JOPPI-blogg: Framtidens arbete kräver flexibelt kontinuerligt lärande

Världsekonomiska forumets rapport The Future of Jobs berättar hur den snabba tekniska utvecklingen och förändringarna på arbetsmarknaden har gjort kontinuerligt lärande nödvändigt. 

Enligt rapporten är arbetsgivare allt mer intresserade av kompetensbaserad rekrytering i stället för att enbart använda examensbaserad rekrytering. Detta innebär att även lärstigarna och möjligheterna till kontinuerligt lärande måste bli smidigare och mer individuella så att de motsvarar arbetsgivarnas och elevernas framtida behov. 

Vilka färdigheter behövs i framtiden? 

44 procent av anställda behöver förnya eller förbättra sina färdigheter, och två tredjedelar av kompetensen kommer att föråldras före 2030. Rapporten efterlyser bland annat AI-kompetens, dataanalys samt färdigheter i cybersäkerhet. Arbetslivet som genomgår en brytningstid kräver inte bara nya tekniska färdigheter: arbetstagarna ska ha kreativt tänkande, resiliens, flexibilitet samt nyfikenhet och färdigheter för livslångt lärande 

Finländska vuxna har utmärkta utgångspunkter för kontinuerligt lärande. Enligt OECD:s PIAAC-undersökning (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) ligger den finländska vuxna befolkningens resultat på toppnivå vad gäller läskunnighet, räknefärdigheter och problemlösning. Också enligt Future of Jobs-rapporten har i synnerhet färdigheter i problemlösning en viktig roll och hjälper oss att klara av förändringar. Goda grundläggande färdigheter gör det möjligt att behärska nya helheter och uppdatera kompetensen smärtfritt. 

Hur möter vi framtidens utmaningar? 

Mikromeriter kan vara svaret på hur arbetstagarnas färdigheter kan förnyas och utvecklas på ett flexibelt sätt.  

År 2022 publicerade EU rekommendationer för mikromeriter. I dem betonas till exempel de egna lärstigarna (eng. learning pathways), som skulle innebära att eleven kan kombinera helheter från olika ställen, och helheterna skulle byggas upp på ett sätt där de kompletterar varandra. Man skulle också identifiera och synliggöra kompetensen. Mikromeriter möjliggör en individuell stig för den egna kompetensen i den bemärkelsen att de möjliggör kontinuerligt lärande även för de grupper som annars skulle kunna hamna utanför kompetensutvecklingen.  

I Finland utvecklas mikromeriter bland annat inom ramen för programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 som ett riksomfattande tema för kontinuerligt lärande. Målet med temat är att alla ska ha lika möjligheter till kontinuerligt och flexibelt lärande. Utbildningssystemet är mer flexibelt än tidigare och möjliggör kontinuerligt lärande. Man identifierar också kompetensen bättre än tidigare och den svarar på arbetslivets och samhällets behov. Utöver temaarbetet bearbetar UKM den nationella referensramen för mikromeriter vars första utkast har publicerats, och på Skols pågår ett pilotförsök som testar referensramen.  

Kontinuerligt lärande är nödvändigt 

Rapporten The Future of Jobs visar tydligt att kontinuerligt lärande är en nödvändighet även i fortsättningen. När förändringar och till exempel den gröna omställningen kräver att kompetensen uppdateras krävs det proaktivitet och anpassningsförmåga av arbetsgivare, anställda och utbildningsanordnare. Endast genom att utveckla kontinuerligt lärande och en kultur som möjliggör det kan individer och olika organisationer säkerställa att de kan svara på framtida utmaningar – samt ta tag i möjligheterna.