Att identifiera och avveckla rasism i småbarnspedagogik och utbildning

Lärare och pedagogisk personal

Yrkesutbildning

Förskoleundervisning

Gymnasieutbildning

Grundläggande utbildning

Fritt bildningsarbete

Småbarnspedagogik

Välbefinnande

Internationalisering

Integration

Utbildning för invandrare

Undervisning och handledning

Lärmiljö

Jämlikhet och delaktighet

Säkerhet och trygghet

Rasism och annan diskriminering kan ha en negativ inverkan på upplevelser av trygghet och delaktighet, lärande, utbildningsvägar och karriärval för barn, elever och studerande. Inom småbarnspedagogik och utbildning ska man identifiera och avveckla tankesätt, normer, strukturer, värderingar, begrepp och verksamhetsmodeller som producerar rasism. Man ska alltid ingripa i situationer där rasism förekommer. Personalen inom småbarnspedagogik och utbildning ansvarar för att främja likabehandling och jämställdhet. Detta stödmaterial hjälper med att identifiera och eliminera rasism och behandla relaterade frågor.

Förebyggande av rasism inom småbarnspedagogiken, i skolorna och vid läroanstalterna

I småbarnspedagogikanordnarnas och utbildningsanordnarnas skyldigheter ingår att skapa en trygg lärmiljö samt att främja likabehandling och jämställdhet. Rasism och annan diskriminering kan identifieras och motverkas i olika sammanhang, såsom vid implementeringen av läroplansgrunderna, i olika läroämnen eller vid skapandet av en trygg lärmiljö. Värdegrunden för grunderna för planerna för småbarnspedagogik, läroplanerna för olika utbildningsstadier och grunderna för yrkesinriktade examina grundar sig på jämlikhet och likabehandling.

Jämställdhetslagen och diskrimineringslagen förpliktar anordnare av småbarnspedagogik och verksamhetsställen inom småbarnspedagogiken samt skolor och läroanstalter att utarbeta en jämställdhetsplan och en likabehandlingsplan som antingen kombinerade eller separata planer. Vid planeringen ska uppmärksamhet fästas vid barnens, elevernas, de studerandes och personalens upplevelser av rasism och annan diskriminering samt vilka åtgärder som aktivt kan förebygga detta.

Lisätietoja tasa-arvo- ja yhdenvertaisuussuunnittelusta

Vad är rasism?

Rasism är en tankemodell där människogrupper definieras som mindre värda till exempel på grund av ursprung, hudfärg, nationalitet, modersmål eller religion. Rasistiska attityder kan ta sig uttryck i medvetna handlingar och ord, men de kan också vara omedvetna tankemodeller som styr beteendet. Rasism definieras på olika sätt i olika sammanhang.

Strukturell rasism är rasism som uppstår i samhällets och olika institutioners praxis, strukturer och regler. Rasism kan förekomma i arbetslivet, inom utbildning och i tjänster som diskriminerande handlingar, verksamhetssätt och processer som direkt eller indirekt diskriminerar vissa människogrupper. Även värderingar, normer, ord, begrepp och bilder kan orsaka rasism. Strukturell rasism är ofta omedveten och döljer sig i skenbart neutrala handlingar: till exempel kan endast vita människor förekomma i läromedlen, eller så antas svarta och bruna människor alltid vara utlänningar. Rasism är inte bara enskilda fall som man ingriper i, utan det är fråga om ett omfattande fenomen som gäller hela samhället och som grundar sig på tanke- och verksamhetsmodeller som producerar och reproducerar rasism.

Rasism i växelverkan kan ta sig uttryck till exempel i rop, skällsord, gester, uteslutning, användning av rasistiska ord eller uttryck eller mikroaggressioner. Mikroaggressioner är till exempel frågor eller kommentarer som gäller utseende eller beteende och som kan vara oavsiktliga och välvilliga, men som ändå stärker och upprätthåller rasistiska eller andra diskriminerande stereotyper. De upprätthåller tanken om att en person avviker från normen, det vill säga från det som anses vara vanligt eller invant, och kan på så sätt orsaka ackumulerad belastning, det vill säga minoritetsstress, som uppstår på grund av upplevelser av diskriminering och rasism eller rädsla för att dessa ska upprepas i olika situationer.

