (28 procent av pojkarna och 41 procent av flickorna) inte deltar i skolmåltiderna.

I enkäten tillfrågades inte de allra yngsta deltagarna om deras deltagande i skolmåltiden, det vill säga eleverna i årskurs 4 och 5, men i Institutet för hälsa och välfärds enkät TEAviisari som mäter hälsofrämjande verksamhet finns det tydliga indikationer på att även allt fler elever i årskurs 1–6 hoppar över skolmåltiden.

Vuxna spelar en viktig roll för att stödja sunda matvanor både hemma och i skolan. Skolmåltiden erbjuder inte bara näring utan också möjlighet till gemenskap och matfostran.

– Skolmåltiden är en pedagogisk situation där man tillsammans övar sociala färdigheter, möten och samtal. Skolmåltiden har även en roll i den matfostran som ingår i grunderna för läroplanen, påminner Manninen.

Som utgångspunkt för att öka skolmatens popularitet lyfter Manninen fram måltidsglädje, det vill säga att man medvetet planerar måltiderna så att de blir lugna och inkluderande. Detta kräver att hela skolgemenskapen samarbetar.

– Eleverna upplever att brådska och oväsen är de största utmaningarna i anknytning till skolmåltiden. Den tid som reserverats för måltiden är inte alltid tillräcklig för att äta i lugn och ro. Utbildningsstyrelsen rekommenderar att skollunchen infaller mellan klockan 11 och 12 och att eleverna ges möjlighet att vistas utomhus eller utöva fysisk aktivitet i minst 30 minuter före eller efter måltiden, säger Manninen.

Skolmåltiden stöder lärandet och välbefinnandet och är samtidigt en viktig del av rutinerna under dagen. Anordnandet av skolmåltiderna styrs av lagen om grundläggande utbildning, som förutsätter en ändamålsenligt ordnad, handledd, fullvärdig och avgiftsfri måltid under skoldagen.

Fungerande metoder för att väcka matglädje har varit till exempel att beakta elevernas önskemål, att de vuxna föregått med exempel, att satsa på trivseln i måltidsmiljön samt att göra måltiderna till en icke-brådskande del av skoldagen. Även matfostran och en positiv inställning till skolmaten har en viktig roll.

Lisätietoja