Grundskoleforumet gav ut prioriterade målsättningar för att stärka den jämlika grundskolan

Aktuellt

Grundskoleforumets uppföljningsgrupp som leds av Olli-Pekka Heinonen har valt fyra centrala mål och konkreta åtgärder som stöd för att stärka den jämlika grundskolan. Målen som valts ut bygger på programmet Den jämlika grundskolan, som har utformats tillsammans av alla nivåer och aktörer inom den grundläggande utbildningen: barns och ungas uppväxtgemenskap, skolor och elever, utbildningsanordnare och aktörer på nationell nivå. Målen tillkännagavs vid evenemanget #denbästaskolan evenemang i Joensuu den 12 november.

De prioriterade målen är

Ledarskap och kompetensutveckling
Långsiktig utveckling, finansiering och stöd för LP-implementering
Stöd för lärande, individuella lärstigar och mer flexibel undervisning i grundskolan
Skolan främjar välbefinnandet

Med hjälp av målen hoppas uppföljningsgruppen att man i det konkreta arbetet kan konkretisera de viktigaste målsättningarna för den jämlika grundskolan. Dessutom hoppas man på bättre möjligheter att utveckla skolan i samverkan med det omgivande samhället. Syftet är att målen stöder jämlikheten i grundskolan på lång sikt och på ett hållbart sätt. Utgångspunkten för att målen kan uppnås är långsiktigt utvecklingsarbete i en gemensam riktning både nationellt och lokalt.

Välbefinnandet ökar lärandet

Ledarskap och kompetensutveckling innefattar målet om att ledningsstrukturen i skolorna utvecklas med målsättningen att skapa självstyrande sakkunnigorganisationer. Att utveckla ledarskapet är speciellt viktigt eftersom ledarskapet skapar goda och jämlika förutsättningar för lärande och välbefinnande i skolgemenskapen.

Utvecklandet av grundskolan ska grunda sig på långsiktig utveckling och kontinuerlig dialog mellan den nationella och lokala nivån.

– Genom att rationalisera processerna kring statsunderstöd och erbjuda bättre stöd vill vi lätta på den börda som administrationen av projekt för sin del orsakar för skolans verksamhet. Att centrera finansieringen till större och enklare helheter hjälper skolornas personal att koncentrera resurserna till undervisningen och det egentliga utvecklingsarbetet i stället för att administrera projekt, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Väl fungerande modeller såsom tutorverksamheten som utvecklats och etablerats i majoriteten av skolorna visar på ett behov av ömsesidigt stöd och mentorskap bland lärarna.

Stöd för lärande, individuella lärstigar och mer flexibel undervisning i grundskolan säkerställer jämlika möjligheter oberoende av bakgrund. Även om grundskolan i Finland lyckas jämna ut skillnader som beror på bakgrund, håller skillnaderna i inlärningsresultatet på att växa. Även den grundläggande utbildningen borde ge alla en möjlighet att nå sin fulla potential.

Välbefinnandet har en förvånansvärt stor inverkan på lärandet. Ett välmående barn lär sig och ett barn som lär sig mår oftast bra. Också lärarnas och hela skolsamfundets välbefinnande behöver betonas.