Gymnasierna och yrkesläroanstalterna satsar mer än tidigare på de studerandes välbefinnande

Utbildningsstyrelsens och THL:s pressmeddelande

Det här framgår av den datainsamling som Institutet för hälsa och välfärd (THL) och Utbildningsstyrelsen genomförde hösten 2018. Målet med insamlingen var att kartlägga vilka åtgärder gymnasierna och enheterna vid yrkesläroanstalter som ordnar grundläggande yrkesutbildning har vidtagit för att främja de studerandes hälsa och välbefinnande.

De studerande har bättre möjligheter än tidigare att få stöd för sina studier och för att öka sitt eget välbefinnande, då det finns allt bättre tillgång till psykolog- och kuratorstjänster i de finländska gymnasierna och enheterna som ordnar grundläggande yrkesutbildning.

Nästan alla gymnasier (99 %) erbjöd kurators- och hälsovårdartjänster läsåret 2017–2018. I ungefär nio av tio gymnasier hade de studerande tillgång till läkar- och psykologtjänster (87 % respektive 91 %). 

Under samma tidsperiod erbjöd 96 % av enheterna som ordnar grundläggande yrkesutbildning kuratorstjänster och 93 % hälsovårdartjänster. Vid ungefär fyra av fem enheter hade de studerande tillgång till läkartjänster (78 %) och vid fem av sex enheter hade de tillgång till psykologtjänster (85 %). 

I gymnasierna har studerandevårdstjänsterna i huvudsak utvecklats i en positiv riktning sedan år 2007. Trots att man också inom den grundläggande yrkesutbildningen har bättre tillgång till studerandevårdstjänster än tidigare erbjuds dessa fortfarande inte vid alla enheter. Vid 21 enheter hade man inte alls tillgång till hälsovårdartjänster eller saknade uppgifter om dessa tjänster. Vid 62 enheter fanns ingen tillgång till läkartjänster eller uppgifterna saknades. På motsvarande sätt saknades tillgång till eller uppgifter om kuratorstjänster i 11 enheter och om psykologtjänster i 44 enheter. 

Möjligheten till delaktighet inverkar på det allmänna välbefinnandet

De studerande kan på många olika sätt vara med och planera, ordna och utveckla läroanstaltens verksamhet, vilket för sin del kan bidra till att öka de studerandes välbefinnande. 

Till exempel har de studerande vid nästan hälften av gymnasierna och vid en tredjedel av enheterna som ordnar grundläggande yrkesutbildning möjlighet att delta i uppgörandet av läroanstaltens planer för disciplin och ordningsregler. I en stor del av läroanstalterna har de studerande såsom även tidigare år haft möjlighet att vara med och planera, genomföra och utvärdera arrangemangen kring skolmaten i läroanstalten (gymnasierna 61%, yrkesutbildningen 72%).

Så gott som alla gymnasier och ungefär två av tre enheter inom yrkesutbildningen har regelbunden studerandekårsverksamhet. 

Även om de studerande har omfattande möjligheter att påverka, har de studerandes deltagande i planeringen av gymnasieundervisningen sjunkit. I ungefär två av tre gymnasier har de studerande möjlighet att delta i planeringen. 

Reformen av yrkesutbildningen har medfört förändringar i utarbetandet av planer som berör undervisningen, vilket kan synas i lägre delaktighet än tidigare bland de studerande. Ungefär en tredjedel av enheterna har i det här skedet av reformen engagerat de studerande i planeringen av genomförandet av examen. 

Att följa upp framstegen i studierna är att bry sig om de unga 

I nästan alla gymnasier och i 87 % av enheterna som ordnar grundläggande yrkesutbildning följer man aktivt med hur de studerande framskrider i sina studier. I regel genomförs uppföljningen under en viss tidsperiod men i en del läroanstalter följs framstegen även upp på månads- och veckonivå. Gymnasierna följer också aktivt upp de studerandes frånvaro från undervisningen.

Det här är konkreta åtgärder för att förebygga att en studerande avbryter sina studier och för att i tid kunna ingripa i eventuella svårigheter med studierna. 

Informationen för att främja välbefinnandet används inte i tillräckligt hög grad

Uppgifter om de ungas välbefinnande, hälsa, studier och möjlighet att få hjälp samlas in vartannat år genom en nationell skolhälsoenkät. Även om deltagarantalet i enkäten är stort kunde behandlingen av resultaten i arbetsgemenskapen förbättras.  

I hälften av gymnasierna diskuterar och beslutar man om åtgärder utifrån enkätresultatet. I en dryg tredjedel av yrkesläroanstalterna beslutar man om åtgärder som grundar sig på enkäten.

Resultatet av datainsamlingen TEAviisari behandlas ännu mer sällan tillsammans med personalen. 

Info: Så här genomfördes datainsamlingen

•    Datainsamlingen skickades hösten 2018 till alla gymnasier och läroanstalter som ordnar grundläggande yrkesutbildning i Fastlandsfinland
•    Totalt 343 gymnasier (94 % av alla gymnasier i Finland) och 303 enheter som ordnar grundläggande yrkesutbildning (76 %) meddelade sina uppgifter

TEAviisar samlar information på nationell, lokal och skolnivå om hälsofrämjande åtgärder i grundskolorna, gymnasierna och yrkesläroanstalterna. TEAviisari stödjer skolornas och läroanstalternas samt kommunernas utvecklings- och utvärderingsarbete och ger möjlighet att jämföra kommunernas och läroanstalternas uppgifter. 

Ytterligare information:

Undervisningsrådet Riia Palmqvist, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1668
Undervisningsrådet Jouni Järvinen, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1693
Sakkunnig Kirsi Wiss, THL, tfn 029 524 7705
 

Främjande av hälsa och välfärd i gymnasierna, THL:s rapport (på finska): Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen lukioissa – TEA 2019. THL. Tilastoraportti 12/2019. 14.5.2019. http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2019051315294 

Främjande av hälsa och välfärd inom den grundläggande yrkesutbildningen, THL:s rapport (på finska): Wiss K, Hakamäki P, Hietanen-Peltola M, Ikonen J, Järvinen J, Saaristo V, Saukko N & Ståhl T. Hyvinvoinnin ja terveyden ja edistäminen ammatillisessa perustutkintokoulutuksessa. Tutkimuksesta tiiviisti 15, toukokuu 2019. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos, Helsinki. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-343-340-3