Skolor och läroanstalter främjar aktivt klimat- och hållbarhetsfostran samt kompetens inom dessa områden – webbinarium utlovas på hösten
FN:s globala handlingsplan för hållbar utveckling Agenda 2030, som fastställdes 2015, styr hållbarhetsarbetet i alla länder. Planen innehåller 17 mål som länderna tillsammans ska uppnå före 2030. De största utmaningarna i Finland gäller ansvarsfull konsumtion och klimatåtgärder. Man strävar efter att svara på dessa genom att stärka klimat- och hållbarhetsfostran samt klimat- och hållbarhetskompetensen inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen.
– Skolorna och läroanstalterna spelar som en del av sin omvärld en viktig roll i att fostra till och skapa en hållbar framtid. Förutsättningen för att lyckas är att ledningen, personalen och eleverna deltar, engagerar sig och bedriver aktiv verksamhet tillsammans, säger undervisningsråd Hanna Pohjonen.
Målet är att hållbarhetsmålen på ett heltäckande sätt ska genomsyra undervisningen och utbildningsanordnarens verksamhet, från verksamhetskulturen till undervisningen. Lösningarna och handlingsmodellerna ska med utgångspunkt i läroplans- och examensgrunderna främja en grön övergång inom fostran och utbildning.
Projekt gav uppfinningsrika modeller och nya samarbetsformer inom hållbarhetsfostran
Utbildningsstyrelsen delade 2022 och 2023 ut sammanlagt fem miljoner euro för utveckling av klimat- och hållbarhetsfostran inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Genom olika projekt har man stött en förändring av skolornas och läroanstalternas verksamhetskultur mot en mer ekologiskt hållbar livsstil och stärkt elevernas och de studerandes samt personalens kompetens i att hejda klimatförändringen. Det kan till exempel handla om återvinning, att grunda en trädgård i skolan samt gemensam diskussion om vad klimatförändringen innebär i samhället.
– Det har varit en glädje att höra hur man i projekten har utvecklat många lyckade, innovativa, effektiva och samtidigt mycket olika modeller som inkluderar och engagerar eleverna, studerandena och lärarna i att fördjupa sin klimat- och hållbarhetskompetens, berättar Hanna Pohjonen.
– Man kan ändå inte ensam lösa stora utmaningar. I projekten har man därför bildat nätverk och samarbetat med såväl undervisnings- och utbildningsanordnare som medborgarorganisationer, högskolor och arbetslivet. Detta är en viktig öppning för en långsiktig klimatfostran inom fostran och utbildningen, säger undervisningsråd Anita Varsa.
Webbinarier där vi fördjupar oss i hållbarhetsfostran och hållbarhetskompetens – välkommen!
Finansieringsperioden för utvecklingsprojekt inom klimat- och hållbarhetsfostran håller på att ta slut, men detta innebär inte att verksamheten upphör. Under hösten ordnas avgiftsfria webbinarier där vi delar med oss av god praxis och fungerande handlingsmodeller från olika sektorer inom fostran och utbildning, som utarbetats under projekten inom klimat- och hållbarhetsfostran. I programmet utlovas också hållbar praxis i internationell verksamhet för att främja en hållbar verksamhetskultur.
Webbinarierna är avsedda för alla som är intresserade av klimat- och hållbarhetsfostran.
De första webbinarierna ordnas den 9 oktober och den 20 november.
Grankulla stad utmanar skolor och läroanstalter att delta i Miljögärningsdagen
Miljögärningsdagen är Grankulla stads initiativ till en dag då alla skolor i kommunen utför en gärning som gynnar miljön. Dessutom utmanas alla skolor och läroanstalter i Finland att delta. Miljögärningen kan till exempel vara att samla skräp eller avlägsna främmande arter från naturen, eller till exempel en fågelholksverkstad. Miljögärningsdagen ordnas den 30 augusti.
Miljögärningsdagen är ett utmärkt tillfälle att kombinera lärande, gemenskap och naturens inverkan på välbefinnandet. Målet är att uppmuntra elever och studerande att fortsätta göra miljögärningar i vardagen under hela läsåret.
Färdplanen för hållbarhet stakar ut gymnasiernas arbete mot hållbara verksamhetssätt
Färdplanen för gymnasiernas väg mot hållbarhet, som koordineras av Uleåborgs stad, är ett utmärkt exempel på samarbetet och innovationerna som uppstod under projektperioden och på hur hållbarhetsverksamheten kan förankras i vardagen.
Färdplanen består av artiklar skrivna av sakkunniga och texter som skrivits utifrån erfarenheterna från de gymnasier som fått projektfinansiering. Publikationen har utarbetats för att svara på gymnasiernas behov för att de ska kunna uppnå ekologiskt hållbara verksamhetssätt: en resursklok, kolneutral och naturvänlig gymnasiegemenskap.
Målet med färdplanen för hållbarhet är att stödja gymnasiegemenskapen i att öka hållbarhetskompetensen i fråga om såväl undervisningen och verksamhetskulturen som ledningen som strukturerna. Innehållet har gjorts så praktiskt som möjligt och stöder vardagens hållbarhetsomställning.