Finland allt längre från att uppnå EU:s utbildningsmål

Den jämförande rapporten är en årlig rapport från Europeiska kommissionen, där man följer medlemsländernas framsteg mot att uppnå de gemensamma målen för det europeiska området för utbildning. I utbildningsöversikten ingår den jämförande rapporten, landsrapporter och webbverktyget Monitor Toolbox. 

Hur väl länderna har lyckats med att uppnå de gemensamma målen följs upp med hjälp av indikatorer som i huvudsak bygger på officiell statistik och andra källor som redan publicerats, såsom PISA-undersökningen. Rapporten innehåller alltså ingen ny information, utan filtrerar och sammanställer information från flera källor till en helhetsbild av utbildningen och kompetensen i EU-länderna. 

Nedan presenteras nyckelindikatorerna för uppföljningen. På Education and Training Monitor-webbplatsen kan man titta närmare på Finlands placering i jämförelsen – även när det gäller hållbarhetsfostran, som var ett särskilt fokusområde i den aktuella rapporten.
 

Finland allt längre från att uppnå flera av målen, trots att även positiv utveckling förekommer

Då Finland ännu för tio år klarade sig bättre än EU-genomsnittet när det gäller nästan alla av de viktigaste indikatorerna, hamnade vi 2023 allt oftare under genomsnittet. Samtidigt är vi allt längre från att uppnå målen på EU-nivå. Detta förklaras delvis av att den nuvarande ambitionsnivån är högre än den tidigare ambitionsnivån för år 2020. Å andra sidan har flera av Finlands resultat de facto försämrats. Även på EU-nivå är det fortfarande långt kvar till målen, i vissa fall längre än i Finland. Jämfört med 2013 har dock utvecklingen varit i huvudsak positiv när det gäller EU-genomsnittet.

Totalt deltog 89 procent av alla barn som fyllt tre år i småbarnspedagogik i Finland, vilket innebär en ökning med hela nio procentenheter under ett årtionde. Trots ökningen når vi inte upp till målet och hamnar även under EU-genomsnittet på 93,1 procent. 
Enligt PISA-undersökningen 2022 har andelen finländska ungdomar i åldern 15 år med svaga grundläggande färdigheter fördubblats inom alla delområden som undersöktes, men vi ligger ändå klart över EU-genomsnittet. Andelen elever med svaga färdigheter var rekordhög i hela EU och målet för de grundläggande färdigheterna ter sig alltmer avlägset.

Uppgifterna om andelen elever i årskurs 8 med svaga digitala färdigheter utgår från undersökningen International Computer and Information Literacy Study. Enligt undersökningen år 2023 hade 37,1 procent av de finländska eleverna svaga färdigheter, vilket är en betydligt större andel än det ambitiösa EU-målet. På EU-nivå var den genomsnittliga andelen ännu större.

Andelen unga i åldern 18–24 år som avslutat sin utbildning tidigt i hela EU-området har däremot utvecklats i positiv riktning under det senaste årtiondet. År 2023 var andelen 9,5 procent, vilket innebär totalt 3,1 miljoner unga. I Finland var andelen ungdomar som avslutat sin utbildning före examen på andra stadiet 9,6 procent, vilket innebär en viss ökning jämfört med tio år tidigare. Utvidgningen av läroplikten har ännu inte hunnit påverka situationen för den åldersklass som granskats.

Olika bakgrundsfaktorer har stor inverkan på utbildningsnivån för individer. På EU-nivå är risken för att bli utan en examen särskilt stor för unga med funktionsnedsättning (22,2 procent) och för första generationens invandrare från länder utanför EU (23 procent). Även föräldrarnas utbildning har betydelse: endast 64,1 procent av barn till föräldrar med låg utbildningsnivå hade genomfört utbildning på andra stadiet. Skillnaderna mellan könen är även betydande. I totalt 20 EU-länder, inklusive Finland (7,3 procent), nås redan målet för unga kvinnors del, medan EU-genomsnittet är 7,7 procent. När det gäller unga män är situationen dock inte lika positiv: på EU-nivå var andelen män som avslutat sin utbildning tidigt 11,3 procent, i Finland 11,9 procent. 

Education and Training Monitor styrker uppfattningen om att Finland ligger efter andra länder när det gäller andelen personer med högskoleutbildning. På EU-nivå var andelen som genomfört högskoleutbildning 43,1 procent bland personer i åldern 25–34 år, vilket innebär en ökning med åtta procentenheter under ett årtionde. I Finland har andelen under samma tid minskat något och år 2023 var den 39,2 procent. 

Finland klarar sig bra när det gäller deltagande i vuxenutbildning och inlärning på arbetsplatsen, men når inte riktigt toppen

På EU-nivå ligger vuxnas deltagande i utbildning klart under målet och utvecklingen går för långsamt: år 2023 låg andelen på 39,5 procent. Deltagandet i utbildning varierar kraftigt mellan EU-länderna (9,5 procent i Bulgarien och 66,5 procent i Sverige) och är lågt särskilt bland de vuxna som har störst behov av att skola om sig och uppdatera sin kompetens. Som sådana grupper har man identifierat till exempel personer med låg utbildningsnivå (18,4 procent), personer över 55 år (29,9 procent), arbetslösa (26,8 procent), personer utanför arbetskraften (23,7 procent) samt personer bosatta på landsbygden (34,4 procent). Differentieringen i deltagandet i utbildning fördjupar ytterligare de skillnader i kompetens som redan existerar. 

Vid jämförelsen av vuxnas deltagande i utbildning ligger Finland klart över EU-genomsnittet med 51,8 procent. Hos oss har andelen vuxna som deltar i utbildning dock minskat något, medan den har ökat på EU-nivå. 

Ett annat område där Finland klarar sig bra är inlärning på arbetsplatsen. Av de nyutexaminerade inom yrkesutbildningen i Finland hade 76,7 procent deltagit i inlärning i arbetet, medan andelen på EU-nivå var 64,5 procent. Målet för år 2025, 60 procent, har alltså uppnåtts. De som utexaminerats från yrkesutbildning och som deltagit i inlärning i arbetet hade i genomsnitt klart bättre sysselsättning i EU-länderna än de som inte deltagit i inlärning i arbetet.
 

Mer information

• undervisningsråd Petra Packalen, tfn 029 5331162,  petra.packalen [at] oph.fi