Enkät: Barn och unga trivs i skolan – men ändå finns det mycket kvar att göra

En av de bästa nyheterna är att barnen och de unga tycker om att gå i skolan och att de trivs i skolan. Fler än hälften av eleverna och de studerande uppger att de gärna går i skolan och att de upplever att lärarna är intresserade av att veta hur de mår. Mest positivt till skolgången och studierna förhöll sig eleverna i årskurs fyra och fem i den grundläggande utbildningen och studerande inom yrkesutbildningen. 

– Den positiva utvecklingen visar att skolorna just nu lyckas i detta uppdrag, konstaterar undervisningsrådet Kristiina Laitinen. Den gamla myten om att de finländska eleverna klarar sig bra i skolan men att de inte trivs kan i skenet av den här utredningen vara på väg att omkullkastas.

Positivt är också att alkoholkonsumtionen bland unga inom yrkesutbildningen har minskat i relation till tidigare resultat. Under de senaste tio åren har också antalet unga som dricker för att bli berusade minskat. Andelen studerande som avstår från alkohol är på samma nivå som år 2017. 

Att förebygga mobbning är ett ständigt pågående och systematiskt arbete

En betydande faktor för barns och ungas välbefinnande är känslan av kamratskap och grupptillhörighet. En jämförelse av de senaste tio åren visar att förekomsten av mobbning har minskat, i synnerhet i årskurserna åtta och nio i den grundläggande utbildningen. 

Laitinen konstaterar å andra sidan att mobbning kan jämföras med ogräs: då man lyckats rensa ogräset från ett ställe växer det upp på ett annat. Det är viktigt att man förstår att förebyggandet av och ingripandet i mobbning är ett kontinuerligt pågående och systematiskt arbete i skolans vardag. För att stödja arbetet med att motarbeta mobbning publicerar Utbildningsstyrelsen under denna höst en handbok som riktar sig till skolor och läroanstalter.

Andelen unga som endast i liten mån utövar ansträngande motion har ökat

Enkäten Hälsa i skolan ger på det stora hela en rätt positiv bild av barnens och de ungas liv, även om det också finns anledning till oro. En oroväckande trend är bland annat att många hoppar över frukosten, och andelen har ökat aningen sedan den förra enkäten. Andelen unga som endast i liten mån utövar ansträngande motion har ökat en aning i jämförelse med år 2017. De här förändringarna i levnadssätten förknippas med oron gällande övervikt bland barn och unga. Positivt är ändå att andelen barn och unga med övervikt har hållits på samma nivå som år 2017. 

Det har även utvecklats lösningar för att öka den fysiska aktiviteten bland skoleleverna.

– Åtgärdsprogrammen Skola i rörelse och Studier i rörelse är goda exempel på hur verksamheten i skolan och läroanstalterna inverkar på barnens och de ungas fysiska aktivitet och motion, konstaterar Laitinen. 

– Det vore bra ifall skolorna skulle ha gemensamma förfaringssätt eller riktlinjer för hur man kunde öka elevernas fysiska aktivitet under skoldagen. Det här är viktigt också av den orsaken att verksamheten i skolan har en stor inverkan på hur barn och unga tillägnar sig hälsosamma levnadsvanor. De levnadsvanor man tillägnar sig under barndomen och ungdomsåren inverkar för sin del på skillnaderna i hälsa som framkommer senare i livet.

”Hjärtats bildning är en viktig förmåga i livet”

Utmattning i skolan och studierna är vanligast bland flickor i årskurs åtta och nio och bland flickor i gymnasiet (20 procent). 

– Utmattning är ett komplext fenomen som är ett resultat både av skolans verksamhetssätt och krav samt av livet utanför skolan och studierna – det vill säga hur mycket barn och unga sover och om de har tid för fritidsaktiviteter såsom motion. Utöver levnadsvanorna är det viktigt att barn och unga har möjlighet att påverka hur studierna ordnas och att planera skolarbetet. 

– En engagerande och involverande verksamhetskultur har en betydande roll för att förebygga utmattning, påminner Laitinen. Vi hoppas att skolorna också satsar på samhörighet, på en positiv vardag och på konst- och färdighetsämnen som är viktiga med tanke på orken. 

– Det är viktigt att gymnasiestuderande även får tid för vila, återhämtning och fritid. Gymnasieåren inbegriper många centrala utvecklingsskeden, såsom att skapa sig en egen identitet och att söka en riktning i livet. De studerande ska också ha energi för att reflektera över dessa frågor. Hjärtats bildning är en viktig förmåga i livet.