Forsknings- och utredningslitteraturen om utbildningsexport har sammanställts i en översikt

Under de senaste tio åren har det samlats förhållandevis omfattande erfarenhets- och forskningsbaserad information om utbildningsexport. Intresset för forskning i ämnet har ökat år för år samtidigt som verksamheten med utbildningsexport har vuxit. I den nationella debatten har ett av de mest framträdande temana varit terminsavgifter.

Särskilt mycket information har fåtts genom de högskolestuderandes lärdomsprov och examensarbeten. Dessa arbeten lyfter särskilt fram marknadsföringen av utbildningsexport, såsom marknadsanalyser som genomförts på uppdrag av aktörer inom utbildningsexport. Målet har varit att ta fram effektiva marknadsstrategier för olika länder.

I ett antal referentgranskade artiklar betraktas utbildningsexporten ur ledningens, administrationens och utbildningspolitikens perspektiv. Dessa undersökningar fokuserar bland annat på diskussionen om utbildningspolitiska strategier och utbildningsexport, ledningen av verksamheten med utbildningsexport samt det praktiska genomförandet av utbildningsexport.

I den översikt som nu publicerats betraktas utbildningsexporten ur ett brett perspektiv. Med utbildningsexport avses all affärsverksamhet som utgår från utbildning, utbildningssystem eller kunskapsöverföring och där en utländsk part betalar för en designad produkt eller tjänst. Detta är även den definition som används i Undervisnings- och kulturministeriets färdplan för utbildningsexport.  På detta sätt beaktar översikten det mångfasetterade i utbildningsexporten och dess beröringspunkter med den allmänna internationaliseringen av utbildningssystemet, kommersialiseringen av utbildningstjänsterna och utvecklingssamarbetet.

Målet är att utnyttja forskningsdata om utbildningsexport

Publikationen, som producerats på beställning av programmet Education Finland, ger korta och lättlästa sammandrag av forsknings- och utredningslitteraturen. Målgruppen är en bred expertpublik: aktörer som genomför utbildningsexport, tjänstemän, sakkunniga och forskare. Målet är att forskningsdata inom området enkelt ska kunna utnyttjas.

– Översikten ger en solid kunskapsbas inför nästa tillväxtfas för utbildningsexport. Samtidigt erbjuder den administrationen ny information då vi planerar de kommande riktlinjerna för utbildningsexport, säger Jouni Kangasniemi, direktör för programmet för utbildningsexport Education Finland.

– Dessutom hoppas vi att forskarsamhället tar tag i de brister som översikten avslöjar. Det behövs mer forskningsdata om till exempel hur affärsverksamhets- och avtalsmodellerna för utbildningsexport fungerar och om det finns några hinder för dessa. Dessutom behövs det internationell, komparativ forskning i rutinerna för utveckling av undervisningspersonalens kompetens samt ytterligare forskning i internationell praxis på de övriga utbildningsstadierna och gränssnittet mellan utvecklingssamarbetet och verksamheten med utbildningsexport. Särskilt vill jag lyfta fram långsiktigare undersökningar av effekten av verksamheten med utbildningsexport.

Utbildningsstyrelsen grundade programmet för utbildningsexport Education Finland år 2017. Sammanlagt 120 företag är medlemmar i programmet och dess mål är att under den nuvarande regeringsperioden bidra till att de finländska aktörerna inom utbildningsexport skapar nationella och internationella nätverk. Programmet har också som mål att undanröja administrativa hinder samt att internationellt öka tillväxten inom sektorn.

Mer information:

Jouni Kangasniemi, programdirektör, jouni.kangasniemi [at] oph.fi, tfn 040 517 9222.