EU:s uppföljningsrapport I Finland uppfylls jämlikheten inom utbildningen väl

De uppgifter som publiceras i rapporten grundar sig huvudsakligen på PISA 2015-resultaten och Eurostats indikatoruppgifter. I fråga om Finland är resultaten inte överraskande: ros och ris ges för samma teman som tidigare.

Som en del av programmet Utbildning 2020 har EU tagit fram fem referensvärden som kompletterats i rapporten med sysselsättningsindikatorer. I fråga om flera värden har Finland i fråga om de flesta målsättningarna ett bättre medelvärde jämfört med genomsnittet i EU. Det enda man inte uppnår är de mål som ställts för småbarnspedagogik för barn mellan 4–6 år samt för sysselsättning av nyutexaminerade; medelvärdet för dessa är sämre än i EU-länderna i genomsnitt.

Referensvärden inom Utbildning 2020 (%) och den uppnådda nivån 2013 och 2016.

*18–24-åringar som avbrutit sina studier; **Uppgifter för 2012; ***Uppgifter för 2015; ****25–64-åringar som avbrutit sina studier 1–3 år tidigare

Personer med högskoleexamen har lägre sysselsättningsgrad än i de övriga EU-länderna

I EU-länderna har man lyckats vända sysselsättningen bland 20–34-åringar med utbildning på andra stadiet och även personer med högskoleexamen i en positiv riktning. Finland hör emellertid till de länder där situationen är annorlunda.

Under 2016 hittade i genomsnitt 72,6 procent av de personer som avlagt examen på andra stadiet i EU ett arbete inom 1–3 år efter att de tagit sin examen. Situationen är bättre nu jämfört med situationen tre år tidigare. Finland hör till de få länder där utvecklingen är annorlunda: sysselsättningssiffrorna har blivit något sämre. Andelen sysselsatta är emellertid större hos oss jämfört med EU-länderna i genomsnitt, eftersom 75,5 procent av dem som avlagt en examen på andra stadiet hade hittat ett arbete.

Recessionen försämrade i allmänhet sysselsättningen bland personer som avlagt högskoleexamen i Europa, men situationen vände mot det bättre i många länder efter 2014. Under 2016 hittade i genomsnitt 82,2 procent av dem som avlagt högskoleexamen i EU-länder ett arbete inom 1–3 år efter att de tagit sin examen. I Finland har situationen för personer med högskoleexamen emellertid blivit sämre: numera uppgick andelen sysselsatta till 80,4 procent, när deras andel för tre år sedan uppgick till 85,7 procent.

I Finland underskrider andelen personer som hoppat av skolan redan klart målnivån.

Under 2016 uppgick andelen 18–24-åriga finländare som hoppat av skolan till 7,9 procent. Siffran, som är 10,7 procent, är klart lägre än genomsnittet i EU-länderna. I Finland sjönk andelen personer som hoppat av skolan med drygt en procent jämfört med föregående år. Under de senaste åren har siffrorna varit jämna, så man kan anse att en så klar ändring är ett tecken på att den senaste tidens handlednings- och stödåtgärder har varit effektiva.

I fjol uppnådde man även det mål som ställts för Finland om att andelen personer som hoppat av skolan uppgår till högst 8 procent. I Finland har man uppnått det motsvarande målet på 10 procent inom EU redan för flera år sedan.

I Finland utgör män 9 procent och kvinnor 6,9 procent av de personer som avbrutit skolgången. Andelen personer som är födda utomlands är nästan dubbelt så stor jämfört med infödda finska medborgare, dvs. 15,1 procent. Att uppnå målet i fråga om personer som är födda utomlands kräver fortfarande arbete, men å andra sidan har andelen personer som avbrutit skolan sjunkit i denna grupp i samma takt som i genomsnitt i EU-länderna. Dessutom är det bra att komma ihåg att andelen personer som är födda utomlands fortfarande är mycket liten i Finland i denna åldersgrupp.

Med personer som avbrutit skolan avses i denna uppföljning dem som inte studerar och som högst avlagt grundskolans lärokurs. Det är alltså fråga om en annan grupp än NEET (not in employment, education or training), med vilka man avser dem som är utanför både studierna och arbetslivet.