Nyheter

Motion under skoldagen har många positiva effekter på lärandet

Aktuellt
Under de senaste åren har det kommit mycket ny forskningsinformation om vilka effekter motion under skoldagen har på inlärningen. Forskningscentret LIKES och Utbildningsstyrelsen har gett ut en översikt som presenterar undersökningar om temat som publicerats i vetenskapliga tidskrifter under 1990–2016. Gemensamt för undersökningarna är att motion under skoldagen har många positiva effekter på barnens inlärning och inlärningsresultat.

Enligt forskning får grundskoleelever cirka 20 minuter rask motion under en skoldag. Detta utgör cirka en tredjedel av barnens dagliga minimibehov av motion. Betydelsen av motion under skoldagen har särskilt stor betydelse för barn som rör på sig lite, och för dem utgör motionen under skoldagen upp till 40 procent av deras dagliga raska motion.

Med motion under skoldagen avses förutom de egentliga idrottslektionerna även motion under raster samt idrottsklubbar. Dessutom inräknas även annan handledd motion, såsom olika temadagar och projekt, pauser i sittandet samt pausmotion under lektionerna och motion som integreras i undervisningen bl.a. genom funktionella metoder och utnyttjande av närmiljön. Även skolvägen utgör en viktig del av finländska elevers fysiska aktivitet.

Pauser med motion, motion som integrerats i undervisningen och klubbar främjar skolframgången

Undersökningar har bidragit med ny information särskilt om kopplingen mellan motion under skoldagen och skolframgång samt de kognitiva funktionerna, men även om faktorer som möjliggör inlärning, såsom att koncentrera sig på uppgifter, beteendet och socialt agerande i skolmiljön.

De flesta undersökningarna pekade på att motion under skoldagen påverkar positivt barnens kognitiva funktioner. Särskilt pauser under lektionerna och motion som integrerats i undervisningen hade en koppling till goda inlärningsresultat. Positiva effekter observerades särskilt i fråga om inlärningsresultaten för matematik.

Motion under skoldagen påverkar även indirekt

Enligt undersökningarna påverkar motion inte nödvändigtvis inlärningsresultaten direkt utan via många andra faktorer. [kuvio tiivistelmästä]

Motionens anatomiska och fysiologiska effekter påverkar hjärnan. Man har observerat att motion under skoldagen har effekter på elevernas kognitiva funktioner, särskilt de exekutiva funktionerna, dvs. till exempel regleringen av beteende och reaktioner, arbetsminnet samt kognitiv flexibilitet. Motionen verkar även ha positiva effekter på uppmärksamheten. Kopplingen mellan motion under skoldagen och kognitiva funktioner kan för sin del förklara de bättre skolresultaten.

Dessutom tycks motion under skoldagen förbättra beteendet i klassrummet, koncentrationen på uppgifter och deltagandet på lektionerna – och därmed själva inlärningen.

Betydelsen av motion under skoldagen har beaktats i de nya läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen

Forskarna rekommenderar att mångsidig motion som är lämplig för ålders- och utvecklingsnivån inkluderas som en del av pedagogiska lösningar i inlärningen och undervisningen. Motionens betydelse som stöd för inlärningen och inlärningsprocessens funktionalitet syns i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Dessutom har programmet Skolan i rörelse, vars syfte är en aktivare och trivsammare skoldag, för sin del bidragit med mer motion under skoldagen och ökat undervisningspersonalens intresse för utnyttjande av motion som stöd för inlärningen.

Publikationer