Med internaliserad rasism avses att en person som upplever rasism omedvetet kan ta till sig rasism och annan diskriminering som en upplevelse av att vara sämre än andra. Detta kan försämra självkänslan och uppfattningarna om de egna förmågorna. Dessutom kan den minska elevernas välbefinnande och försvåra lärandet samt begränsa planerna för fortsatta studier och karriären. Internaliserad rasism är förknippad med minoritetsstress. Internaliserad rasism kan uppstå till följd av att frågor och situationer som gäller rasism inte behandlas, de nedvärderas eller åsidosätts: när omgivningen tyst accepterar rasismen kan de som utsatts för rasism genom upprepade erfarenheter och tillägnande lära sig att rasistiska handlingar, ord, tankemodeller och värderingar är acceptabla.

Vithetsnormen och rasifieringen ger upphov till rasism

Med vithetsnormen avses ofta osynliga och omedvetna sociala hierarkier och maktförhållanden där västerländskhet ses som bättre än andra. Vithetsnormen består av ett antal drag som innebär vithet och som till exempel kan vara ljus hud, ljust hår, finska som modersmål, finskt namn och finskt medborgarskap. De egenskaper som räknas till vithetsnormen kan variera i olika sammanhang, och det finns inte bara en definition av dem.

Vithet utgör normen, dvs. utgångspunkten för vad som anses vara normalt, bra och eftersträvansvärt. Vithetsnormen – precis som vilken som helst annan norm – är vad man ofta omedvetet jämför allt annat med. När en person avviker från normen lägger andra märke till personen, och hens egenskaper och handlingar väcker frågor och kommentarer (se mikroaggressioner).

Vithetsnormen skyddar de människor som passar in i denna norm och ger dem makt och privilegier som de sällan är medvetna om. Även de som inte själva passar in i vithetsnormen kan upprätthålla vithetsnormen, eftersom de på grund av upprepning och bristande ingripande i rasism har kunnat tillägna sig att rasistiska handlingar är godtagbara (se internaliserad rasism).

Med rasifiering avses handlingar, processer och praxis där individer eller människogrupper som avviker från vithetsnormen definieras som utomstående, främmande, ”den andra” av dem som passar in i normen. Det är fråga om andrafiering till exempel på grund av hudfärg, modersmål, ursprung eller religion. Vid rasifiering förknippas människor med antaganden, stereotyper eller fördomar om till exempel vilka förmågor, seder, värderingar eller egenskaper de har.

Exempel på vithetsnormen och rasifiering inom småbarnspedagogik och utbildning

Internaliserad rasism kan uppstå om det i berättelser, spel, lekar och läromedel endast förekommer karaktärer som passar in i vithetsnormen. Då kan till exempel svarta och bruna barn, unga och vuxna elever sakna rollmodeller för personer som ser ut som de själva i olika situationer, yrken och arbetsuppgifter.

Identifieringen och avvecklingen av rasismen kan bli ytlig om man inom småbarnspedagogiken och undervisningen låter bli att behandla frågor som relaterar till rasism, såsom vithetsnormen, rasifiering eller slaveriets, koloniseringens och orientalismens historia och deras effekter på nutiden. Då får eleverna ingen kunskapsbaserad kompetens för att identifiera och avveckla rasism.

Det kan bli svårare att tala om rasism och lyfta fram rasismoffrens upplevelser om det endast är tillåtet att tala om mångfald i en positiv ton. Till exempel i samband med temat kulturell mångfald är det viktigt att tala om rasismens olika former och effekter på hur den kulturella mångfalden kan förverkligas eller inte förverkligas på ett jämlikt sätt.

