De nya läroplanerna tas i bruk i årskurs 7

Utbildningsanordnarna har utarbetat lokala läroplaner utifrån de nationella grunder för läroplanerna som Utbildningsstyrelsen utarbetade 2014. Grunderna för läroplanen utgör ett gemensamt underlag för de lokala läroplanerna och främjar på det viset en likvärdig utbildning i hela landet. Kommunernas och skolornas egna läroplaner styr undervisningen och skolarbetet på ett mer detaljerat plan och beaktar lokala behov och perspektiv.

Målet är tillräckliga kunskaper och färdigheter och iver att lära sig

Den nya läroplanen betonar utveckling av verksamhetskulturen: verksamheten i en lärande organisation styrs av jämlikhet, strävan efter välbefinnande och en hållbar livsstil samt språkmedvetenhet, dvs. tanken att skolgemenskapen och dess medlemmar är mångspråkiga och att varje läroämne har sitt eget språk, sin egen textpraxis och sina egna begrepp.

Läroplanen grundar sig på de läroämnen som anges för varje årskurs i lagen om grundläggande utbildning. Utöver dessa läroämnen kan man i den lokala läroplanen också erbjuda valfria ämnen i form av ämneshelheter som består av flera läroämnen eller fördjupade och tillämpade studier i gemensamma ämnen.

Målen och innehållet i läroämnena har moderniserats så att eleverna får sådana kunskaper och färdigheter som behövs i dagens samhälle och i framtiden. Varje läroämne omfattar också mål för mångsidig kompetens, till exempel multilitteracitet, dvs. förmåga att producera och tolka olika typer av texter, samt digital kompetens. Syftet är att synliggöra de allmänna kunskaper som eleven får genom undervisningen i de olika läroämnena. I samband med läroämnena beskrivs också lärmiljöer, arbetssätt, bedömning och stöd för lärandet.

Varje skola ska förverkliga åtminstone ett mångvetenskapligt lärområde per läsår: ett tydligt tema, ett projekt eller en period där innehållet i olika läroämnen kombineras och ett visst ämne behandlas ur olika läroämnens synvinkel. De mångvetenskapliga lärområdena stärker såväl samarbetet mellan läroämnena som hela skolan som en lärande organisation.

”I revideringen av läroplanen har utgångspunkten varit frågan om hur eleverna ska kunna uppleva att skolarbetet är betydelsefullt med tanke på deras eget liv. Det är viktigt att eleverna hittar sina egna styrkor, är ivriga att lära sig och utvecklar sitt kunnande samt upplever gemenskap i gruppen, konstaterar Jorma Kauppinen, direktör för avdelningen för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik vid Utbildningsstyrelsen.

Mångsidigare elevbedömning

Elevbedömningen och frågan om den är rättvis har diskuterats också i den allmänna debatten. Den nya läroplanen betonar inte bara mångsidiga metoder för bedömning utan också en bedömning som styr och främjar lärandet. Eleven och vårdnadshavarna ska tillräckligt ofta informeras om hur elevens studier framskrider. Respons ges också på andra sätt än genom betyg.

Också i fortsättningen kommer eleverna i slutet av varje läsår att få ett läsårsbetyg med en bedömning av hur väl eleven har uppnått de mål som ställts för läsåret i varje enskilt läroämne. Kommunen beslutar om läsårsbetygen i årskurserna 1–7 ska vara verbala eller om eleverna ska få siffervitsord. Eleverna ska dock senast i läsårsbetyget i årskurs 8 få ett siffervitsord i varje läroämne eller när studierna i ett ämne som är gemensamt för alla avslutas i årskurs 7.

För att garantera en jämlik bedömning fastställs i de nationella grunderna för läroplanen nationella bedömningskriterier för vitsordet 8 i varje läroämne. Kriterierna gäller slutbedömningen i årskurs 6 och årskurs 9 och beskriver de kunskaper som förutsätts i varje läroämne för vitsordet 8. Stödmaterial till lärarna har publicerats i Utbildningsstyrelsens nättjänst Edu.fi.

Det är viktigt att bekanta sig med den egna skolans läroplan

I kommunernas och skolornas läroplaner anges riktlinjerna för lärandet och skolarbetet under de kommande åren. Eleven har rätt att få undervisning enligt läroplanen varje skoldag. Det är viktigt att vårdnadshavaren bekantar sig med läroplanen för den skola barnet går i. På så sätt kan vårdnadshavaren bättre stödja barnets lärande och skolgång och delta i planeringen och utvecklingen av skolans verksamhet tillsammans med skolpersonalen.

”Samarbetet mellan hemmet och skolan ökar elevens, klassens och hela skolans välbefinnande och trygghet. Ett fungerande samarbete är nyckeln till en framgångsrik lärstig för varje elev”, konstaterar Jorma Kauppinen.