Likheter och nationella skillnader – lönetillägg för lärare i olika länder i Europa

Aktuellt Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning Småbarnspedagogik Internationell jämförelse Lärare och pedagogisk personal

De europeiska lärarna får utöver sin grundlön även lönetillägg som utbetalas på olika grunder. I vissa länder fattas beslut om utbetalning av tillägg nationellt eller i kollektivavtal, i andra till och med i enskilda skolor. När det kommer till grunderna för lönetillägg finns det både likheter och nationella skillnader.

Läraren står längst bak i klassen, eleverna sitter vid skrivborden framför rummet.

Foto: Satu Haavisto

Information om lönetillägg för lärare som arbetar inom småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning finns i ett webbverktyg som publiceras av Eurydice, nätverket för utbyte av information om utbildning. Materialet omfattar totalt 37 europeiska länder.

I Finland fastställs lönetilläggen i kollektivavtalen

Finland är ett bra exempel på ett land där lärarnas lönetillägg fastställs enligt kollektivavtal. De lärare som är anställda av kommunerna omfattas av Tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal i kommunsektorn (UKTA).

Kommunerna i Finland är indelade i två dyrortsklasser. Klass I omfattar de största städerna och de mest avlägsna kommunerna, och de lärare som arbetar där får en något högre lön. Kollektivavtalet möjliggör också ett personligt tillägg baserat på arbetsprestationen. Grunderna för det personliga tillägget fastställs dock lokalt och det används inte i särskilt stor utsträckning.

Till lärare inom den grundläggande utbildningen och gymnasiet betalas tillägg för olika tilläggsuppgifter och extra ansvarsuppgifter. Till exempel får lärare i årskurs 7–9 extra betalt för uppgifter som klassföreståndare. De tilläggsuppgifter som anknyter till administrationen ersätts i allmänhet med lättnader i undervisningsskyldigheten.

Den vanligaste grunden för lönetillägg är övertidstimmar

I Eurydices verktyg listas 14 olika grunder för lönetillägg, indelade i fyra grupper:

tilläggsuppgifter och extra ansvarsuppgifter, till exempel mentorering, studiehandledning och övertidstimmar
fortbildning och prestationer
arbetsförhållanden, till exempel arbete på glesbygden
annan grund, till exempel familjesituation.

Den klart vanligaste grunden för lönetillägg är övertidstimmar. De näst vanligaste grunderna är prestationer, mentorskap, specialuppgifter samt administrativa uppgifter, med vilka avses andra uppgifter än rektorns eller daghemsföreståndarens uppgifter.

De minst vanliga grunderna för lönetillägg är boendeort och familjesituation.

Till exempel antalet egna barn kan vara en grund för lönetillägg för lärare

Några exempel på grunder för lönetillägg i olika länder:

Bland annat Bulgarien och Serbien: doktorsexamen
Ungern: ansvar för barn med diabetes
Grekland: övervakning och bedömning av nationella inträdesprov till högskolor
Spanien: arbete på Kanarieöarna, Balearerna, Ceuta, Melilla eller i avlägsna trakter
Slovenien: undervisning i tvåspråkiga eller italienskspråkiga skolor
Bland annat Luxemburg, Frankrike och Turkiet: antalet egna barn
Kroatien: arbete inom EU-projekt.

Skillnader i lönetilläggets storlek och vilka instanser som beslutar om tilläggen

Praxis för fastställande av lönetillägg varierar i olika länder. Tillägget kan vara lika för alla eller fastställas separat för varje lärare. Tillägget kan vara av en viss storlek eller beräknat till exempel i procent av den ordinarie lönen. Ibland är ersättningen inte ekonomisk, utan extra uppgifter kan till exempel minska antalet undervisningstimmar som krävs av läraren. Det förekommer även skillnader mellan länderna när det kommer till om en uppgift anses ingå i lärarens arbete utan särskild ersättning. Sådana uppgifter är till exempel studiehandledning eller kompetensutveckling.

Grunderna för och storleken på lönetilläggen bestäms av olika instanser i olika länder, till exempel nationella eller regionala myndigheter eller enskilda skolor. I Sverige är det till exempel ofta skolan som bestämmer. Lönetilläggen kan också vara fastställda i kollektivavtal, såsom i Finland.

Det är bra att komma ihåg att det även finns skillnader i lärarnas grundlöner, utöver vilka lönetilläggen betalas. De varierar till exempel i storlek samt i förhållande till lönerna för andra med utbildning på samma nivå.

OECD och Eurydice samlar årligen in information om lärarnas löner i Europa

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD och Europeiska kommissionens nätverk för utbyte av information om utbildning Eurydice samlar årligen in information om lärarnas och rektorernas löner.

Uppgifterna samlas in från småbarnspedagogik för barn som fyllt tre år fram till allmänbildande utbildning på andra stadiet, det vill säga i Finland fram till gymnasiet. Totalt ingår 39 utbildningssystem i 37 länder, eftersom det finns tre regionala utbildningssystem i Belgien.

Eurydice har sedan hösten 2023 publicerat löneuppgifter för europeiska länder i ett interaktivt webbverktyg. I verktyget kan du se information om lönernas storlek och utveckling under karriären samt om grunderna för lönetillägg. Under tidigare år publicerade Eurydice uppgifterna som PDF-rapporter.

Mer information:

specialsakkunnig Sofia Mursula, sofia.mursula [at] oph.fi, tfn 029 533 1677