En ung person hänvisas inte nödvändigtvis till fortsatt utbildning enligt sina styrkor och intressen om de studerande inte vågar ta upp sina rasismupplevelser eller om undervisnings- och handledningspersonalen ignorerar rasismrelaterade ämnen. Detta kan leda till att den studerande söker sig till studier på basis av vid vilken läroanstalt eller i vilket yrke hen upplever sig bli godkänd. Detta har att göra med internaliserad rasism.

Finländskheten kan bli oåtkomlig för invandrare eller för personer födda i Finland som inte passar in i vithetsnormen. Att se kulturella skillnader mellan människor som infödda och bestående egenskaper hos vissa människogrupper kan uppfylla kännetecknen för rasifiering och skapa en bild av finländarna utifrån vithetsnormen.

Identifiera och avveckla vithetsnormen och rasifiering

Rasism förebyggs genom medvetna åtgärder. Vithetsnormen och rasifiering kan identifieras och avvecklas inom småbarnspedagogiken och utbildningen till exempel genom att:

Erkänna och förstå att det förekommer rasism inom småbarnspedagogiken och utbildningen. Även om småbarnspedagogik och utbildning grundar sig på att främja jämlikhet och likabehandling visar forskning att det förekommer rasism i småbarnspedagogiken, skolorna och vid läroanstalterna.

Granska rasism som ett systemiskt fenomen. När man tänker på rasism som ett omfattande fenomen som genomsyrar hela samhället och där alla är delaktiga behöver man inte koncentrera sig på enskilda individers enskilda handlingar för att identifiera och avveckla rasismen. Det är nyttigare att försöka identifiera och avveckla mer omfattande processer, värderingar, tankemodeller och ord som producerar rasism och som vi gör eller använder dagligen. När man accepterar att man själv omedvetet kan uppföra sig på ett rasistiskt sätt är det lättare att börja prata om rasism och fundera på hur man kan agera annorlunda.

Prata om rasism. Även om vuxna inte talar om rasism betyder det inte att barn och unga inte känner, förstår eller iakttar rasism i sin omgivning. Det ska vara möjligt för eleverna att behandla rasismen i en trygg miljö, och personalen inom småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna ska ansvara för att skapa denna miljö. Att tala om och lyfta fram rasism ska ingå i den systematiska verksamheten.

Lära sig nytt. Antirasistisk verksamhet grundar sig inte på åsikter eller kunskap från vardagsupplevelser. För att identifiera och avveckla vithetsnormen och rasifiering krävs bland annat förtrogenhet med forskningsdata, kompetens att skapa tryggare rum samt förmåga att agera dialogiskt. Utvecklingen av kompetensen kräver långsiktigt samarbete mellan hela personalen och eleverna. Identifiering och avveckling av rasism är en kontinuerlig lärprocess som kräver såväl kunskaper och färdigheter som möjligheter att tänka och agera på nya sätt.

Utföra kontinuerligt, planmässigt och långsiktigt arbete. Behandlingen av rasism bör systematiskt inkluderas i alla åtgärder, inte bara till exempel under temaveckor eller när rasismrelaterade teman lyfts fram. Det behövs aktiv, medveten och förebyggande verksamhet som strävar efter att påverka såväl strukturer, praxis och handlingar som ord, värderingar och tankemodeller. Därför räcker det inte med att bara ingripa i eller förbjuda rasism.

Leda personalen till aktiv och medveten identifiering och avveckling av rasism. Motståndet mot rasism får inte lämnas enbart till dem som faller offer för rasism eller till dem som är intresserade av saken. Hela personalen ska identifiera handlingar och processer som producerar rasism samt söka metoder för att avlägsna dem eller göra dem mer inkluderande.

Bygga upp finländskheten som något mångsidigt, inkluderande, föränderligt i tiden och möjligt för alla. När alla barn, unga och vuxna kan identifiera sig med ord, bilder och gärningar som beskriver finländskhet kan var och en känna sig som finländare och en del av det finländska samhället. Detta främjar integrationen, ökar känslan av delaktighet och trygghet samt möjliggör goda befolkningsrelationer.