Nyheter

Månadens statistik: Antalet utländska sökande minskade i högskolorna

Aktuellt
Färre utlänningar sökte till högskolornas utbildningar som började 2017 jämfört med året innan. Antalet utlänningar som blivit valda till en utbildning och som tagit emot en studieplats sjönk i större omfattning än antalet sökande.

Till yrkeshögskolor sökte drygt 8 400 utlänningar, vilket är 6 procent mindre än året innan. Av dem valdes drygt 2 200 och drygt 2 000 utlänningar tog emot sin studieplats. Antalet utlänningar som valdes till en utbildning sjönk med 26 procent från föregående år, de som tog emot en studieplats med 27 procent.

Antalet utlänningar som sökte till universitetsutbildning sjönk ännu mer jämfört med yrkeshögskolor. Antalet sökande uppgick till drygt 8 000, vilket är 32 procent mindre än året innan. Av dessa valdes knappt 2 700 och cirka 2 100 utlänningar tog emot sin studieplats, vilket innebär en minskning på 45 procent och 46 procent jämfört med året innan.

Utländska sökande till yrkeshögskolor, de som valts till utbildningen och mottagit en studieplats

Utländska sökande till universitet, de som valts till en utbildning och de som tagit emot en plats


Ändringen av antalet sökande får delvis sin förklaring av att från och med hösten 2017 tar högskolorna ut terminsavgifter för utbildning på främmande språk av studerande som kommer från länder utanför EU/EES-området. Orsaken till minskningen kan också vara att högskolorna har minskat studieutbudet och platser man kan söka till på främmande språk.

Flest ansökningar från Asien

Den största delen av utländska sökande till högskolor, dem som valts samt som mottagit en studieplats kom från andra länder än EU-/EES-länder. Allra mest sökte man till utbildningar som började hösten 2017 från Asien: bland dem som sökte till yrkeshögskolor kom 35 procent och bland dem som sökte till universitet kom 34 procent från Asien. Därefter var den största gruppen européer (28 procent av utländska sökande till yrkeshögskolor och 29 % till universitet) och afrikaner (yrkeshögskolor 20 procent och universitet 24 procent).

Vid universiteten utgjorde de med okänd nationalitet den största enstaka gruppen. Därefter utgjorde pakistanier, nigerier och ghananer de största grupperna.

Uppgifterna om utländska sökande, dem som valts till en utbildning och som mottagit en studieplats vid högskolor har fåtts ur statistiktjänsten Vipunen i oktober 2017.

Antalet utländska examensstuderande har tredubblats under 2000-talet

De färskaste uppgifterna om det totala antalet utländska examensstuderande är från 2016, som också var det sista året innan terminsavgifterna togs i bruk. Då studerade över 21 000 utländska studerande vid högskolorna. Antalet studerande har tredubblats under 2000-talet, men under de senaste åren har det förblivit rätt jämnt.

Av utlänningar genomför 44 procent en yrkeshögskoleexamen, 33 procent en högre högskolexamen, dvs. magisterexamen vid universitet, och 17 procent en doktorsexamen. Det finns få utlänningar i utbildningar som leder till en högre högskoleexamen eller kandidatexamen vid universitetet. Andelen utlänningar av alla högskolestuderande är cirka 7,1 procent.

Under 2016 läste 6 013 utländska examensstuderande sitt första år. Av nya studerande på högskolor var 9,4 procent utlänningar. Dessutom avlade utlänningar sammanlagt 3 969 högskoleexamina, vilket utgör 6,9 procent av alla examina.

Antalet utländska examensstuderande vid finländska högskolor 2001–2016

Statistik över utländska examensstuderande har fåtts från Statistikcentralen. I siffrorna ingår alla utländska medborgare i alla utbildningsprogram, även i finsk- eller svenskspråkiga. En examensstuderande avlägger hela examen i en finländsk högskola, inte enbart en kortare utlandsperiod.

Mer statistisk information om utländska sökande och studerande vid finländska högskolor